Under detta tema ligger fokus på användarundervisningens målgrupp och den betydelse materialet från intervjuerna visar på att den har för upplägget av undervisningen.
Målgruppen är alltså de gymnasieelever som denna riktar sig mot. Temat har delats in i
programinriktning, målgruppens egenskaper samt målgruppens förkunskaper.
6.2.1 Programinriktning
På gymnasiet finns ett antal olika program, som är inriktade på olika ämnesområden. Mina respondenters utsagor visar på att dessa har betydelse för upplägget av
undervisningen. De tyder utifrån ett sociokulturellt perspektiv även på att det på skolan finns en underliggande förväntan (norm) på att elevernas programinriktning ska sättas i centrum vid undervisning och att det framför allt är viktigt att eleverna utvecklar
kunskaper som relaterar till de ämnesområden respektive program är inriktat mot. Detta visar mitt intervjumaterial även gäller vid informationssökning, där det, utifrån
ovannämnda perspektiv, tycks finnas en underliggande förväntan på att
informationssökning ska relatera till de ämnen programmet fokuserar. Ett citat som belyser detta är följande:
Alltså det handlar ju tycker jag väldigt mycket om att nu jobbar vi på en skola och varför finns skolan? Jo, skolan finns för att utbilda våra elever inom det ämnet eller den inriktningen de har valt. (Carina)
Ja. (Intervjuare)
Och det betyder ju att den verksamheten som vi bedriver här på biblioteket måste ju styras av detta. (Carina)
Mm. (Intervjuare)
ja, vi är ju en del av den pedagogiska verksamheten och vi vill att våra elever ska klara sig så bra som möjligt i de ämnena de läser här. (Carina)
I intervjumaterialet har jag funnit två olika tendenser för hur mina respondenter förhåller sig till dessa kontextuella normer genom att programinrikta sin
program då de berättar om detta. Den första tendens jag funnit är att
användarundervisningen nivåanpassas efter vilket program målgruppen går på. Utifrån sina tidigare erfarenheter av olika program framhåller vissa av mina respondenter att eleverna på studieinriktade program, och särskilt tekniskt inriktade sådana, ofta är mer vana att söka information. Utsagorna tyder på att dessa erfarenheter, i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv, får betydelse när användarundervisningen läggs upp, genom att undervisningen mot de studieinriktade programmen läggs på en högre nivå än mot de yrkesinriktade. Följande citat belyser detta:
Sen utgår man kanske lite grann från tidigare erfarenheter, är det en klass i hotell och restaurang kanske jag lägger mer fokus på någonting som jag tror att de kanske kan behöva (…) Och så som sagt diskussionen med läraren, lite grann vilket program, hur pass studieinriktat det är. Om det är väldigt mycket studieinriktat så kanske jag gissar, eller vad man kallar det, tidigare erfarenheter att man kanske lägger det på en lite annan nivå än någon som inte är så, ja, beroende på vad de… tekniskt program kanske man tänker sig att de är lite mer vana. Så det beror väldigt mycket på… (Marina)
Den andra tendens jag sett kring hur mina respondenter programinriktar sin
användarundervisning är att de innehållsinriktar den. Det som tas upp relaterar, även detta i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv, till deras tidigare erfarenheter av vad olika program kan tänkas ha nytta av att kunna. Denna tendens är dock även relaterad till respondenternas erfarenheter av vilken nivå elever på olika program ligger på genom att innehållet även bestäms utifrån vilken vana eleverna enligt tidigare erfarenheter kan förväntas ha. Ett citat som, i likhet med det föregående, belyser detta följer här:
…det är nog naturligt att det blir så, att det blir skillnad för att, som
teknikprogrammet och natur de är ju lite mer tekniskt inriktade och de har ju lite koll på internet och söktjänster och så, men så där kan man ju gå lite djupare med, kanske lite fokus på datorer och så där tekniken bakom sökmotorerna och index och sånt där, men till samhällsprogrammet kanske man tar lite fler källor. (Linnéa)
6.2.2 Målgruppens egenskaper
Under intervjuerna kom några av mina respondenter in på elevernas olika egenskaper och den betydelse denna kan spela för användarundervisningen. I utsagorna har jag funnit två olika tendenser för denna betydelse. Den första relaterar till hur väl en viss tanke bakom upplägget faller ut. Detta rör speciellt ett upplägg som bygger på det kommunikativt orienterade förhållningssättet (se avsnitt 2.2.1.4) med fokus på
diskussion med eleverna om det som tas upp i undervisningen. Även då undervisningen har planerats med ambitionen att få igång en diskussion är det mycket beroende på om eleverna är diskussionsvilliga om detta ska bli genomförbart eller ej. Diskussionsviljan är med andra ord en sociokulturell omständighet som får betydelse för hur
användarundervisningen ter sig i de olika kontexter olika målgrupper utgör. Detta får med andra ord betydelse för hur användarundervisningen blir och den klass en elev går i betyder mycket för vilken möjlighet denne kommer ha att diskutera innehållet med sina kompisar samt den undervisande bibliotekarien. Ett belysande citat följer här:
Alltså, men det är svårt att säga exakt hur det går till för det är lite beroende på vilka elever som sitter där, är de aktiva och ställer frågor och… eller på något vis är med så kanske samtalet blir på ett annat sätt än om jag bara står och… Och det vet man ju inte det varierar ju från gång till gång hur det blir. Jag brukar ofta ha en ganska öppen…. så jag tycker det är bra om eleverna är igång och om man får dem att prata liksom. Och då vet man ju aldrig exakt vad som händer. (Marina)
Den andra tendensen är att målgruppens egenskaper framhålls som beroende av vilket program de går. Vissa av mina respondenter berättar om detta och relaterar då till sina tidigare erfarenheter av eleverna på olika program. De studieinriktade programmens elever, i synnerhet det naturvetenskapliga programmet, framhålls här som mer
motiverade och bättre på att koncentrera sig samt att de har en högre kunskapsnivå än eleverna på yrkesinriktade program. Utsagorna tyder, i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv, på att dessa tidigare erfarenheter får betydelse för upplägget av
undervisningen (handlandet) genom att respondenterna dels tar upp mer i
undervisningen mot studieinriktade program än för yrkesinriktade och dels lägger innehållet på olika nivåer för studie- respektive yrkesinriktade program, där de studieinriktade får en högre nivå än de övriga. Följande citat är ett exempel på detta:
…alltså det är ganska stor skillnad mellan de teoretiska programmen och de yrkesinriktade. (Anita)
På vilket sätt? (Intervjuare)
Dels med koncentrationsförmågan och kunskapsnivån också, så i NV klasserna så sitter de ju och lyssnar och de fixar övningarna ganska enkelt, så det brukar jag väl göra, (…) att jag kanske tar bort några övningar och så där med andra klasser eller så hinner de bara inte med. Och ska vi göra det gemensamt så tar det ju mycket längre tid, man ska göra gemensamt trettio stycken övningar, det tar lång tid, så då hinner man inte med så mycket. (Anita)
6.2.3 Målgruppens förkunskaper
Under intervjuerna kom vissa av mina respondenter in på elevernas förkunskaper och den betydelse detta ges i användarundervisningen. Jag har funnit att det är två olika typer av förkunskaper som tas upp, nämligen elevernas förkunskaper i allmänhet respektive elevernas årskursbetonade förkunskaper som relaterar till en utveckling genom användarundervisningen under de olika årskurserna. Med andra ord utgör dessa två former av förkunskaper kontextuella omständigheter som får betydelse för hur mina respondenter väljer att lägga upp den.
Vad gäller elevernas förkunskaper i allmänhet tyder utsagorna på att detta får betydelse för vilken nivå undervisningen läggs på. Nivån anpassas mycket genom hur detaljerat olika resurser beskrivs under undervisningen. I klasser med stora förkunskaper beskrivs dessa mer detaljerat än i klasser med mindre förkunskaper. För att återkoppla till de fyra förhållningssätten till användarundervisning (se avsnitt 2.2.1) tyder utsagorna på att då eleverna har små förkunskaper tillämpas det källorienterade förhållningssättet i stor utsträckning genom att undervisningen till stor del handlar om att visa olika tillgängliga resurser. När eleverna däremot har större förkunskaper tillämpas ett beteendeorienterat förhållningssätt mer, där fokus i undervisningen i större utsträckning handlar om sökteknik i olika databaser. Ett belysande citat följer här:
… och är det någon klass som kanske är ganska van att söka så får man rikta in sig på lite andra saker och ja. (Marina)
(….)
Vad är det du varierar i svårighetsgrad då? (Intervjuare)
Ja, kanske hur mycket jag visar i de olika databaserna. Vissa kanske jag bara visar att de här finns, räknar med att de kanske… man hinner inte, man måste ju välja väldigt mycket. Andra kanske jag går in lite mer i detalj och visar. Och ibland kanske jag jobbar lite mer med vissa moment, har lite fler frågor kanske kring att…
om jag känner att de behärskar det, att man går lite djupare kanske in i vissa, ja, databaser kan man väl säg då. Och kanske också hur man söker, om jag tänker att det är någon klass som kanske inte kan så jättemycket så kanske jag bara visar grunderna, men annars kanske jag tar lite mer. (Marina)
Vad gäller elevernas årskursbetonade förkunskaper tyder utsagorna på att det även här handlar om att anpassa nivån på undervisningen efter de förkunskaper olika årskurser förväntas ha. Intervjumaterialet visar på att vissa av respondenterna anpassar detta genom att lägga mer fokus på traditionella, biblioteksanknytna resurser, som att kunna slå i uppslagsverk samt att hitta bland bibliotekets hyllor i de lägre årskurserna. I den andra samt tredje årskursen övergår fokuset alltmer till digitala resurser med betoning på vetenskapliga databaser. Med andra ord används olika sociokulturella redskap på olika nivåer. Följande citat belyser detta:
…för många elever så är det ju, så har de kommit betydligt längre när man är på projektarbetet i årskurs 3. Så då är det mer, då kan de lite mer om
informationssökning så då är det mer att visa dem de riktiga vetenskapliga
databaserna och så här så då är det ju inte alls det här slå i uppslagsbok och hitta till hyllan som man gör i ettan. (Jenny)