De etiska aspekterna som berör denna uppsats kommer att diskuteras utifrån Vetenskapsrådets (2002) uppställda aspekter. Individskyddskravet kan delas in i fyra områden: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Sammanfattningsvis handlar dessa aspekter om att respondenterna ska känna sig trygga i sin medverkan i studien. Det inkluderar dels att deras medverkan är frivillig, att de är medvetna om varför de är där och vet vad studien syftar till. Dessutom ska de känna sig trygga i att den information de lämnar till forskarna inte sprids vidare eller utnyttjas till annat än studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2002).
Vi förklarade redan vid första mailkontakt med respondenterna varför vi ville ha med dem i studien samt vad syftet med undersökningen var. Förutom att samtliga tog del av, och svarade positivt på detta mail, upplyste vi dem även om deras rättigheter i början av respektive intervju. Då fick de samtidigt muntligt bekräfta att de tagit del av informationen. De personuppgifter vi hade tillgång till om respektive intervjuperson bestod av mailadress, namn, roll i företaget samt vilken bank de arbetar för. Dessa uppgifter var respondenterna medvetna om att vi hade tillgång till och de har lagrats på den elektroniska plattformen OneDrive som enligt Högberg1 anses vara godkänd för att uppfylla datainspektionens kriterier för säkra plattformar. Dessa uppgifter, tillsammans med de inspelade intervjuerna och transkriberingen raderas så snart uppsatsen är inlämnad och godkänd, vilket innebär att vi hållit oss till reglerna för dataskyddsförordningen (GDPR).
Slutligen, för att ytterligare säkerställa att samtliga medverkande i studien skulle känna sig helt trygga, har vi anonymiserat deras deltagande genom att inte avslöja varken vilken bank eller vilka personer vi har pratat med. Bankerna benämndes i både vårt analysmaterial såväl som i uppsatsen till Bank A, Bank B osv, medan respondenterna benämndes som A1, A2, B1, B2 och så vidare (se Tabell 2 i Avsnitt 4.1). Vi är medvetna om att vårt urval av banker är relativt stort sett till andel i förhållande till antal banker som finns inom respektive fall. Samtidigt är antalet projektledare eller liknande roller som intervjuas inte lika högt i förhållande till hur många personer som har en sådan yrkesroll på någon av dessa banker. Dessutom har vi valt att inte redovisa respondenternas titlar vilket bidrar till ytterligare anonymisering. Möjligtvis skulle någon som är väl insatt i någon av bankerna
och vet hur de arbetar med agila metoder eventuellt ändå kunna misstänka vem en viss respondent är. Vi menar dock att detta inte bör vara ett stort problem eftersom studiens ämne inte ses som särskilt känsligt och därmed bör ingen komma till skada även om någon skulle misstänka vem en respondent är.
2.8 Metodkritik
Det visade sig under datainsamlingens gång att det fanns omständigheter som vi som författare hade kunnat vara ännu bättre på att säkerställa i förväg för att göra insamlingen av data så bra och på ett så rättvist sätt som möjligt. Ett par dagar innan intervjun med C1 blev vi kontaktade av en kollega till C1 som förklarade att de ville att de båda två satt med vid intervjun. Vi sa inte nej till detta, eftersom de gärna ville ha det så, men det innebar att C1 antagligen inte avslöjade lika mycket om sina egentliga uppfattningar som de andra respondenterna, utan att det blev mer av en intervju där C1 sa det de har lärt sig att de ska säga om bankens arbetssätt. Eftersom det i huvudsak var C1 som pratade och var den som var utvald som respondent till uppsatsen har vi valt att i presentationen av empirin bortse från att de var två personer från banker som satt med i intervjun.
Intervjun med C1 hölls dessutom på engelska, till skillnad från övriga intervjuer, vilket ytterligare bidrog till att svaren inte blev lika djupgående som de andra respondenternas. Eftersom intervjun inte hölls på vårt modersmål ställde vi inte heller lika spontana följdfrågor, vilket bidrog ytterligare till en något mer datafattig intervju. Dessutom finns det på grund av språket större risk för att de två respondenterna inte uppfattade våra frågor på ett helt korrekt sätt.
Även i intervjun med C2 visade sig respondenten vara mer bekväm med att prata engelska än svenska. Detta uppmärksammades dock inte av oss förrän under intervjun, varför hela den intervjun blev på en blandning av svenska och engelska. Även i detta fall ledde det till att respondenten stundtals missuppfattade våra frågor och att det även var svårare för oss att tolka personens svar. Det hade varit fördelaktigt om vi hade försäkrat oss om vilket språk respondenten föredrar innan intervjutillfället för att på så sätt vara bättre förberedda.
I kapitlet konstateras att studien är gjord ur ett fenomenologiskt perspektiv och med en iterativ ansats. Vidare diskuteras att studien har en kvalitativ design och är genomförd som en flerfallstudie, med två fall där fem olika banker valts ut genom ett målstyrt urval.
Datainsamlingen är i huvudsak baserad på semistrukturerade intervjuer med tio personer.
3. Referensram
I referensramen kommer vi presentera de teorier som ligger till grund för vår datainsamling och analys av denna. Referensramen kan ses som ett ramverk för inom vilken kontext och vilka antaganden studien är genomförd. Vi avslutar kapitlet med att presentera en analysmodell som används för att visa sambandet mellan de olika delarna
och hur dessa är tänkta att kopplas ihop för att besvara studiens syfte.