Etnicitet uppstår och blir relevant genom sociala situationer och möten. Den skapas och ständigt förändras beroende på utveckling av sociala relationer i samhället. Själva ordet "etnisk" härletts från grekiska "ethnikos", som ursprungligen betydde hednisk.
I USA kom ordet "ethnics" ungefär vid andra världskriget att användas som en hövlig beteckning på judar, italienare, irländare och andra folkslag som betraktades som underlägsna den dominerande befolkningen av huvudsakligen brittisk
härkomst (Hylland Eriksen 1993:12). 18
Termen etnicitet uppkom till följd av den västerländska samhällsvetenskapens försök att dels möta efterkrigens och avkolonialiseringens sociala verklighet, dels handskas med det okända, mer eller mindre konfliktfyllda umgänget mellan folk med skild språklig, kulturell och historisk bakgrund som präglar de flesta av världens nationella stater. Begreppet är dynamiskt och möjliggör studiet av förhållanden mellan etniska grupper som sociala processer. Det har framhållits att etnicitet bara är meningsfullt i multietniska sammanhang och att en grupp bara kan definieras som etnisk när den, utöver att utgöra en sociokulturell enhet, också står i relation till motsvarande grupper inom ett övergripande socialt system, i regel en nationalstat (Nationalencyklopedi 1989).
Etnicitet är en aspekt av sociala relationer mellan aktörer som uppfattar sig
själva som kulturellt avskilda från medlemmar av andra grupper med vilka de har ett minimum av regelbunden interaktion. Etnicitet kan också definieras som en social identitet (baserad på kontrast gentemot andra) kännetecknad av metaforisk eller fiktivt släktskap. När kulturella skillnader regelbundet
påverkar interaktionen mellan gruppmedlemmar har också deras sociala relationer ett etniskt inslag. Etniciteten inbegriper både aspekter av vinst ch förlust i interaktionen och meningsaspekter i skapandet av en identitet (Hylland Eriksen 1993).
Etniska klassificeringar är sociala och kulturella produkter som är relaterade till de klassificerandes behov. Etniska kategorier tenderar att bli mindre
detaljerade ju större det upplevda sociala avståndet är. Det är därför vanligt att man i Europa tänker på "afrikaner" eller "sydamerikanska indianer" som etniska kategorier, trots att båda dessa "grupper" omfattar hundratals åtskilda kategorier. Man begränsar sig till att göra de distinktioner som är socialt relevanta. I extrema fall kan en dominerande grupp till och med tillskriva människor kategorin "invandrare" - och denna kan inkludera människor med mycket skiftande kulturella bakgrunder. System för social klassifikation och inklusion- och exklusionsprocesser skapar alltid ordning, men den typ av ordning de skapar är relaterad till aspekter av det vidare sociala systemet (Hylland Eriksen 1993).
Hylland Eriksen (1993) citerar en teori, formulerad av Abner Cohen på 1970- talet, som definierar etnicitet som resultat av konkurrens om samhällsresurser. Enligt teorin är social interaktion och organisation dubbelsidiga fenomen: de omfattar både nyttoaspekter och meningsaspekter. Etnicitet är en organisa- torisk form som utnyttjar denna dubbelsidighet för särskilda syften, vilka kan men inte behöver erkännas av aktörerna själva. Etniska ideologier har en lockelse eftersom de erbjuder lösningar på "livets eviga problem": frågorna om ursprung, öde och, i sista hand, meningen med livet. Men etnicitet måste också fylla en praktisk funktion för att fortleva. Det är ett redskap i
konkurrensen om knappa resurser; ett redskap som samtidigt begränsas av ideologier kring en gemensam kultur, ett gemensamt ursprung och ett metaforiskt släktskap.
Hylland Eriksen skriver vidare att man borde anta att etnicitet kan, i olika sammanhang, uppträda antingen som horisontella eller som vertikala aspekter av en social klassificering. Betraktar man etniciteten i dess horisontella
aspekt, kan det vara relevant att fokusera på konkurrens om knappa resurser och/eller dikotomiseringsprocesser och gränsupprätthållande. Om man å andra sidan koncentrerar sig på etnicitetens vertikala aspekter, är det mer relevant att fokusera på maktförhållanden i givet samhälle.
Etniska ideologier kan användas för att rättfärdiga sociala hierarkier. Det råder dock aldrig en enkel korrespondens mellan etnisk tillhörighet och samhällsrang - det finns också andra rangordningskriterier. Kön, klass-
tillhörighet, ålder och andra kriterier - som varierar från samhälle till samhälle - bidrar alla till definiera en persons rang. 19 Hylland Eriksen fortsätter:
I flera mångetniska samhällen finns dock en stark korrelation mellan etnisk identitet och klasstillhörighet. (...) i europeiska industrisamhällen innehas de lägst rangordnade arbetena i allmänhet av icke-europeiska invandrare. Det måste dock betonas att etnicitet och klass hör till skilda kategoriseringar, även om de kan vara förknippade med varandra. (1993:68)
Begrepp "doxa" kännetecknar de aspekter av en kultur som tas för givna och inte ifrågasätts. "Doxisk" stereotypisering är mycket omfattande i flera mångetniska samhällen och kan ofta fungera som självuppfyllande profetia: den negativa stereotyp som skapas av en dominerande grupp kan bli en del av den stereotypiserade gruppens sjävbild. Sådan stereotypisering bygger i sin tur ofta på skillnader i politiskt och ekonomiskt inflytande mellan de
respektive grupperna. Sedan kan hela folk uppfattas som "naturligt" lämpade för skilda roller i arbetsdelningen, och dessa "naturliga" skillnader inkluderar ofta såväl kulturella som fysiska särdrag (Hylland Eriksen 1993).
Gruppkonflikter
Sambandet mellan etnicitet, konkurrensen om samhällets begränsade resurser och attityder uppmärksammas också av Katz & Taylor (1988). Etniska
identiteter lyfts fram, när samhällets tidigare etniska uppdelning hotas av kollaps. Specifika fysiska, språkliga och religiösa markörer plockas vid behov fram för att definiera grupperna; t ex, när specifika faktorer, som ökad
internationell invandring, hotar att rubba befintliga grupprelationer. Man tillskriver olika gruppers olika egenskaper med hjälp av hudfärg och dess nyanser, språk, kulturella drag och religion. Konkurrensen mellan grupperna handlar om tillgång till arbete, boende, status och samhällsservice.
Gruppkonflikter är inte ofrånkomliga resultat av alla strukturella ojämlikheter. Katz & Taylor understryker att man också måste studera socialpsykologiska processer bakom etniska attityder. Forskarna har tidigare undersökt effekter av situationer, när små grupper tvingades konkurrera om samma mål. Detta har lett till negativa uppfattningar om utegruppen och har höjt
19 Man kan fråga sig vem som har högre rang i dagens svenska samhälle: en kvinnlig
invandrad hemspråkslärare (eller annan högutbildad akademiker) eller en manlig
bilmekaniker som är en etnisk svensk? Att komma fram till ett enkelt och entydigt svar på denna fråga är mycket svårt.
sammanhållningen hos innegruppen. Spänningarna löstes efter hand genom att framkalla situationer som tvingade grupperna samarbeta. Ett annat tillvägagångssätt betonade människans strävan att uppnå och upprätthålla positiv social identitet, d v s en självuppfattning att man tillhör vissa sociala grupper med åtföljande emotionell, värderande valör. Grupprelationerna kännetecknas då av innegruppens favorisering och utegruppens
diskriminering. Dessa forskningsrön har onekligen ökat vår förståelse av grupprelationer, men de har lämnat en viktig fråga utan svar. De har inte undersökt effekter av dominerande gruppens privilegierade samhällsställning. L. Bobo skriver i Katz & Taylor (1988:95) att:
Racial attitudes consist of a feeling of in-group superiority, a sense of a proprietary claim to certain resources, and a sense that the out-group poses a threat to the position of the in-group. Each of these attitudes is a social product, and taken together, they constitute a sense of group position.
Motiven bakom attityder som uttrycker positioner vid gruppkonflikter summeras på följande sätt:
Group conflict motives are attitudes directly concerned with the competitive aspects of group relations and attemps to alter those relations. They concern distribution of scarce resources between social groups, as well as attemps to affect the process and pattern of their distribution. More specifically, three types of attitudes reflect group conflict motives:
1) perceptions of incompatible group interests,
2) perceptions and evaluations of relative group standing (fraternal deprivation),
3) perceived threats or challenges to group interests.
Each type of attitude invokes a sense of in-group position vis-á-vis an outgroup, and yet, these attitudes are not primarily expressions of intergroup affective orientations or trait beliefs about an outgroup (stereotypes) (Katz & Taylor 1988:95-96).
Den dominerande gruppen försöker sprida idéer som befäster och befrämjar dess intressen. Idéerna brukar dock möta motstånd från underordnade grupper som i sin tur försöker utnyttja sprickor och inre spänningar i den dominerande gruppens ideologiska kostym. 20 Sociala grupper påverkar varandra, präglas
av samhällets dominerande värderingar och försöker tolka och utnyttja dem för sin egen vinning. Man kan säga att de strider om tolkningsföreträde av den sociala verkligheten samtidigt som de utväxlar idéer och tolkningar med
varandra, enligt tyst överenskommelse om ett givet samhällets grundprinciper och natur.
Faktiska sociala ojämlikheter i kombination med etnocentrism skapar
motstridiga gruppintressen. Situationen tolkas olika av den dominerande och den underordnade gruppen och dessa tolkningar försöker gynna grupp-
intressen. Den dominerande gruppen vill behålla status quo, medan den dominerade gruppen är intresserad av samhällsförändringar. Slutresultat av dessa kraftmätningar, vilket uttrycks genom ömsesidiga gruppattityder, påverkas av idéutbyte mellan grupperna, av kulturella värderingars relativa styrkan i samhället (ex vikten lagd vid jämlikhet, demokrati och rättvisa) och av strukturella relationer mellan grupperna (omfattning och typ av
gruppkontakter, relativ tydlighet av gruppgränserna och ev. historiska erfarenheter av konkurrens och motsättningar) (Katz & Taylor 1988).