4. FORSKNINGSÖVERSIKT
5.7 Etiska ställningstaganden och åtgärder
Denna studie baseras på vad andra människor säger och gör. Detta kräver en god etik och kunskap om lagstiftning och kutym, t.ex. Vetenskapsrådets etiska regler (Vetenskapsrådet, 2002), som jag följt i denna studie. Etiken handlar om hur jag bemöter de människor som min studie involverar när jag ”samlar in” min empiri. Etiken handlar också om hur jag hanterar de data jag fått att förvalta och utnyttja i min forskning och hur resultaten av min studie används och sprids. Etiken gäller också hur själva forskningen genomförs. Dessa olika etiska aspekter kan beskrivas i termer av infomerat samtycke, konfidentialitet, vilka konsekvenser den publicerade avhandlingen kan få för de inblandade samt forskarens roll (Kvale, 1997). I det följande diskuterar jag dessa i tur och ordning.
Informerat samtycke
De personer som deltar i en studie som den här skall informeras om vad som görs och skall lämna sitt godkännande. Varje elev och vårdnadshavare informerades därför om projektet och lämnade sitt skriftliga godkännande av att eleven deltog i studien. I de fall eleverna inte fick filmas eller spelas in på band respekterades detta, liksom om elevers tester inte fick användas i forskningssyfte. När det gäller mitt förhållningssätt i klassrummet och i mina diskussioner och kontakter med läraren och eleverna har jag försökt behandla både barn och vuxna med respekt och att störa så lite som möjligt i klassrummet. Jag har också varit noga med att till de grupper som deltagit i studien ge återkoppling av det de bidragit till. Jag har för klasserna på olika sätt, efter det att alla data samlats in, visat och berättat om vad jag kommit fram till. Detta har varit viktigt för mig och rekommenderas också av Vetenskapsrådet (2002). Även om min forskning har det vällovliga syftet att öka kunskaperna om undervisning och lärande om livscykler och det är lätt att motivera för föräldrar och barn, är det ändå elevernas svar, beskrivningar och arbete som utgör basen i mitt datamaterial.
Läraren Stina i min studie har lagt ner mycket tid och kraft på att dels skriva dagboksanteckningar, dels samtala med mig och också hela tiden gett mig impulser. Hon har också låtit mig fritt använda allt material som relaterar till detta. Utan detta hade förstås inte denna studie blivit möjlig. Trots att det har handlat om ett givande och ett tagande och att läraren utvecklats och lärt sig en hel del är det inte helt oproblematiskt för mig att jag bygger en stor del av min avhandling på hennes arbete. Stina har dock lämnat sitt informerade samtycke till detta. Hon har också, i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer (Vetenskapsrådet, 2002), tagit del av ett preliminärt avhandlingsmanus och inte haft något att erinra mot publicering av ingående dagboksanteckningar och citat.
Konfidentialitet
Konfidentialitet i forskning betyder att de data som redovisas skall vara avidentifierade. Det skall alltså inte vara möjligt för andra att identifiera den eller de personer som ingår i studien. I så fall måste denna person eller dessa personer godkänna detta. Samtliga namn som ingår i min studie är fingerade. Jag finner det därför osannolikt att någon skulle kunna komma fram till vilka personer det handlar om.
Syfte, metoder och genomförande
Konsekvenser
Värdet av det förväntade kunskapstillskottet i relation till möjliga negativa konsekvenser för de inblandade, både på kort och lång sikt skall alltid övervägas (Vetenskapsrådet, 2002). Jag har följt vetenskapsrådets etiska regler (information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande) för de olika delar som ingår i min undersökning. Ändå kan jag förstås inte vara helt säker på att avhandlingen på sikt inte har några negativa konsekvenser för lärare och/eller elever.
De diagnostiska tester, skrivböcker eller annat, som utgör avhandlingens dataunderlag utgjorde en del av det vanliga undervisningsmaterialet som läraren tog del av. Eleverna var medvetna om att detta var avsett både för deras lärare och för min studie. När det gäller beskrivning och analys av resultat, torde detta inte innebära några nackdelar, eftersom det inte är sannolikt att en utomstående kan identifiera varifrån detta kommer. Om någon elev själv skulle känna igen ett citat från någon uppgift, är min förhoppning att detta inte skall vara negativt för denna elev. Inga negativa omdömen görs i texten.
När det gäller läraren är det omöjligt att bedöma eventuella konsekvenser på sikt. Även om Stina hela tiden varit med på att ingå i studien och godkänt användning av allt material och inte heller haft något att erinra mot analyser eller användning av citat från intervjuer eller dagböcker, kan man inte veta hur det kommer att påverka henne på sikt. Genom att jag haft en ständig dialog med Stina om detta anser jag dock att jag gjort allt som varit möjligt för att försäkra mig om att min avhandling inte skall komma att innebära någon nackdel för henne.
För att eleverna eller läraren inte skall framställas på ett negativt sätt har jag, när det gäller citat från elevtester, skrivböcker och lärarens dagbok och i förekommande fall justerat stavfel eller tydliga grammatiska felaktigheter. När det gäller citat från intervjuer har av samma skäl eventuella språkliga konstigheter, som uppstår genom att det talade språket framställs i skrift, justerats.
Min undersökning handlar om en lärares undervisning och vad eleverna lär sig och upplever. Resultatet har betydelse för lärarutbildningen och för lärares praktik. Min bedömning och förhoppning är att fördelarna därför uppväger de
eventuella nackdelar som avhandlingen skulle kunna innebära för de inblandade.
Forskarens roll
Forskningsetik handlar om i vilken mån forskningen genomförs på ett forskningsmässigt korrekt sätt. Merriam (1998) skriver:
Since the researcher is the primary instrument for data collection, data have been filtered through his or her particular theoretical position and biases. Deciding what is important - what should or should not be attended to when collecting and analyzing data - is almost always up to the investigator. Opportunities thus exist for excluding data contardictory to the investigator’s views. (Merriam, 1998, s. 216)
Kvale (1997) menar att ”ett moraliskt forskningsbeteende är mer än etisk kunskap och kognitiva val: det omfattar även forskarens person, hennes känslighet och engagemang för moraliska frågor och handlingar” (Kvale, 1997, s. 111). Han tar också upp det vetenskapliga ansvaret som forskaren har så att ett forskningsprojekt ger värdefull kunskap som är så korrekt som möjligt. Detta har jag eftersträvat.