Etiska överväganden 34


Samtliga respondenter har givit ett informerat samtycke till att delta i en intervju, d.v.s. de har varit medvetna om att de intervjuats samt godkänt detta (Trost 1997, s. 94). De har även vetat att intervjun ska handla om deras användarundervisning samt hur de planerar och genomför denna. Trost menar att det är viktigt att tala om vad intervjun ska komma att handla om, men samtidigt ”skall man inte föregripa de frågor man vill ställa och på så sätt redan från början styra intervjupersonens föreställningsvärld i någon riktning” (Trost 1997, s. 95). Intervjuerna handlade onekligen om respondenternas användarundervisning samt deras planering och genomförande av denna. Intresset för användarundervisningens relation till dess kontext finns lite underförstått här och valet att inte framhålla detta intresse mer uttalat gjordes alltså för att inte redan från början styra in respondenterna alltför mycket på detta.

Alla intervjudeltagare kommer i denna uppsats vara anonyma och det är endast jag som vet vilka personer samt vilka skolor som deltagit i studien. Även tillgången till de inspelade intervjuerna samt utskrifterna av dessa är jag den enda som har.

Trost (1997) menar att det kan upplevas som sårande för respondenterna att deras talspråk citeras rakt av. Han menar att det är brukligt att ur denna synpunkt inte alltid skriva ut utfyllnadsord som t.ex. ”liksom” (s. 97). I vissa citat har jag därför valt att inte skriva ut detta ord på vissa ställen. Detta har dock inte påverkat innebörden i själva

5 Presentation av respondenter

I syfte att ge läsare av denna uppsats en inblick i mina fem respondenters kontext och därmed även den kontext det empiriska materialet är hämtat ifrån kommer jag här nedan ge en kort presentation av var och en av dem. Som nämnts i avsnitt 4.4.5, etiska

överväganden, är samtliga namn på respondenterna fiktiva. Samtliga respondenter är utbildade bibliotekarier, d.v.s. inte lärarbibliotekarier eller assistenter.

Carina arbetar som gymnasiebibliotekarie på en mindre skola som enbart har

yrkesinriktade program. Hon är en av två bibliotekarier på skolans bibliotek och har arbetat där i ca. 1,5 år. Innan dess har hon arbetat som skolbibliotekarie i runt 5,5 år. Användarundervisning har Carina för alla programmen på skolan samt alla årskurser. I ettan har hon en introduktion till biblioteket och därutöver har hon olika tillfällen då hon har undervisning för eleverna på skolan. Hon är även involverad i kursen projektarbete för treor. Undervisningen sker dels i skolbiblioteket och dels i olika klassrum.

Jenny har arbetat som gymnasiebibliotekarie på sin nuvarande skola i runt 2,5 år. Den

skola hon arbetar på är relativt liten och har både studie- och yrkesinriktade program. Alla elever på skolan har tillgång till en egen bärbar dator. Innan hon började arbeta på denna skola hade hon arbetat som skolbibliotekarie i 2 år på en betydligt större

gymnasieskola. Hennes användarundervisning riktar sig mot samtliga program samt årskurser på skolan och inleds för eleverna med en introduktion till biblioteket då de börjar ettan. Hon har utöver användarundervisning som riktar sig mot större grupper av elever även individuell handledning i samband med kursen i projektarbete för treorna. Undervisningen sker dels i skolbiblioteket och dels i olika klassrum.

Anita arbetar som gymnasiebibliotekarie på en medelstor skola som utbildar elever

inom både yrkesinriktade och studieinriktade program. På denna skola har hon arbetat under 14 år, vilket är lika länge som hon arbetat som skolbibliotekarie. Hon har användarundervisning främst för ettorna på alla program. För dem brukar hon ha introduktion till biblioteket samt lektioner i samband med en kurs i datakunskap. Därutöver har hon även andra tillfällen med undervisning. Hon undervisar i såväl skolbiblioteket som datasal och klassrum.

Marina har arbetat som gymnasiebibliotekarie vid skolbibliotek tillhörande sin

nuvarande skola i 6,5 år. Skolan hon arbetar på är relativt stor och ger utbildning inom ett antal studie- såväl som yrkesinriktade program. Innan dess arbetade hon som skolbibliotekarie samt med andra skolbiblioteksrelaterade arbetsuppgifter under 1,5 år. Hennes undervisning sker främst för ettorna på samtliga av skolans program och hålls i klassrum samt datasal. Hon har dels introduktion till skolbiblioteket och dels andra undervisningstillfällen.

Linnéa arbetar som gymnasiebibliotekarie på en mindre skola, på vilken såväl studie-

som yrkesinriktade program ges. Hon har arbetat på denna skola under 8 år och innan dess lite på skolor på andra nivåer. Hennes användarundervisning sker mot alla årskurser, men främst de studieinriktade programmen. Alla ettorna, på samtliga program, får en introduktion till skolbiblioteket när de börjar. Därutöver håller Linnéa användarundervisning då detta efterfrågas och denna sker dels i biblioteket och dels i klassrum.

6 Analys och resultat

Under denna rubrik kommer såväl resultatet av mina intervjuer som min analys av dem att presenteras. Detta beror på att mina teoretiska utgångspunkter, främst det

sociokulturella perspektivet, varit närvarande redan så tidigt som under utformandet av intervjuguiden samt under intervjutillfället, vilket jag beskrivit i kapitel 4 ovan. På så vis har någon form av analys skett under hela processen kring insamlandet av det empiriska materialet. Karin Widerberg menar att det är naturligt i kvalitativ forskning att en form av analys sker under hela forskningsprocessen (2002, s.133). Det har av denna anledning fallit sig så att resultatet och analysen blivit relativt sammanlänkade och att separera på dessa skulle medföra mestadels upprepningar. I min mening är det därför fördelaktigast att presentera analys och resultat tillsammans.

Det empiriska materialet kommer att presenteras i form av citat från mina intervjuer. Grunden för presentationen kommer utgöras av sex olika teman kring kontexten som ett villkor för användarundervisningen som jag funnit under min analys. Dessa

representerar de sociokulturella omständigheter jag funnit har betydelse för användarundervisningen och de är lärarnas betydelse, målgruppen, egna

uppfattningar, undervisningslokal, redskap samt tid. Dessa är dock relaterade till

varandra, vilket jag kommer föra en diskussion kring i kapitel 7, Diskussion.