• No results found

1 PROBLEMOMRÅDE

4.6 M ETODPROBLEM

En undersökningsmodell förmodas representera en logisk uppsättning av påståenden, vilket gör att kvaliteten kan avgöras med hjälp av vissa prövningar. Dessa tester är validitet med inre validitet och yttre validitet samt reliabilitet. (Yin, 1994) Validitet och reliabilitet står i ett förhållande till varandra som gör att det inte går att koncentrera sig på det ena och låta bli det andra. Om mätningen inte är tillförlitlig, hur vet forskaren då vad som mäts och för att veta vad som mäts, så måste mätningen vara tillförlitlig. (Patel & Davidson, 1994)

4.6.1 Validitet

Validitet innebär att forskaren upprättar korrekta funktionsdugliga mätverktyg för begreppen som studeras. För att konstruera validitet måste undersökaren täcka två steg; utse vilka specifika förändringar som ska studeras samt visa att de valda mätverktygen verkligen reflek-terar denna förändring som undersöks. För att öka validiteten finns det tre olika förfaringssätt.

Den första är att använda flera källor för bevisen när data samlas in. Den andra taktiken är att

Kapitel 4 Metod



fastställa sammanhängande belägg. Den sista är att låta källorna (sagesmännen) gå igenom utkastet. (Yin, 1994) Validiteten är beroende av vad som mäts och om detta framgår i frågeställningen. Den insamlade informationen måste ha en definitionsmässig validitet.

Operationaliseringen av de teoretiska variablerna måste ha gjorts på ett sådant sätt att den teoretiska definierade variabeln och den operationaliserade variabeln sammanfaller i så stor utsträckning som möjligt. (Holme & Solvang, 1997)

Inre validitet berör bland annat förklarande fallstudier, där utredaren försöker fastställa om händelse x leder till händelse y. Om undersökaren felaktigt drar slutsatser att det finns ett orsakssamband mellan x och y utan att ha tagit reda på att en tredje faktor z faktiskt har ors-akat y sägs det att undersökningen har låg inre validitet. Inre validitet kan också skapa pro-blem när slutsatser ska dras. En fallstudie involverar att slutsatser dras varje gång en händelse inte direkt kan observeras. Således, en forskare kan antyda att en händelse är ett resultat från en tidigare händelse, baserat på intervjuer och dokumenterade bevis vilka är samlade under fallstudien. En forskningsdesign som har föregått frågorna har redan där börjat dra slutled-ningar, och därför får problem med inre validitet. Problemet kvarstår även om slutledningen är korrekt, har ett sammanhängande belägg, framgår som lufttätt samt konkurrerande förklar-ingar och möjligheter har beaktats. Yttre validitet uttrycks som problemet att veta om studie-resultaten är generaliserade utöver den direkta fallstudien. Fallstudier är beroende av en ana-lytisk generalisering där forskaren försöker att generalisera ett särskilt resultat till en bredare teori. (Yin, 1994)

För att öka validiteten har författarna valt att studera tre organisationer och två personer per organisation. Det gör att flera källor har använts för att samla in data, för att fastställa sammanhängande bevis. Efter att intervjuerna har sammanställts sändes dessa tillbaka till respondenten för att läsas igenom och eventuellt korrigera fel och missförstånd. För att öka den inre validiteten har ett objektivt förhållningssätt under intervjuerna och sammanställ-ningarna försökts att hållas. För att stärka den yttre validiteten har ansträngningar gjorts för att identifiera och intervjua de personer som bäst kan svar på frågorna författarna har ställt.

Författarna har vidare försökt öka validiteten genom att formulera intervjufrågorna från den tidigare beskrivna forskningen, detta för att kunna svara på syftet i uppsatsen samt forsk-ningsfrågorna. Under intervjuernas gång har även probing8 använts för att författarna skulle veta att respondenterna förstått frågorna och för att undvika missförstånd. Författarna har även använt email för att komplettera svaren efter sammanställningen samt låtit respondenterna titta på empirin för att kontrollera att allting uppfattades på rätt sätt.

4.6.2 Reliabilitet

Reliabilitet innebär att om en senare forskare följer exakt samma procedurer som beskrivs av en tidigare forskare och utför samma fallstudie ytterligare en gång, ska den senare forskaren komma fram till samma resultat och slutsatser som den förste forskaren. Målet med reliabilitet är att minimera felaktigheter och snedvridningar i studien, därför är det också viktigt att bokföra stegen i undersökningen så att proceduren kan upprepas och komma fram till samma resultat. (Yin, 1994) Reliabiliteten bestäms av hur mätningarna utförs och hur noggrant bear-betningen är av informationen. Hög reliabilitet finns om olika och oberoende mätningar av ett och samma fenomen ger samma eller ungefärligen samma reslutat. Forskarens uppgift måste vara att sträva efter att göra felen så små som möjligt. Om informationen har låg reliabilitet

8 Probing: Motivera för att klargöra, utöka och/eller förklara ett svar från respondenten. Detta för att komplettera otvetydiga svar. (Holme & Solvang, 1997)

Kapitel 4 Metod



kan det naturligtvis inte belysa frågeställningen på ett bra sätt. En hög grad av reliabilitet är därför en nödvändig förutsättning för att undersökaren ska kunna pröva de påståenden som frågeställningen rymmer. Prövning av pålitlighet görs genom en jämförelse mellan oberoende undersökningar av samma företeelse. (Holme & Solvang, 1996)

För att öka reliabiliteten och minska instrumentfelen har författarna låtit två personer gå igenom intervjumanualen innan intervjuerna genomfördes. Orsaken till detta var att undvika att frågeställningarna var för komplicerade eller oförståeliga. Att låta andra gå igenom manu-alen var nödvändigt eftersom formuleringar och uttryck, liksom själva meningarnas uppbygg-nad, kan te sig naturliga för författarna men främmande för andra. Vid intervjuerna var båda författarna närvarande och en bandspelare användes för att spela in samtalen. Detta gjordes för att samla in så korrekt material som möjligt. Bandspelaren möjliggjorde att författarna kunde koncentrera sig på intervjuerna och slippa tänka på andra sätt att bevara samtalet. För att ytterligare stärka reliabiliteten har författarna så noggrant som möjligt beskrivit tillväga-gångssättet för undersökningen så att proceduren ska kunna följas av en annan undersökare vid något annat tillfälle. Detta för att komma fram till samma resultat och slutsatser som i denna uppsats. I figuren nedan visar författarna en sammanfattande bild av hur undersök-ningen har gått tillväga.

FIGUR 9.SAMMANFATTANDE METODVAL (FÖRFATTARNAS EGNA MODELL).

Kapitel 5 Empiri



5 EMPIRI

Det finns tre grunder till att samla in data; beviskällorna ska vara flera inte enstaka, med data skapas en databas för fallstudien, och insamlad data upprätthåller en kedja av belägg.

Grunderna är extremt viktiga när högkvalitativa fallstudier görs och är relevanta oberoende av vilket sätt data samlas in på. Grunderna kommer att hjälpa till att behandla problem vad gäller att stärka validitet och reliabilitet med undersökningen. (Yin, 1994)

I empirikapitlet redovisas undersökningens datainsamling. Först ges en beskrivning av varje organisation som har undersökts därefter följer en redovisning av vad de två respondenterna från vardera organisation har sagt vid de genomförda intervjuerna.