Ett korporalskap i förändring

Regementets tid i fält under det sjätte koalitionskriget blev alltså tämligen omvälvande. De långa marscherna, striderna och sjukdomarna satte sina spår i regementes led och de korporalskap som deltog i fälttåget var inte sig lika när de återvände efter krigets slut 1814. Följande avsnitt ämnar urskilja hur just det aktuella korporalskapet påverkades av kriget. För att uppnå detta och försöka följa korporalskapet genom krigets gång görs först en redogörelse för hur korporalskapet förändrades fram till krigets start. Avsnittet fortsätter sedan med en presentation av korporalskapets in- och utmönstring till och från kriget för att sedan avslutas med en redogörelse för hur många soldater som stupade under fälttåget i Tyskland.

5.2.1 Fredstiden: 1812-1813

Krig är självklart en omvälvande och förödande upplevelse för de soldater som genomgår dess fasor. Med detta sagt kunde dock livet hemma på soldattorpet under fredstider också vara händelserikt. Detta visade sig bli fallet för två av soldaterna då tiden som ledde fram till krigsstarten medförde vissa förändringar för korporalskapet. Drygt tio månader efter den initiala mönstringen år 1812 noterades nämligen två förändringar i korporalskapets

sammansättning. Två av soldaterna hade vid denna tidpunkt avskedats. En av dessa soldater har nämnts mer ingående tidigare, det var nämligen den soldat vars son och tvillingbror även tjänstgjorde i korporalskapet. Soldaten i fråga, som själv var son till en soldat, var alltså en del av den soldatdynasti som ingick i korporalskapet. Detta var en av de äldre gifta soldaterna

som vid sitt avsked hade fyllt 44 år och tjänstgjort i över 23 år. Soldaten i fråga avskedades på grund av att han var ”sjuklig”. Någon vidare information återges ej men avskedet kan möjligen härledas till soldatens relativt höga ålder. I samma rulla beskrivs även ett annat avsked. Detta var en gift fembarnspappa som vid tiden för sitt avsked hade fyllt 30 år och tjänstgjort i över 6 år. Detta var en av de soldater som var född i Madesjö församling, alltså inte i samma socken som där han sedan tjänstgjorde. Soldatens faders yrke var vidare okänt. Denna soldat avskedades på grund av en benskada, något som gjorde att han inte längre kunde tjänstgöra som soldat.37 Dessa två soldater ersattes dock i samband med inmönstringen till kriget, något som kommer att bemötas i avsnittet nedan. Ersättaren till den äldre soldaten som avskedades är helt okänd. Ingen information gällande soldatens ålder, familjestruktur, civilstånd, tjänstgöringstid eller sociala- och geografiska bakgrund gick att finna. Det är således omöjligt att dra några slutsatser om hur tillskottet av den nya soldaten påverkade korporalskapets sociala sammansättning. Ersättaren till den andra soldaten som avskedades år 1812 bör dock presenteras vidare. Vid tidpunkten för denna soldats inmönstring var han 22 år gammal, gift och hade ett barn.38 Soldaten var även född i samma församling som sin

föregångare nämligen i Madesjö. Även denna soldat var således född utanför den församling där han senare tjänstgjorde. Den nya soldaten var även son till en båtsman och var alltså en militärson.39 När soldaterna drog ut i fält knappt fyra månader senare var dessa två nyförvärv således närvarande.

5.2.2 Krigstiden: 1813-1814

Den 17 mars år 1813, samma månad som kriget bröt ut, inställde sig korporalskapet tillsammans med kompaniets övriga soldater i Karlskrona för inmönstring. Soldaterna mobiliserades alltså i detta skede till kriget och de soldater som inställde sig vid

inmönstringen nedtecknades i en inmönstringsrulla. Denna rulla väcker dock vissa frågor. Utav korporalskapets 23 soldater inställde sig enbart 17 vid inmönstringen.40 Två av dessa fick som tidigare nämnt avsked i december år 1812 och deras frånvaro är således inte förvånande. I en senare författad inmönstringsrulla daterad till den 14 april 1813

inmönstrades dock en av de ersättare som nämndes ovan tillsammans med en annan soldat.41

37 Stockholm KrA, Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/128 (1813-1814), bild 17. 38 Vadstena VaLA, Algutsbodas kyrkoarkiv, Husförhörslängder AI/6 (1814-1820), s. 141. 39 Vadstena VaLA, Madesjös kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker CI/4 (1782-1825), s. 88. 40 Stockholm KrA, Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/128 (1813-1814), bild 121-122. 41 Stockholm KrA, Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/128 (1813-1814), bild 78.

Det totala antalet soldater från korporalskapet som inmönstrades till kriget var således 19. Av samtliga 23 soldater är det alltså fyra soldater vars frånvaro är tämligen svår att förklara. Deras frånvaro tycks inte innebära att soldaterna inte deltog i kriget då en av soldaterna som var frånvarande vid inmönstringen är noterad i den rulla som nedtecknades när soldaterna återvände från kriget. I denna så kallade utmönstringsrulla återfinns dock enbart 14 av

korporalskapets soldater. Denna rulla nedtecknades den 15 juni 1814 och korporalskapet hade alltså vid denna tidpunkt varit i fält i drygt ett år.42 Anledningen till varför nio av

korporalskapets soldater inte närvarande vid denna utmönstring är svårt att fastställa. Något som dock går att fastställa utan tvekan är vilka av korporalskapets soldater som dog under fälttåget i Tyskland.

5.2.3 Tiden efter kriget: 1815

Den 13 mars 1815 var soldaterna åter på plats i Lenhovda för mönstring. Det var dock inte samma korporalskap som hade mönstrats på samma plats knappt två år tidigare. I den besiktnings- och kassationsmönsterrulla som författades vid denna mönstring går det nämligen att urskilja fyra dödsfall som ett resultat av kriget. I rullan är det noterat att dödsfallen inträffade i Tyskland samt när soldaterna dog. En av soldaterna dog den 28 mars 1813, alltså endast elva dagar efter att soldaterna inmönstrades i Karlskrona. En annan soldat dog den 16 september samma år och drygt två månader senare, den 30 november 1813, omkom den tredje soldaten. Den siste av korporalskapets soldater som inte återvände hem dog den 24 mars 1814, alltså inte ens en månad innan korporalskapet återvände till

Karlskrona. En av soldaterna som dog i Tyskland var den okände soldat som ersatte den 44-åriga soldaten som fick avsked 1812. Dennes yrkesbana som soldat blev onekligen kortvarig då han omkom knappt ett år efter sin värvning. Orsakerna bakom dessa dödsfall är dock inte noterade i kassationsmönsterrullan eller i församlingens dödsbok. Det är således omöjligt att fastslå om soldaterna stupade i strid eller omkom i sviterna av en sjukdom. Något som dock noterades i rullan är det faktum att ingen av de omkomna soldaterna hade ersatts när

kassationsmönstringen ägde rum 1815. Dessa rotar markerades därför som ”vakanta”.43 På grund av detta hade en definitiv förändring av korporalskapets sociala sammansättning ägt rum som ett resultat av kriget. Fyra av de soldater som presenterades i avsnitt 5.1 var inte längre en del av korporalskapet. Det var således ett aningen förminskat korporalskap som

42 Stockholm KrA, Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/128 (1813-1814), bild 162. 43 Stockholm KrA, Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/129 (1815-1832), bild 169-175.

mönstrades år 1815. Av de fyra soldater som stupade var alltså en soldat helt okänd.

Information om de tre övriga soldaterna bör dock presenteras för att få en inblick i hur deras dödsfall påverkade den sociala sammansättningen av korporalskapet. I tabellen nedan presenteras soldaterna med tillhörande information.

Tabell 1. Soldater som stupade i Tyskland

Ålder Tjänstgöringstid Civilstånd Familjestruktur Födelseort Faders yrke Soldat 1 27 år 2 år 7 månader Gift Ett barn Älghult Soldat

Soldat 2 28 år 4 år 4 månader Gift Ett barn Algutsboda Soldat

Soldat 3 39 år 13 år 7 månader Gift Tre barn Okänt Okänt

Soldat 4 Okänt Okänt Okänt Okänt Okänt Okänt Källa: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/127, bild 343-346. Husförhörslängder, Algutsboda församling AI/5 ss. 65, 418, 445 och Älghult församling AI/3 s. 499. Födelse- och dopböcker, Algutsboda församling C/3 s. 178 och Älghult församling C/3 s. 144.

Soldaternas sociala sammansättning påverkades således av dessa soldaters frånvaro.

Korporalskapet förlorade tre gifta familjemän i varierande åldrar med olika geografiska och sociala bakgrunder. Tiden från att soldaterna mönstrades år 1812 fram till den nästföljande mönstringen år 1815 innebar alltså flera förändringar för korporalskapet trots att de allra flesta soldaterna tog sig hem från det mödosamma fälttåget i Tyskland.