7.2 Metoddiskussion
7.2.3 Etiska aspekter
Bryman (2018) framhåller att etiska problem om hur en forskningsprocess med alla
tillhörande beslut ska genomförs, med sannolikhet inte går att reda ut eller helt avlägsna från det praktiska forskningsarbetet. Bryman (2018) påtalar att författaren till ett
forskningsarbete behöver ha de olika etiska aspekterna i åtanke. Detta förklarar Bryman (2018) kan hjälpa författaren att göra så etiskt klanderfria val som möjligt i arbetsprocessen. I detta arbete har vi som författare redogjort för vår medvetenhet avseende de fyra etiska principerna. Därutöver har redogjorts för på vilket sätt som dessa principer har
implementerats i studiens genomförande. Bryman (2018) påpekar att det emellertid jämt finns beslut eller handlingar inom ett forskningsarbete vars etiska korrekthet kan diskuteras. I vår studie kan exempelvis framhållas att intervjupersonerna efter en inspelad intervju inte än en gång tillfrågades om de fortfarande samtyckte till att vi behöll det inspelade materialet. Kanske uttalade sig intervjupersonen på ett sätt som den ångrar eller upplever av andra skäl att ångrar samtycket till inspelningen. Det går givetvis att ställa sig frågan om detta (icke) handlande är etiskt försvarbart. När intervjupersonerna i denna studie tillfrågades om de ville deltaga fick de inte heller möjlighet att se intervjufrågorna som formulerats. Detta innebär att de egentligen gav sitt samtycke till inslag som inte redovisats för dem och som de inte hade någon vetskap kring. Att inte redovisa precis allt för sina deltagare är dock vanligt förekommande i studier av samhällsvetenskaplig utgångspunkt, vilket dock innebär smärre övertramp ur etiskt hänseende (Bryman, 2018). Om vi i vårt fall skulle redogöra för alla
intervjufrågor eller andra detaljer i arbetet, skulle detta kunna ha konsekvenser för de svar som ges under intervjuerna, vilket Bryman (2018) lyfter.
7.2.4 Studiens begränsningar
Vi har naturligtvis behövt ta hänsyn till den tids- och utrymmesram för studien som lärosätet beslutat om, vilket påverkat bland annat antalet intervjupersoner som kunnat intervjuas. Det vore att föredra ett utförande av minst tio eller femton intervjuer, vilket Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2011) framhåller ger bättre förutsättningar för studiens representativitet. En annan begränsning är att studien riktar sig enbart till socialsekreterare och deras perspektiv.
Således utelämnas barnens perspektiv i frågan hur de upplever att socialsekreterare arbetar för att uppnå deras delaktighet, samt vad de anser vara hinder för deras delaktighet.
7.3
Slutsats
Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreterare i Sverige arbetar för att uppnå barns delaktighet i barnavårdsutredningar. Frågeställningarna har varit hur
socialsekreterarna går till väga för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i
utredningar och vilka svårigheter socialsekreterare upplever att det finns för att möjliggöra barns delaktighet i utredningar. Ur resultatet framkommer att socialsekreterare inom ramen för denna studie arbetar enligt följande punkter; lyssnar på barnet i för barnet trygga miljöer, söker hjälpa barnet i att uttrycka sig genom olika samtalsverktyg och beaktar barnets åsikter och önskemål inför beslutsfattandet. Huruvida dessa olika punkter är skyldigheter varierar. Att lyssna på barnet och beakta dennes åsikter inför beslutsfattandet bedöms vara punkter de måste uppfylla utifrån lagrum och praxis. Däremot föreligger ingen skyldighet vad gäller att arbeta med samtalsverktyg i de situationer där barn har svårt att uttrycka sig. Därtill kommer vi fram till att organisationen förser socialsekreterarna med resurser av olika slag för att säkerställa att dessa punkter kan fullgöras i praktiken. Som framgår av resultatet är
svårigheter som kan utgöra hinder för barns delaktighet tidsbrist, hög arbetsbelastning och, när barnet är under 15 år gammal, att föräldern motsätter sig att utredning bedrivs. Av resultatet framgår att barnet dock inte är med under beslutsfattandet. Inte heller tilldelas barnen något faktisk makt eller ett direkt ansvar över besluten. Detta resultat kan tänkas fungera som en utgångspunkt eller grund för reflektion gällande arbetet med barns delaktighet inom socialtjänstens barnavårdutredningar. Resultatet lyfter upp tämligen betydelsefulla aspekter av hur barnets delaktighet kommer till uttryck, men också hur denna delaktighet kan försvåras. Utifrån resultatet kan försök göras att hantera de framkomna hindren för barns delaktighet och skapa en diskussion kring hur barns delaktighet kan främjas ännu mer. Möjligen erfordrar hanteringen av dessa hinder att problemet lyfts på politisk eller chefsnivå. Utöver det kan resultaten medvetandegöra barns delaktighet i arbetet som annars inte uppmärksammats av socialsekreterare. Vi vill understryka att för att göra barn delaktiga i större utsträckning utifrån den teoretiska modell som tillämpats i denna studie, krävs att förändringar görs avseende tillfällen för beslutsfattandet. Med förändringar avses mer specifikt att göra det mer barnvänligt, barnfokuserat och upprätta riktlinjer för att följaktligen bjuda in barn till deltagande även i de sammanhangen.
7.3.1 Vidare forskning
Med anledning av studiens begränsningar avseende representativitet samt en utgångspunkt från enbart socialsekreterares perspektiv, kan anföras att ytterligare studier erfordras på området. Det kan också, i relation till förevarande studie, tyckas att mer omfattande studier krävs, där också barnets perspektiv omsluts. Genom att barnen blir hörda kring hur de uppfattar måttet av delaktighet i barnavårdsutredningar, är det rimligt att god kunskap produceras, som i sin tur kan motivera till eventuella förbättringar avseende delaktighet.
REFERENSLISTA
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 10-17). Malmö: Liber.
Barnombudsmannen. (u.å). Barnkonventionen. Stockholm: Barnombudsmannen. Hämtad den 10 november 2020 från
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/
Bell, M. (2002). Promoting children's rights through the use of relationship. Child and
Family Social Work, 7(1), 1–11. https://doi.org/10.1046/ j.1365-2206.2002.00225.x Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cashmore, J. (2002). Promoting the participation of children and young people in care. Child
Abuse & Neglect, 26(8), 837-847. doi: 10.1016/s0145-2134(02)00353-8
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Arhne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 36-56). Malmö: Liber.
Eydal, G. B., & Satka, M. (2006). Social work and Nordic welfare policies for children - present challenges in the light of the past. European Journal of Social Work, 9(3), 305-322. doi: 10.1080/13691450600828358
Ferguson, H. (2017). How Children Become Invisible in Child Protection Work: Findings from Research into Day-to-Day Social Work Practice. British Journal of Social Work,
47(4), 1007-1023. doi: 10.1093/bjsw/bcw065
Furén-Thulin, Å. (2020, 11 mars). Sätt barns rättigheter främst [Blogginlägg]. Hämtad den 10 november 2020 från
https://skr.se/tjanster/merfranskr/bloggarfranskr/socialtjanstbloggen/artiklar/sattb arnsrattigheterframst.32243.html
Gallagher, M., Smith, M., Hardy, M., & Wilkinson, H. (2012). Children and families' involvement in social work decision making. Children & Society, 26(1), 74–85. https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2011.00409.x
Healy, K., & Darlington, Y. (2009).
Service user participation in diverse child protection contexts: principles for practice. Child and Family Social Work, 14(4), 420-430. doi:10.1111/j.1365-2206.2009.00613.xHeimer, M., Näsman, E., & Palme, J. (2018). Vulnerable children's rights to participation, protection, and provision: The process of defining the problem in Swedish child and family welfare. Child and Family Social Work, 23(2), 316-323. doi: 10.1111/cfs.12424 Husby, I. S. D., Slettebo, T., & Juul, R. (2018). Partnerships with children in child welfare:
The importance of trust and pedagogical support. Child and Family Social Work,
Kriz, K., & Skivenes, M. (2015). Child welfare workers’ perceptions of children’s participation: a comparative study of England, Norway and the USA (California). Child and Family
Social Work, 22(S2), 11-22. doi:10.1111/cfs.12224
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Leeson, C. (2007). My life in care: experiences of non- participation in decision-making processes. Child and Family Social Work, 12(3), 268-277. doi: 10.1111/j.1365- 2206.2007.00499.x
Lundström, T., & Sallnäs, M. (2014). Social barnavård under 30 år – mer av samma eller något nytt? I U. Pettersson (Red.), Tre decennier med socialtjänstlagen – utopi,
vision, verklighet (s. 47-64). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
McLeod, A. (2007). Whose agenda? Issues of power and relationship when listening to looked-after young people. Child & Family Social Work, 12(3), 278–286. doi: 10.1111/j.1365-2206.2007.00493.x
Nigel, T., & O’Kane, C. (1999). Children's participation in reviews and planning meetings when they are ‘looked after’ in middle childhood. Child & Family Social Work, 4(3), 221-230. doi: 10.1046/j.1365-2206.1999.00112.x
Nigel, T., & O’Kane, C. (1998). When children’s wishes and feelings clash with their ‘best interests’. The International Journal of Children’s Rights, 6(2), 137-154. doi: 10.1163/15718189820494003
Opdal, P.M. (2008). Pedagogisk-filosofiske analyser. Fagbokforl: Bergen.
Patton, M.Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods. Newbery Park: SAGE Publishing.
Pert, H., Diaz, C., & Nigel, T. (2017). Children’s participation in LAC reviews: a study in one English local authority. Child & Family Social Work, 22(2), 1-10. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/cfs.12194
Ponnert, L. (2018). Utredningsarbete i barnavården – centrala utgångspunkter. I L. Ponnert (Red.), Utredningsarbete i den sociala barnavården (s. 13-31). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Prout, A., & James, A. (2015). A new paradigm for the sociology of childhood?: Provenance, promise and problems. In A. Prout & A. James (Eds.), Constructing and
Pölkki, P., Vornanen, R., Pursiainen, M., & Riikonen M. (2012). Children's Participation in Child-protection Processes as Experienced by Foster Children and Social Workers.
Child Care in Practice, 18(2), 107-125. doi.org/10.1080/13575279.2011.646954
Rasmusson, B., Hyvönen, B., Nygren, L., & Khoo, E. (2009). Child-centered social work practice — three unique meanings in the context of looking after children and the assessment framework in Australia, Canada and Sweden. Children and youth services
review, 32(3), 452-459. doi: 10.1016/j.childyouth.2009.10.025
Regeringskansliet. (u.å). Barnkonventionen som svensk lag. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad den 12 november 2020 från https://www.regeringen.se/regeringens- politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/
SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet MRB.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6. SFS 2002:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Shemmings D. 2000. Professionals’ attitudes to children’s participation in decision-making: Dichotomous accounts and doctrinal contests. Child & Family Social Work, 5(3), 235–243. http://dx.doi.org/10.1046/j.1365-2206.2000.00160.x
Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations.
Children & Society, 15(2), 107-117. doi: 10.1002/CHI.617
Socialstyrelsen. (2015). Bedöma barns mognad för delaktighet. Kunskapsstöd för
socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad den 6 november 2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2015-12-22.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Barnets rättigheter och barnkonventionen. Hämtad den 20 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och- unga/barnets-rattigheter-och-barnkonventionen/
Socialstyrelsen. (2018). Grundbok i BBIC. Barns behov i centrum. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 6 november 2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-10-20.pdf
SOU 2009:68. Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 19-33). Malmö: Liber.
Tregeagle, S. & Mason, J. (2008) Service user experience of participation in child welfare case management. Child & Family Social Work, 13(4), 391–401. doi: 10.1111/j.1365- 2206.2008.00564.x
Van Bijleveld, G. G., Bunders-Aelen, J. F. G., & Dedding, C. W. M. (2020). Exploring the essence of enabling child participation within child protection services. Child &
Family Social Work, 25(2), 286-293. doi: 10.1111/cfs.12684
Van Bijleveld, G. G., Dedding, C. W. M., & Bunders-Aelen, J. F. G. (2015). Children’s and young people’s participation within child welfare and child protection services: a state-of-the-art review. Child & Family Social Work, 20(2), 129-138.
doi:10.1111/cfs.12082
Van Bijleveld, G. G., Dedding, C. W. M., & Bunders-Aelen, J. F. G. (2014). Seeing eye to eye or not? Young people's and child protection workers' perspectives on children's participation within the Dutch child protection and welfare services. Children and
Youth Services Review, 47(3), 253-259.
http://dx.doi.org/10.1016/j.childyouth.2014.09.018
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 5 december 2020 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vis, S. A., Holtan, A., & Thomas, N. (2012). Obstacles for Child Participation in Care and Protection Cases—why Norwegian social workers find it difficult. Child Abuse Review,
21(1), 7-23. doi: 10.1002/car.1155
Vis, S. A., & Thomas, N. (2009). Beyond talking – children's participation in Norwegian care and protection cases. European Journal of Social Work, 12(2), 155-168. doi:
10.1080/13691450802567465
Weisz, V., Wingrove, T., Beal, S. J., & Faith-Slaker, A. (2011). Children's participation in foster care hearings. Child Abuse & Neglect, 35, 267– 272.
BILAGA A
Intervjuguide
Inledningsfrågor:
1. Hur gammal är du? 2. Vilken utbildning har du?
3. Vad arbetar du som på denna arbetsplats och vilka arbetsuppgifter har du? 4. Hur länge har du arbetat som socialsekreterare inom barnutredningar?
Mellanfrågor:
5. Kan du detaljrikt beskriva hur du går tillväga i en utredning för att göra barnet delaktig? Förklara gärna från det att utredningen startar till det att ett beslut fattas i utredningen. 6. Hur arbetar du för att göra barnet delaktig i utredningen och i besluten som fattas? 7. Kan du berätta lite om hur du brukar gå tillväga under ett barnsamtal?
8. Kan du berätta lite om huruvida barnets åsikter och vilja vägs in inför ett beslut?
9. Kan du berätta lite om på vilket sätt barnets önskemål och åsikter lyfts upp under ärendets gång?
10. Kan du berätta om vilka/vilken informationskälla (vårdnadshavare, barnet, skola, polis etc.) som brukar tillmätas betydelse vid en analys, bedömning och beslut? Berätta gärna hur du resonerar.
11. Vem eller vilka är närvarande när ett beslut ska fattas i en utredning? 12. I vilken grad tillåts barnet bestämma när ett beslut ska fattas i utredningen?
13. Upplever du att barnet tilldelas makt och ansvar i beslutsprocessen? Om nej, förklara gärna varför. Om Ja, förklara gärna hur.
14. Anser du att barnets ålder har någon påverkan av huruvida du gör barnet delaktig i utredningen och besluten?
15. Hur upplever du att din organisation möjliggör för dig att arbeta på ett sätt som möjliggör barnets delaktighet?
16. Anser du att organisationen du arbetar i ger dig resurser, möjlighet eller utrymme att kunna göra barnet delaktig i utredningen och i besluten? Om Ja, berätta gärna på vilket sätt. Om Nej, förklara.
17. Kan du berätta om tillkortakommanden som kan förekomma avseende att göra barn delaktiga i ärenden? Om du inte ser att det finns tillkortakommanden; vad anser du görs för att göra barnet fullt delaktig?
18. Anser du att det finns faktorer som hindrar dig från att jobba för barnets delaktighet? Om Ja, vilka är denna/dessa faktorer?
19. Anser du att du har verktyg och kunskaper för att på ett lämpligt och effektivt sätt prata med barn i utredningssamtal? Ge gärna exempel.
20. Hur planeras möten i utredningen avseende mötets form och plats (ex. hur många som deltar, vilka som deltar och vart mötet sker)?
21. Hur resonerar du i frågan om du ska träffa barnet enskilt? Är exempelvis ålder, mognad eller andra orsaker utslagsgivande i huruvida du träffar barnet enskilt?
22. Vet du om organisationen du arbetar under, i sin policy eller i andra beslut, fastställer som en skyldighet att utredningen ska inbegripa att barnet ska lyssnas på och göras delaktig i besluten? Hur framställs isåfall detta?
23. Vet du om organisationen du arbetar under, i sin policy eller i andra beslut, fastställer som en skyldighet att utredningen ska inbegripa att barnets åsikter och önskningar ska vägas in i bedömningen inför beslut? Hur framställs isåfall detta?
24. Vet du om organisationen du arbetar under, i sin policy eller i andra beslut, fastställer som en skyldighet att utredningen ska inbegripa att socialsekreterare använder sig av arbetsmetoder som ska hjälpa barn att kunna uttrycka sig själva (ex. nalle-kort etc)?
Avslutande frågor:
24. Har du något mer som du vill säga kring arbetet med barnets delaktighet i en utredning? 25. Vad tycker du kan förbättras i arbetet med att göra barn delaktiga i en
BILAGA B
Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter som läser vår sjätte termin på Socionomprogrammet vid Mälardalens högskola och just nu arbetar med vårt examensarbete. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod. Därför söker vi 5–6 socialsekreterare som jobbar i utredande verksamhet med barn och unga som vi kan intervjua. Intervjuerna uppskattas ta 30–55 min. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare i Sverige arbetar för att uppnå barns delaktighet i barnavårdsutredningar.
Det är frivilligt att medverka i studien, vilket innebär att det går bra att avbryta sin medverkan och intervju när man vill och utan att behöva berätta varför. Intervjuerna
kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Därefter kommer allt material att raderas så fort uppsatsen är färdigställd. Alla personliga uppgifter som inhämtas behandlas också så att de blir anonyma.
Vi hoppas det finns intresse bland er att medverka i denna studie. Det skulle uppskattas om ni som är intresserade har möjlighet för en intervju inom kommande veckor (tidigast vecka V.48) och så snart som möjligt.
Med vänliga hälsningar
Charbel Özer & Kawthar Hussein
Kontaktuppgifter:
Charbel Özer: Charbel.ozer@gmail.com
Telefon:
Kawthar Hussein: Kawtharjb@hotmail.se
Telefon:
Handledare: Munir Dag Mail: Munir.dag@mdh.se
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00