Kronobergare i fält
En prosopografisk studie av det sjätte korporalskapet i Kalmar
regementes andra majorskompani under åren 1812-1815
Författare: Arvid Willstein Handledare: Steffen Hope Examinator: Hans Hägerdal Termin: HT20/VT21
Ämne: Historia Nivå: G2E
Kurskod: 2HIÄ2E
Kronobergare i fält:
En prosopografisk studie av det sjätte korporalskapet i
Kalmar regementes andra majorskompani under åren 1812-1815
Författare: Arvid Willstein Handledare: Steffen Hope Examinator: Hans Hägerdal Termin: HT20/VT21
Ämne: Historia Nivå: 61-90 hp (G2E) Kurskod: 2HIÄ2E
Abstract
This bachelor’s thesis uses the prosopographical method of historical enquiry to examine the social composition of the sixth corporalship of Kalmar regiment’s sixth company during the period 1812-1815. Furthermore, the thesis aims to examine how the War of the Sixth
Coalition affected the composition of the corporalship. The social composition of the soldiers is examined by studying their ages, birth places, service lengths, social backgrounds, marital statuses and family structures. Additionally, the impact of the War of the Sixth Coalition upon the corporalship is studied by examining how many of the soldiers died as a result of the war and how these soldiers were replaced. The information needed to study these factors are collected from source material consisting of army muster rolls and parish registers. Through analysis of this material this study shows that the majority of the soldiers were married men in the ages of 25-34 with 1-3 children. Furthermore, the majority of the soldiers were conscripted in their early 20’s and had, by 1812, already served for several years. Most of the soldiers were sons of former soldiers and were born in the same parish in which they later served as soldiers. The study also shows that several changes occurred in the
composition of the corporalship during the studied period. Two of the soldiers were
dismissed and replaced in 1812 and four of the 23 soldiers making up the corporalship died during the war, thus resulting in a change in the social composition of the corporalship.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Frågeställningar ... 2
1.3 Disposition ... 3
2. Metod och material ... 4
2.1 Källmaterial ... 4
2.1.1 Källkritisk diskussion ... 5
2.2 Metod ... 6
2.3 Avgränsningar ... 10
3. Teori och tidigare forskning ... 12
3.1 Det aktuella forskningsläget och teoretiska ansatser ... 12
3.2 Allmän litteratur ... 17
4. Bakgrund ... 19
4.1 Napoleonkrigen ... 19
4.1.1 Det sjätte koalitionskriget ... 19
4.2 Kalmar regemente och dess soldater ... 20
4.2.1 Kalmar regemente under det sjätte koalitionskriget ... 21
5. Resultat ... 23
5.1 Korporalskapets sociala sammansättning ... 23
5.1.1 Soldaternas åldrar ... 23
5.1.2 Soldaternas tjänstgöringstid ... 25
5.1.3 Soldaternas civilstånd ... 26
5.1.4 Soldaternas familjestrukturer ... 26
5.1.5 Soldaternas födelseförsamlingar ... 28
5.1.6 Soldaternas sociala bakgrunder ... 29
5.2 Ett korporalskap i förändring ... 31
5.2.1 Fredstiden: 1812-1813 ... 31
5.2.2 Krigstiden: 1813-1814 ... 32
5.2.3 Tiden efter kriget: 1815 ... 33
6. Sammanfattning och didaktisk reflektion ... 35
6.1 Sammanfattning ... 35
Diagram- och tabellförteckning
Diagram 1. Soldaternas åldrar 1812……….24
Diagram 2. Soldaternas åldrar och tjänstgöringstid 1812………25
Diagram 3. Soldaternas civilstånd 1812 ………..26
Diagram 4. Antal barn per hushåll………...27
Diagram 5. Soldaternas födelseorter………29
Diagram 6. Soldaternas fäders yrken………...30
Tabell 1. Soldater som stupade i Tyskland………..34
Bilagor
1. Inledning
Den 11 juni år 1814 lättar krigsfartyget ”Manligheten” ankar i Warnemündes hamn. Ombord befinner sig resterna av tre bataljoner från Kalmar regemente som, knappt ett år tidigare, avseglade från Karlskrona för att delta i det sjätte koalitionskriget mot Napoleon.1 Bakom sig
lämnar soldaterna ett krigssargat och förändrat Europa. Napoleonkrigen, som hade pågått på kontinenten sedan 1803, hade inte enbart fört med sig död och förstörelse utan även flertaliga gränsförändringar. De omfattande krigen föranleddes av den franska revolutionen som hade banat väg för nya epokgörande tankar. Denna minst sagt turbulenta del av Europas historia, som historikern Martin Hårdstedt så lämpligt valt att kalla för ”Omvälvningarnas tid”, kom således att spela en avgörande roll för hela Europas fortsatta politiska och ideologiska
utveckling.2 Napoleonkrigen involverade Europas allra mäktigaste nationer och historien om
dessa krig präglas av stora namn som Napoleon, Alexander I och Bernadotte. Krigen innebar dock inte enbart omvälvningar på den europeiska kontinenten utan även Sverige och Norden påverkades avsevärt. För Sveriges del hade involveringen i Napoleonkrigen sedan 1805 fått omfattande konsekvenser. Den östra rikshalvan, Finland, hade gått förlorad till Ryssland i det finska kriget 1808-1809 och Sverige hade fått en ny kronprins i form av den tidigare franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte.3 Tiden runt sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talet
präglades således av omfattande förändring och tämligen tongivande karaktärer. Mitt bland dessa betydelsefulla personer och händelser är det lätt att förbise alla de tillsynes vanliga människor som även de påverkades starkt av krigen och tidens omfattande förändringar. Inte minst påverkade var måhända de människor som deltog eller direkt påverkades av
stridigheterna. Soldaterna som deltog i slagen och miste sina liv i fält blir dock lätt enbart siffror i den stora massan och de som hemma påverkades av männens avsaknad förskjuts lätt till periferin. Just de svenska soldaternas deltagande i krigen är ytterligare en faktor som lätt överses. Trots sina blygsamma aktioner i det sjätte koalitionskriget deltog 30 000 svenska soldater på de allierades sida.4 Detta är något som lätt överskuggas av de stora mängder
ryska, österrikiska och preussiska soldater som stred mot Napoleon. I ett försök att skönja den gemene svenska soldatens roll i Napoleonkrigens slutskede ämnar följande uppsats att
undersöka och presentera en liten skara av de svenska soldater som deltog i det sjätte
koalitionskriget mot Napoleon. Dessa soldater kan tyckas vara obetydliga i det stora hela men det är just denna relativa obetydlighet som gör att deras liv i relation till kriget är intressanta att undersöka. Bland de svenska soldater som deltog i det sjätte koalitionskriget återfanns nämligen en liten skara soldater hemmahörande i de små församlingarna Algutsboda och Ekeberga. Dessa 23 soldater utgjorde det sjätte korporalskapet i andra majorens kompani och det är dessa män som följande uppsats ämnar undersöka och presentera.
1.1 Syfte
Det huvudsakliga syfte som följande uppsats ämnar uppfylla är att undersöka och presentera den sociala sammansättningen av det sjätte korporalskapet i andra majorens kompani under åren 1812-1815. Syftet med att undersöka korporalskapets sociala sammansättning är att skapa en bild över vilka dessa indelta soldater var och vart de kom ifrån. För att uppnå detta tar undersökningen avstamp i källmaterial bestående av armérullor och kyrkböcker. Bruket av detta material gör det dels möjligt att få en övergripande bild över korporalskapets soldater samtidigt som det möjliggör en djupare inblick i dessa människors liv. Genom att följa korporalskapet under flera år ämnar uppsatsen vidare urskilja eventuella förändringar i den sociala sammansättningen. Uppsatsens syfte kan således påstås vara tudelat. Dels undersöks och presenteras den sociala sammansättningen, samt hur denna eventuellt förändras, och dels undersöks krigets påverkan på korporalskapet genom att urskilja eventuella förändringar i dess sammansättning som ett resultat av kriget. Syftet med uppsatsen är vidare att skönja den gemene soldaten i krigssammanhang snarare än militärer av högre rang. Soldaternas
föreställda insignifikans är således vad som gör dem intressanta att undersöka. Genom att utgå från den gemene soldaten ämnar uppsatsen förmedla ett personligare perspektiv på såväl det sjätte koalitionskriget som de indelta soldaternas liv i krigstider.
1.2 Frågeställningar
För att uppnå det ovan presenterade syftet bör följande huvudfrågeställning besvaras: • Hur såg det sjätte korporalskapets sociala sammansättning ut under åren 1812-1815
och hur förändrades denna sammansättning?
Huvudfrågeställningen kompletteras fördelaktigt med följande forskningsfrågor: • I vilka åldrar var soldaterna?
• Vilka civilstånd hade soldaterna?
• Hur såg soldaternas familjestrukturer ut? • Vart var soldaterna födda?
• Vilka yrken hade soldaternas fäder?
• Hur många soldater dog som ett resultat av det sjätte koalitionskriget?
1.3 Disposition
Följande uppsats utgörs av sex delar. I den första delen presenteras uppsatsens övergripande syfte och de frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara. I den efterföljande delen beskrivs och problematiseras det källmaterial som utgör själva grunden för undersökningens
genomförande samt de metoder som brukas för att bearbeta källmaterialet. Här diskuteras även de avgränsningar som har gjorts i relation till undersökningsobjektet. I den tredje delen framförs de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen samt den tidigare forskning som finns tillgänglig inom området. Den litteratur som presenteras i detta avsnitt kommer sedermera ligga till grund för att diskutera de fynd som undersökningen landar i. I detta avsnitt diskuteras även den aktuella uppsatsens inomvetenskapliga relevans. För att på bästa sätt placera undersökningen i en begriplig kontext presenteras, i avsnitt fyra,
bakgrundsinformation som berör napoleonkrigen, det sjätte koalitionskriget, Kalmar regemente och dess aktioner under kriget samt de indelta soldaternas liv. Med undersökningens ramar noggrant beskrivna och med relevant bakgrundsinformation presenterad framställs sedan undersökningens resultat i del fem. Resultatet används
2. Metod och material
I följande avsnitt presenteras de metoder som har möjliggjort den informationsinsamling som ligger till grund för undersökningens genomförande. För att förstå dessa tillvägagångssätt bör dock källmaterialet först presenteras och diskuteras. I slutet av avsnittet presenteras även de avgränsningar som har gjorts.
2.1 Källmaterial
Det huvudsakliga källmaterial som undersökningen bygger på utgörs av armérullor och kyrkböcker. De armérullor som brukas i uppsatsen utgörs av två kassationsmönsterrullor från 1812, två inmönstringsrullor från 1813, en utmönstringsrulla från 1814 samt en besiktnings- och kassationsmönsterrulla från 1815. Samtliga av dessa rullor är hämtade från källsamlingen ”Rullor 1724-” som finns tillgänglig i digitaliserad form på riksarkivets hemsida. De olika rullorna ger olika information. I besiktnings- och kassationsmönsterrullorna återges ungefär samma information som går att finna i generalmönsterrullorna. Detta var dokument som nedtecknades i samband med generalmönstringen vilket var en form av inspektion av regementets alla soldater som skedde i treårsintervaller.5 I besiktnings- och
kassationsmönsterrullorna, såväl som i generalmönsterrullorna, går det således att finna information om rotens namn samt soldaternas nummer, namn, födelselandskap, ålder, tid i tjänst, längd, civilstånd och eventuella noteringar gällande exempelvis avsked, dödsfall eller utmärkelser. Informationen som finns in- och utmönstringsrullorna är av betydligt magrare karaktär. Dessa brukas dock inte för att ta reda på information om soldaterna i sig utan snarare för att urskilja förändringar i korporalskapets sammansättning i samband med inkallelse till och återkomst från krig. Dessa rullor uppfördes nämligen i samband med att soldaterna kallades in till krig samt när de återvände från krig. I dessa rullor återges enbart soldaternas efternamn och nummer. Armérullorna är således lämpliga för att utvinna en mängd viktig information som ligger till grund för uppsatsens utförande.
Rullorna blir dock bristfälliga i syftet att utvinna mer detaljerad information gällande
soldaternas födelseförsamlingar, familjestrukturer, födelseuppgifter samt fäders yrken. För att utvinna denna information bör arméns rullor därför kompletteras med kyrkböcker, mer specifikt husförhörslängder och födelseböcker. Även kyrkböckerna finns tillgängliga i digitaliserad form på riksarkivets hemsida. De husförhörslängder som är relevanta för
uppsatsens utförande berör församlingarna Algutsboda, Ekeberga, Granhult, Madesjö och Älghult. De tidsperioder som husförhörslängderna berör varierar kraftigt mellan de olika samlingarna. Vissa uppsättningar sträcker sig över 4-årsperioder medan andra täcker 30 år. För att utvinna all information som är relevant för undersökningens utförande brukas flera uppsättningar av husförhörslängderna. Från Algutsboda församling används sammanlagt nio uppsättningar husförhörslängder som täcker samtliga år från 1764 till 1846. I Ekebergas fall används en husförhörslängd från 1811-1815. Från Granhult, Madesjö och Älghult används en uppsättning husförhörslängder från varje församling. Dessa berör åren 1778-1783, 1775-1788 och 1781-1794. I husförhörslängderna återges mer detaljerad information om soldaterna och deras hushåll. Här är det möjligt att urskilja soldaternas yrkestitlar, födelseuppgifter,
eventuella ut- och inflyttningar samt familjestrukturer. Husförhörslängderna återger
information om medlemmarna i varje hushåll vid en viss tidpunkt och kan därför inte alltid brukas för att ta reda på fäders yrken. För att ta reda på detta behöver även födelseböcker användas. Även dessa berör flera olika församlingar. Från Algutsboda brukas födelseböcker från åren 1750-1775 och 1775-1816. Vidare används födelseböcker berörande Granhult församling från åren 1696-1787, Madesjö församling från åren 1782-1825, Lenhovda församling från åren 1740-1838 och Älghult församling från åren 1761-1824. I
födelseböckerna återges, i de allra flesta fall, information om barnets namn samt föräldrarnas namn, yrke och hemort.
2.1.1 Källkritisk diskussion
Källmaterialets karaktär gör att det inte är lämpligt att diskutera dess trovärdighet med utgångspunkt i de traditionella källkritikskriterierna äkthet, närhet, tendens och beroende. Samtliga källor är hämtade från riksarkivets hemsida och det finns inget skäl att misstro källornas innehåll, källornas äkthet är således svår att betvivla. Vidare är källorna författade i direkt tidsmässig anslutning till innehållet och ingen part gynnas heller av att förvrida
informationen. Källmaterialet utgörs även av primärkällor eftersom informationen i dessa inte baseras på andra källor. En granskning av materialet utifrån dessa källkritikskriterier gör alltså inte att materialet bör betvivlas. Samtidigt är källorna inte på något sätt felfria utan måste definitivt bemötas utifrån ett källkritiskt perspektiv. Vid bearbetningen av källorna bör den mänskliga faktorn beaktas. Källorna är trots allt författade av människor, som precis som alla andra begår misstag. Det är således möjligt att vissa uppgifter inte nödvändigtvis
kan exempelvis kontrolleras genom att ta reda på personens födelseår i husförhörslängderna. På samma sätt kan olika upplagor av husförhörslängderna användas för att komplettera varandra.
2.2 Metod
De metoder som tillämpas i uppsatsen för att möjliggöra insamling och presentation av
information är av en övergripande kvantitativ karaktär. För att besvara de frågeställningar och på så vis uppnå det syfte som uppsatsen bygger på är insamlingen av en relativt stor mängd information en förutsättning. För att möjliggöra denna informationsinsamling tillämpas en prosopografisk metod. Prosopografi, som även kallas kollektivbiografi, är en metod som är synnerligen användbar för att samla in stora mängder information om en specificerad grupp individer. Genom att insamla information om en viss grupp personer kan prosopografin brukas för att undersöka vad som kännetecknar dessa individer, i detta fall soldaterna i det sjätte korporalskapet. Den prosopografiska metoden utgår från att forskaren bearbetar materialet utifrån tydligt utformade informationsvariabler. På så vis insamlas samma typ av information om varje individ i den undersökta gruppen.6 I den aktuella undersökningen är det
soldaternas åldrar, civilstånd, födelseorter, familjestrukturer, tjänstgöringstid, eventuella dödsfall som ett resultat av kriget samt sociala bakgrunder i form av fäders yrken som utgör de informationsvariabler som undersöks. Genom den systematiska insamlingen av denna information framställs således en bild över soldaternas sociala sammansättning och hur de påverkades av kriget.
Prosopografin är ett viktigt verktyg och en bra utgångspunkt för att samla in den typ av information som ligger till grund för undersökningen. Trots detta är det i slutändan källmaterialet som avgör vilken typ av information som går att utvinna och i vilken utsträckning informationsinsamlingen är möjlig. Det källmaterial som utgör basis för undersökningen har, som tidigare nämnt, sina definitiva begränsningar. De
informationsvariabler som undersökningen ämnar utvinna verkar teoretiskt sätt vara relativt enkla att finna i det valda källmaterialet. I praktiken visade det sig dock vara betydligt omständligare att finna den relevanta informationen. Arbetet med informationsinsamlingen började i kassationsmönsterrullorna från 1812. Här återfanns samtliga av korporalskapets 23 soldater med tillhörande soldattnummer, fulla namn, födelselandskap, ålder, tjänstgöringstid,
längd och civilstånd. I den andra kassationsmönsterrullan från detta år noterades även två avsked med tillhörande orsaker. Den initiala insamlingen av de informationsvariabler som var relevanta för undersökningen var således relativt enkelt utförd. Undersökningen fortsatte därefter med bearbetningen av inmönstringsrullorna från 1813. Här noterades de personer som inställde sig vid inmönstringen till kriget. Inmönstringen skedde i två skeden då de soldater som tidigare avskedades ersattes med två nya soldater. Dessa rullor ger således information om en tidig förändring i korporalskapets sammansättning. Vidare bearbetades utmönstringsrullan från 1814 som visar vilka av korporalskapets soldater som återvände från kriget och inställde sig vid utmönstringen. Även detta material ger således information om förändringar i korporalskapets sammansättning som ett resultat av kriget. Sist ut av de armérullor som bearbetades var besiktnings- och kassationsmönsterrullan från 1815. Här återfinns i princip samma information som i kassationsmönsterrullan från 1812 med
undantaget att även namnet på rotarna är med samt noteringar om de som dog under fälttåget i Tyskland och hur dessa eventuellt ersattes. Denna rulla är således avgörande för att sedan kunna söka upp soldaterna i husförhörslängderna eftersom namnet på rotarna används för att söka upp vart soldaterna bodde. Vidare är även noteringarna om vilka som dog i Tyskland viktiga för att avgöra hur korporalskapets sammansättning förändrades som ett resultat av kriget. Bearbetningen av armérullorna resulterar således i att flera viktiga
informationsvariabler kunde samlas in.
ingen information gällande soldaternas födelseförsamlingar gick att finna. För några av soldaterna var dock inflyttningar från andra församlingar noterade vilket tyder på att dessa personer därmed inte var födda i den aktuella församlingen. Det faktum att inflyttningar enbart noterades för ett fåtal soldater kunde möjligen antyda på att de soldater vars
inflyttningar inte var noterade var födda i den församling där de var skrivna. Eftersom detta dock enbart är ett antagande är det inte möjligt att dra konkreta slutsatser om soldaternas födelseorter utifrån enbart denna information. För att ta reda på födelseorterna samt för att finna de soldater som ej lokaliserades initialt behövdes därför husförhörslängderna från 1811-1815 och 1807-1814 kompletteras med annat material. Ett omfattande problem var dock att samtliga inflyttningslängder som berörde den aktuella perioden saknades från
församlingarnas kyrkoarkiv. Det var således inte möjligt att hitta soldaternas inflyttningar till soldattorpen. För att lösa detta problem kompletterades därför husförhörslängderna som undersöktes initialt med andra husförhörslängder. I Algutsbodas fall började
födelseförsamlingar noteras i husförhörslängder författade efter år 1827. Detta gjorde det möjligt att spåra soldaterna som hade lokaliserats i den tidigare uppsättningen
husförhörslängder och som fortfarande levde i församlingen efter 1827. På så vis kunde dessa soldaters födelseförsamlingar fastställas. De soldater som inte levde eller bodde i
församlingen efter år 1827 kunde dock inte följas genom denna metod. För att lokalisera dessa spårades soldaterna istället bakåt i tiden för att urskilja noteringar om vart soldaterna levde innan de flyttade till soldattorpen. För vissa soldater noterades inflyttningar från andra orter inom samma församling vilket gjorde det möjligt att spåra dessa tillbaks till sina
föräldrars hushåll och på så vis fastställa såväl födelseförsamling som faderns yrke. För andra soldater fördes inga noteringar alls vilket inte gjorde det möjligt att fastställa vare sig
födelseort eller faderns yrke.
För att vidare säkerställa soldaternas födelseförsamlingar och för att finna fädernesyrken till de soldater vars födelseförsamlingar hade fastställts påbörjades därefter arbetet med
födelseböckerna. Genom att utgå från de födelseuppgifter och de födelseförsamlingar som uppdagades i husförhörslängderna kunde soldaterna uppsökas i de aktuella församlingarnas födelseböcker. I dessa böcker noterades, som tidigare nämnt, ofta barnets namn samt föräldrarnas namn, yrke och hemort. Ett problem i detta skede var dock att flera barn
husförhörslängderna. För att inte missta vilket barn som var det rätta behövde därför faderns namn fastställas. Ett viktigt verktyg i detta arbete var det faktum att patronymikon ännu tillämpades, det vill säga att barnens efternamn bestämdes av faderns förnamn. Det kan dock vara notoriskt svårt att finna soldater på detta sätt eftersom de istället för sitt egentliga
efternamn bar soldatnamn. Lyckligtvis var dock soldaternas fulla namn noterade i de tidigare undersökta kassationsmönsterrullorna. Med vetskapen om soldaternas födelseuppgifter samt faderns förnamn förenklades arbetet med födelseböckerna. I vissa av fallen kunde barnet sökas upp i födelseboken och faderns yrke noteras omedelbart. För andra var dock faderns yrke inte noterat utan enbart dess namn och familjens hemort. För att ta reda på dess yrken behövde personerna därför spåras upp genom att leta fram den aktuella orten i
husförhörslängden från det år då barnet föddes. I flera av fallen var yrkena i detta material noterat men i vissa fall saknades yrket även här. I detta skede hade således flera soldater lokaliserats och all relevant information om dessa hade utvunnits. Det återstod dock flera soldater som ännu inte hade lokaliserats i någon upplaga av husförhörslängderna. En lösning på detta var att använda riksarkivets digitala databas över bouppteckningar. Detta var
dokument som upprättades när en person dog och i dessa dokument står personens sista hemort noterad. Genom att söka efter soldaterna i denna databas kunde deras sista vistelse lokaliseras. Soldaterna kunde därmed letas upp i husförhörslängderna genom att utgå från den ort och det årtal som noterades i bouppteckningen. I vissa fall stod redan här deras
födelseorter noterade medan vissa behövde spåras bakåt i tiden för att fastställa deras födelseorter. För dessa soldater följde sedan samma procedur där födelseböcker från den aktuella församlingen undersöktes för att fastställa faderns yrke.
Arbetet med att samla in all information som var relevant för att besvara undersökningens frågeställningar och uppnå uppsatsens syfte var således omfattande och tidskrävande. Informationsinsamlingen kan dock inte sägas ge ett heltäckande resultat då samtliga
2.3 Avgränsningar
För att mängden insamlad information skulle vara hanterbar var vissa avgränsningar nödvändiga att göra. Den kronologiska avgränsning som har gjorts till åren 1812-1815 grundar sig i valet av att studera och följa korporalskapet under det sjätte koalitionskriget. Eftersom kriget pågick under åren 1813-1814 möjliggör denna avgränsning en redogörelse för korporalskapets sammansättning året innan krigets utbrott för att sedan följa soldaterna genom krigsåren 1813-1814 och till slut redogöra för korporalskapets sammansättning 1815, ett år efter krigets slut. Runt 1800-talets början deltog Sverige i flera efterföljande krig. Valet av det sjätte koalitionskriget går dock att motivera med dess relativa närhet till nutiden, något som gör att det material som finns tillgängligt är betydligt lättare att läsa och bearbeta än tidigare material. Det sjätte koalitionskriget valdes även i förmån för fälttåget mot Norge på grund av dess omfång. Fälttåget mot Norge är trots allt närmre i tiden men omfattade enbart cirka tre veckor. Stridigheterna under detta krig var även begränsade i antal och förödelse.7
Fälttåget mot Norge är således inte ett lika lämpligt studieobjekt för att undersöka hur krig kunde förändra sammansättningen av det valda korporalskapet. De två krigens nära anslutning till varandra skulle göra det möjligt att behandla de båda krigen i samma undersökning. Risken med detta är dock att uppsatsens fokus inte blir lika tydligt som när enbart ett krig ligger i fokus. Med det sagt finns dock möjligheter för fortsatta studier inom samma område. Studieområdet skulle exempelvis kunna breddas genom inkorporeringen av en komparativ aspekt. Genom att undersöka samma soldater fast i olika krig skulle
förståelsen för hur krig påverkade små samlingar soldater breddas ytterligare. En annan utgångspunkt vore att undersöka ett och samma krig men utifrån olika korporalskap för att urskilja eventuella skillnader i hur dessa påverkades av samma krig. Här kan ytterligare aspekter utforskas genom att exempelvis undersöka samband mellan olika korporalskaps geografiska anknytningar och hur de drabbades av krig. På så vis skulle undersökningar kunna bedrivas där soldater från landsbygden ställs i jämförelse med soldater från städer för att urskilja eventuella skillnader i hur dessa drabbades av krig. Liknande jämförelser skulle gå att göra gällande soldaters sociala bakgrunder och sammansättningar där olika korporalskap från samma eller skilda geografiska områden undersöks och jämförs. Det finns alltså många olika infallsvinklar på samma område vilket gör att möjligheterna för vidare studier onekligen är goda.
Utöver en kronologisk avgränsning har vidare en geografisk avgränsning gjorts i valet av regemente, kompani och korporalskap. Valet av Kalmar regemente motiveras med regementets geografiska närhet något som stärker undersökningens relevans samt ökar
tillgången till relevant litteratur. Regementet bestod dock av åtta kompanier och ytterligare en avgränsning gjordes därför för att avgöra vilket kompani som skulle undersökas. Valet föll på andra majorens kompani än en gång på grund av den geografiska anknytningen. Andra majorens kompani täckte nämligen 138 rotar belägna i Uppvidinge härad som täcker delar av de nutida kommunerna Nybro, Emmaboda, Växjö, Uppvidinge och Lessebo.8 Kompaniets
138 soldater utgör dock en för stor samling individer för att utförandet av en kollektivbiografi ska vara möjlig. Mängden information som går att insamla om varje soldat skulle bli tämligen begränsad som ett resultat av de tidsramar som är uppsatta för utförandet av den aktuella uppsatsen. Kompaniets uppdelning i sex korporalskap bestående av 23 soldater blev således en naturlig avgränsning att utgå ifrån. Antalet är betydligt mer hanterbart än 138 vilket möjliggör en djupare undersökning av varje enskild soldat. Valet föll på det sjätte korporalskapet utan några större motiveringar. Samtliga korporalskap skulle nämligen möjliggöra samma typ av undersökning.
3. Teori och tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras inledningsvis det teoretiska ramverk som ligger till grund för uppsatsen tillsammans med den forskning som tidigare har utförts inom området. Vidare beskrivs sedan den litteratur som brukas för att placera undersökningen i en relevant kontext.
3.1 Det aktuella forskningsläget och teoretiska ansatser
Att undersöka soldaters sociala sammansättning är ett åtagande som följande uppsats delar med flera tidigare forskningsansatser. Som ett resultat av detta finns flera källor att tillgå för att utvinna redan etablerad information om soldaters sociala sammansättning. En viktig källa till information om indelta soldater och deras liv är Lars Ericsons bok ”Svenska knektar: Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred”. I denna bok bemöter Ericson bland annat frågan om soldaters sociala bakgrunder. Ericson menar på att soldater ofta värvades från två fåror. Det ena ledet bestod av söner till torpare och bönder. Dessa män erhöll inte möjligheten att ärva rätten att bruka mark från sin fader, ofta som ett resultat av att ha äldre bröder. Eftersom de indelta soldaterna försågs med ett soldattorp, mark att bruka, redskap, djur och föda från sina rotebönder blev soldatyrket något som lockade dessa annars lottlösa torpar- och bondesöner.9 Utöver de materiella och ekonomiska faktorer som lockade med
soldatyrket tycks även soldatens sociala ställning har varit en bidragande faktor till att män sökte sig till soldatyrket. Enligt Ericson hade nämligen den indelte soldaten en relativt betydande position i samhället. Soldatens sociala status i sin omgivning kunde i de flesta fall jämställas med och ibland även överträffa rotebönderna själva. De erhöll exempelvis ofta en hedersroll på tillställningar som bröllop och andra fester. Soldaterna var även ofta läs- och skrivkunniga, något som höjde deras sociala status ytterligare.10 Den andra gruppen män som
sökte sig till soldatyrket med alla dess materiella och sociala fördelar, var enligt Ericson, söner till tidigare soldater. Yrket gick således i arv från en generation till en annan och gav upphov till, så kallade, soldatdynastier.11 Soldaternas sociala bakgrunder tycks dock variera
kraftigt mellan olika regioner. I vissa regementen var andelen soldater vars fäder själva var soldater ansenlig medan vissa regementen i större utsträckning utgjordes av torpar- och bondesöner.12 Ericson gör även anspråk på att beskriva soldaters genomsnittliga åldrar. Enligt
Ericson var soldater ofta runt 20 år vid tidpunkten för deras rekrytering och under perioder av krig var soldaternas åldrar betydligt lägre än i fredstider. Ericson presenterar bland annat åldersstatistik för Konga kompani som också ingick i Kalmar regemente. Medelåldern i detta kompani var 20-23 år under perioden 1709-1901.13 Enligt Ericson medförde soldatyrket flera
ekonomiska fördelar vilket möjliggjorde äktenskap för soldaterna. Enligt Ericson resulterade detta i att nya soldater ofta var ogifta men ingick sedan i äktenskap, något som var möjligt tack vare deras yrke som soldat.14 I sin bok bemöter således Ericson flera av de punkter som
även denna uppsats ämnar undersöka i relation till det aktuella studieobjektet. Ericsons verk ger därmed flera möjliga förklarings- och tolkningsmodeller som kan tillämpas på de resultat som påvisas gällande de soldater som undersöks i denna uppsats.
Flera forskare har vidare åtagit sig uppgiften att undersöka den sociala bakgrunden av militärer som var av högre rang än den gemene indelta soldaten. En av dessa är Robert Lundström som i en B-uppsats från Mittuniversitetet valde att undersöka officerares sociala och geografiska bakgrunder. Lundströms uppsats har betydande relevans för den aktuella uppsatsen då det är officerskåren från Kalmar regemente under åren 1721-1809 som utgör studieobjektet. I sin undersökning når Lundström slutsatsen att majoriteten av de officerare som rekryterades under denna period var söner till militärer samt födda i Småland.15 Trots att
studieobjektet inte utgörs av vanliga indelta soldater eller berör de årtal som den aktuella studien är inriktad på, pekar Lundströms uppsats ändå på mönster gällande soldaters sociala och geografiska bakgrunder som är relevanta för denna undersökning.
Utöver Lundström har även uppsalahistorikern Esbjörn Larsson inriktat sig på att undersöka soldaters sociala bakgrunder i sin doktorsavhandling ”Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning: Kungl. Krigsakademin mellan åren 1792-1866”. Detta omfattande och
mångfacetterade verk undersöker bland annat den sociala sammansättningen av kadetterna på den kungliga Krigsakademin under perioden 1792-1866. Syftet bakom detta är att undersöka akademiens roll i den sociala reproduktionen av samhällets övre klasser. Även Larssons undersökning tycks stödja tanken om att militära yrken går i arv över generationer.16 Trots sin
intressanta karaktär är själva resultaten från Larssons undersökning dock av ringa relevans för den aktuella uppsatsen. Det teoretiska ramverk och de metoder som Larsson tillämpar i sin
avhandling är dock betydligt mer relevanta. Larsson tillämpar nämligen prosopografi för att undersöka och insamla information om kadetterna mycket på samma sätt som det görs i denna studie. Enligt Larsson är den prosopografiska metoden lämplig för att studera en specificerad samling individers sociala bakgrunder. Vidare förespråkar Larsson metodens användbarhet för att urskilja vad som karaktäriserar denna grupp och hur gruppen eventuellt förändras under en viss period.17 Utöver en metodologisk relevans har Larssons avhandling
även en teoretisk relevans för den aktuella uppsatsen. Larsson utgår nämligen från sociologen Pierre Bourdieus tankar om upprätthållandet av maktförhållanden i sin undersökning av den sociala reproduktionen på krigsakademin. Den huvudsakliga hypotes som Larsson anammar från Bourdieu är tanken om att grupper som besitter stort inflytande omedvetet brukar detta inflytande för att upprätthålla eller främja sin sociala ställning. Denna sociala reproduktion sker inte nödvändigtvis genom bruket av materiella och finansiella medel. Enligt Bourdieu är även sociala och symboliska resurser väsentliga medel för att uppnå detta. Symboliska resurser, eller symboliskt kapital som Bourdieu benämner det, utgörs av det som enligt samhället anses vara högt skattat som exempelvis utbildning.18 Socialt kapital å andra sidan
utgörs av de kontakter som en person eller grupp besitter som ett resultat av det sociala nätverk som denne ingår i.19 Dessa resurser kan således brukas för att reproducera en grupps
sociala ställning.
Trots att Larsson valt att applicera Bourdieus tankar på en analys av individer som tillhör samhällets övre skikt kan dessa teoretiska utgångspunkter även tillämpas i denna
undersökning berörande soldater av lägre rang. Bourdieus tankar om social reproduktion kan nämligen kombineras med den information som Ericson redogör för i sin bok gällande upprättandet av soldatdynastier och soldaters sociala inflytande. Genom att kombinera dessa tankar är det möjligt att utforma en teoretiskt ansats som går att applicera på den aktuella uppsatsen. Eftersom soldaterna som en grupp, enligt Ericson, erhöll en relativt hög social status med betydande inflytande skulle de, utifrån Bourdieus tankar, kunna reproducera sin sociala ställning genom att soldatsönerna ärver sina fäders yrken. Detta uppnås då genom att soldatsönerna brukar det symboliska och sociala kapital de besitter som ett resultat av sin faders yrke för att erhålla positionen som soldat i roten. På detta sätt lyckas soldaterna som en
grupp reproducera sin sociala ställning genom att bruka sitt existerande inflytande och på så vis upprätta soldatdynastier.
Ett övergripande tema i denna ansats blir således att soldaterna som en grupp särskiljer sig från andra samhällsgrupper på basis av vissa tillgångar. Enligt Bourdieus tankar utgörs tillgångarna av socialt och symboliskt kapital. En minst lika väsentlig tillgång som särskiljer soldater från andra grupper är dock de materiella resurserna. För att inkludera dessa tillämpas även ett klassteoretiskt perspektiv i undersökningen. Grundtanken inom detta perspektiv, som går att härleda till Marx historiska materialism, är att människor kan delas in i klasser.
Indelningen i dessa klasser sker på basis av människornas tillgång till produktionsmedel i form av exempelvis jord och redskap.Utifrån det marxistiska klassbegreppet delas människor in i två huvudsakliga klasser. Den ena klassen utgörs av de personer som förfogar över de produktionsmedel som nämndes tidigare. I den andra klassen återfinns de personer som inte äger produktionsmedel utan istället nyttjar dessa.20 Den traditionella definitionen av
klassbegreppet är i denna mening enkel att anpassa till det industrialiserade samhället där den ägande klassen föreställningsvis utgörs av fabriksägare och den andra klassen utgörs av arbetare. I den indelte soldatens fall är klassbegreppet i denna mening inte lika enkelt att infoga. Den indelte soldatens levnads- och arbetsförhållanden skiljde sig, som tidigare känt, avsevärt från industriarbetarens. Soldatens levnads- och arbetsförhållanden präglades av dennes relation till sina rotebönder. Denna relation utmärktes av böndernas plikt att förse soldaterna med soldattorp, brukbar mark, redskap, djur och föda. I de fall då detta inte uppnåddes blev bönderna tillrättavisade i enlighet med det kontrakt som var upprättat mellan bönderna och staten.21 Maktrelationen mellan soldaterna och bönderna kan därför inte sägas
vara likvärdig den som enligt det traditionellt marxistiska klassbegreppet rådde mellan de ägande och arbetande klasserna. Enligt denna definition skulle rotebönderna, i egenskap av att äga produktionsmedel, tillhöra den ägande klassen medan soldaterna, som brukade dessa medel, tillhöra den arbetande klassen. Trots denna skiljaktighet kan dock klassbegreppet brukas som ett verktyg för att särskilja soldaterna från andra samhällsklasser.
Det teoretiska ramverk som ligger till grund för att tolka och förstå undersökningens resultat kombinerar alltså Bourdieus tankar om social reproduktion med etablerade fakta om soldaters sociala sammansättning och ett övergripande klassteoretiskt tänkande. Detta fokus på klass,
social sammansättning och social reproduktion gör att följande uppsats kan sägas ta avstamp i ett övergripande socialhistoriskt perspektiv. Socialhistoria, i den moderna benämningen, har sina rötter i sociologin och började ta form under den senare hälften av 1900-talet.
Socialhistoria är ett tämligen brett område som berör många olika aspekter av historien. Ämnen som klass, familj och social förändring är dock vanligt förekommande inom
socialhistorien. Vidare särskiljer sig socialhistorien från bland annat politisk och ekonomisk historia genom att utgå från de ofta förbisedda grupperna och individerna i samhället. Detta görs i förmån för att bruka de framstående få som studieobjekt.22 Fokuset på de tillsynes
obetydliga soldaterna i det sjätte korporalskapet kombinerat med teorier om klass, social sammansättning och social reproduktion gör att den aktuella uppsatsen kan klassificeras som ett socialhistoriskt verk.
Det faktum att ett tämligen begränsat studieobjekt ligger i fokus för undersökningen gör att uppsatsen vidare kan tillskrivas den mikrohistoriska genren. Typiskt för mikrohistoria är, som namnet antyder, att små och avgränsade företeelser utgör studieobjekt. Dessa har ofta en social eller kulturell karaktär. Mikrohistorien delar även socialhistorien och kulturhistoriens betagenhet av samhällets ofta förbisedda grupper och individer. Det är således inte samhällets elit som ligger under luppen, utan snarare det vanliga folket.23 En nitisk undersökning av
småskaliga studieobjekt är dock inte det enda som utgör en mikrohistorisk forskningsansats. En minst lika viktig aspekt är förmågan att placera det småskaliga studieobjektet i en större kontext och på så vis dra slutsatser om det generella med utgångspunkt i det särskilda.24
Följande undersökningen går således anspråk på att vara av mikrohistorisk karaktär på basis av att det sjätte korporalskapet är ett onekligen småskaligt studieobjekt som undersöks utifrån sociala parametrar. Vidare består korporalskapet av vanliga indelta soldater, de är således inte utmärkande på basis av sin militära grad. De resultat som undersökningen av dessa soldater påvisar kommer sedermera även att kopplas till ett större nationellt och europeiskt
sammanhang.
Trots att betydande forskning har bedrivits inom det aktuella området finns vissa luckor som följande uppsats ämnar fylla. Ericsons bok kan tyckas vara ett heltäckande verk som berör de allra flesta aspekterna av indelta soldater och deras liv. Denna bok innehåller förvisso stora
mängder relevant information men berör i stor utsträckning ämnet rent övergripande. Detta gör att den aktuella uppsatsens mikrohistoriskt inspirerade fokus på en liten skara soldater blir relevant. Detta fokus tar således tillvara på det som är karaktäristiskt för denna specifika skara soldater istället för att behandla svenska soldater, med alla sina olikheter, i en
övergripande mening. Vidare kompletterar den aktuella uppsatsen den tidigare forskningen genom att behandla vanliga indelta soldater i förmån för militärer av högre rang, vilket är fallet i Larssons och Lundströms verk. Den aktuella uppsatsen bemöter således frågan om soldaters sociala bakgrund fast utifrån en säregen infallsvinkel. Till slut särskiljer sig den aktuella uppsatsen från övrig forskning genom att koppla studiet av soldaternas sociala sammansättning till hur soldaternas sammansättning påverkades av ett pågående krig.
3.2 Allmän litteratur
Utöver den ovan nämnda forskning som mer eller mindre direkt berör de frågeställningar som förekommer i den aktuella uppsatsen finns även material som berör det aktuella ämnet i allmänhet. Ett sådant verk, som förekommer på flera ställen i uppsatsen, är Rune Frodes bok ”Kungl. Kalmar regemente på Hultsfreds slätt 1685-1918”. Frode ger en detaljerad
beskrivning av hur regementet kom till och hur det utvecklades under cirka 300 år. Här återfinns även relevant information för den aktuella uppsatsen då ett kapitel är tillägnat regementets krigsbedrifter. Information från detta kapitel har redan brukats ovan och är avgörande för att få en bild över regementets, och där med även det aktuella korporalskapets, aktioner under det sjätte koalitionskriget. Vidare bidrar Frode även med viktig information gällande levnadsförhållandena för de soldater som tjänstgjorde vid Kalmar regemente. Tillslut redogör Frodes bok även för regementets strukturella och hierarkiska uppbyggnad något som är av vikt för att förstå korporalskapets roll inom regementets struktur. Trots att Frodes bok är detaljerad och relativt heltäckande har dock avsnittet gällande regementets aktioner under kriget kompletterats med Julius Mankells verk ”Anteckningar rörande svenska regementernas historia”. Mankells bok har brukats i digital version från Project Runebergs hemsida, ett ideellt projekt som bedrivs med stöd av Linköpings universitet.25 I Mankells
verk återges detaljerad information om de olika regementenas historia. Här återfinns
information gällande Kalmar regementes aktioner under det sjätte koalitionskriget som i stor utsträckning samstämmer med Frodes verk men som även kompletterar detta ytterligare.
För att studieobjektet ska placeras i en relevant kontext krävs dock mer än enbart information om Kalmar regemente och dess aktioner under kriget. Detta måste nämligen placeras i en större europeisk och nationell kontext. För att uppnå detta brukas huvudsakligen
4. Bakgrund
I följande avsnitt presenteras inledningsvis några av de betydande skeenden som föranledde det sjätte koalitionskriget. Vidare presenteras sedan information gällande Kalmar regemente, dess soldater samt dess aktioner under kriget. Syftet med detta är att placera studieobjektet i en relevant kontext för att möjliggöra en bättre förståelse för undersökningen i helhet.
4.1 Napoleonkrigen
I december år 1804 krönts Napoleon Bonaparte till Frankrikes kejsare och ett nytt kapitel i Europas historia tar sin början. Napoleons väg till tronen var kantad av krig. Kejsarens
kröning föranleddes nämligen av den franska revolutionen och revolutionskrigens mångtaliga bataljer. Frankrike hade lyckats vända flera av Europas stormakter mot sig och hade vid tiden för Napoleons kröning redan besegrat två av de koalitioner som hade bildats i syftet att besegra den nydanade nationen.26 Den tid som låg framför den nykrönte kejsaren blev dock
knappast fredfull. Under de kommande elva åren skulle nämligen ytterligare fem koalitioner bildas med samma mål i sikte, att besegra Napoleon. Sveriges initiala involvering i
Napoleonkrigen präglades av motgångar. Under Gustav IV Adolf hade Sverige deltagit i det tredje koalitionskriget 1805-1806 och det fjärde koalitionskriget 1806-1807 utan större framgångar. Sverige hade även stridit mot sin tidigare förbundsförvant Ryssland och förlorat en tredjedel av sin landmassa under det finska kriget 1808-1809.27 Sveriges motgångar i
Napoleonkrigen skulle dock snart vända. Under 1812 hade Napoleon marscherat i strid mot sin tidigare allianspartner Ryssland, något som visade sig bli katastrofalt. Fransmännen tvingades till reträtt och slutet för kejsaren började närma sig.28 I mars år 1813 formerades
även en ny koalition mot Napoleon nu bestående av framförallt Ryssland, Preussen, Storbritannien och Sverige, det sjätte koalitionskriget var därmed igång.29
4.1.1 Det sjätte koalitionskriget
I slutet av mars 1813 började Sverige överföra sin styrka bestående av 30 000 man till svenska Pommern. De svenska styrkorna kom att ingå i den så kallade nordarmén
tillsammans med cirka 125 000 preussiska och ryska soldater. Nordarmén leddes av Sveriges kronprins, den tidigare franska marskalken Jean Baptiste Bernadotte, nu benämnd Karl Johan.
Nordarmén var en av de tre arméer som utgjorde de allierades styrkor. De två övriga arméerna bestod främst av österrikiska, ryska och preussiska soldater som tillsammans utgjorde cirka 330 000 man. Nordarméns första skarpa konflikt med Napoleons styrkor ägde rum i den tyska staden Groß Beeren, en strid som resulterade i en seger för svenskarna och deras allierade. Knappt två veckor senare uppstod ännu ett blodigt möte mellan nordarmén och franska styrkor i Dennewitz. Än en gång stod Karl Johans nordarmé som segrare och fälttåget fortsatte söderut. Samtidigt som nordarmén gick segrande fram i Groß Beeren och Dennewitz stred den allierade huvudarmén mot Napoleons styrkor längre söderut. Napoleon hade segrat i slaget vid Dresden men de allierade styrkorna verkade allt mer numerärt övermäktiga. I början av oktober 1813 centrerades de allierades arméer och Napoleons styrkor till den tyska staden Leipzig och krigets avgörande slag, det stora folkslaget, inleddes. Slaget vid Leipzig resulterade i en avgörande seger för de allierade som lyckades tvinga Napoleon till reträtt. Med Napoleon på reträtt passade Karl Johan på att bruka en del av sin nordarmé för att angripa Danmark i syftet att erhålla Norge. Även i detta åtagande blir Karl Johan framgångsrik då han i januari år 1814 besegrade danskarna som avsa sig rätten till Norge. Med Danmark besegrat riktade Karl Johan åter blicken mot kontinenten och de
svenska trupperna vände söderut för att försätta kampen mot Napoleon. Den 2 april samma år förlorade Napoleon tronen och det sjätte koalitionskriget var över. Med Napoleon besegrad började de svenska trupperna ur Karl Johans nordarmé åter marschera mot Sverige. Trots att Napoleonkrigen inte hade nått ett definitivt slut var Sveriges krigsmässiga involvering på den Europeiska kontinenten över.30
4.2 Kalmar regemente och dess soldater
Bland de 30 000 soldater som på våren 1813 begav sig mot svenska Pommern befann sig alltså de tre bataljoner från Kalmar regemente som nämndes tidigare. Kalmar regemente var ett av de landskapsbaserade regementen som ingick i det yngre indelningsverket. I detta system, som infördes av Karl XI, var det fastställt alla de svenska länen var skyldiga att rusta upp ett regemente bestående av 1 200 soldater. Den enskilda soldaten tillhörde en så kallad rote vilket utgjordes av en samling gårdar. Bönderna som ägde dessa gårdar, de så kallade rotebönderna, var ansvariga för att förse soldaten med husering, brukbar mark, kläder, en viss lön samt livsmedel. I gengäld assisterade soldaten bönderna i deras jordbruk. Det var vidare
böndernas ansvar att utse vem som skulle fylla rollen som rotens soldat.31 Från regementets
etablering under det tidiga 1600-talet fram till den aktuella perioden genomfördes inga större förändringar av regementens uppbyggnad. Likt alla andra regementen bestod Kalmar
regemente av åtta kompanier med 137-138 rotar per kompani. Ett kompani sträckte sig över 1-4 olika härader beroende på häradets storlek och var ofta döpta efter sina respektive härad. Kompanierna omdöptes dock flera gånger. Det kompani som är aktuellt för denna studie benämndes exempelvis tidigare som ”Uppvidinge kompani” men vid den aktuella perioden kallades det för ”andra majorens kompani”.32 De åtta kompanierna var vidare indelade i sex
korporalskap bestående av cirka 23 soldater. De soldater som ingick i ett korporalskap levde i samma eller ytterst närliggande socknar fördelade på sina respektive rotar.33 Detta innebar att
de soldater som ingick i ett korporalskap i praktiken var grannar. Varje korporalskap leddes av en korpral. Denna korpral erhöll den lägsta graden av regementets alla befäl och befann sig under såväl kaptenen, som var kompaniets chef, och översten som var regementets chef.34
4.2.1 Kalmar regemente under det sjätte koalitionskriget
Efter sin ankomst till Stralsund i svenska Pommern i mars 1813 väntade 15 mödosamma månader i fält för regementets tre bataljoner. Regementets soldater var nämligen närvarande vid samtliga av nordarméns slag, däribland slagen vid Groß Beeren, Dennewitz och Leipzig. Gemensamt för regementets involvering i dessa slag var dock att de inte deltog i de direkta stridigheterna trots sin närvaro vid slagfälten. Vidare deltog regementet även i belägringen av den tyska staden Glückstadt, denna gång dock med direkt involvering i slaget. Den 19 dagar långa belägringen av Glückstadt som ägde rum vid årsskiftet 1813-1814 visade sig bli framgångsrik för regementet som var involverade på flera håll i direkt kamp med fienden. Efter striderna i Glückstadt fortsatte marscherandet, denna gång till Bryssel. Regementet var dock inte involverade i fler strider efter belägringen av Glückstadt.35 Under sin tid i Tyskland
närvarade alltså regementet vid flera stora fältslag och deltog även direkt i smärre bataljer. Majoriteten av regementets deltagande i kriget präglades dock av ett ständigt förflyttande. Under sina långa marscher, ofta i dåligt väder och utan någon längre vila blev flera soldater drabbade av lunginflammation och rödsot. Exakt hur många av regementets soldater som
31 Frode 1984, 21. 32 Frode 1984, 54. 33 Frode 1984, 153.
stupade i Tyskland är inte fastställt i litteraturen. Striderna och sjukdomarna såg dock till att flera av soldaterna inte var ombord på ”Manligheten” när regementet lättade ankar från Warnemünde och åter seglade mot Karlskrona i juni 1814.36
5. Resultat
I följande avsnitt presenteras de resultat som undersökningen har påvisat. Redogörelsen av resultatet sker i två steg. Inledningsvis presenteras och diskuteras korporalskapets sociala sammansättning med utgångspunkt i de soldater som ingick i korporalskapet i februari 1812, året innan soldaterna drog ut i fält. Detta sker genom att varje aspekt av den sociala
sammansättningen behandlas under en separat underrubrik. Sedermera presenteras de eventuella förändringar i korporalskapets sociala sammansättning som skedde fram till mars år 1815, knappt ett år efter soldaternas hemkomst från kriget. På så vis skapas en bild av hur korporalskapet och dess sociala sammansättning påverkades av kriget. Redovisningen av korporalskapets sociala sammansättning sker i sammanfattad form med hjälp av olika diagram. Dessa brukas med fördel för att ge en tydlig och övergripande bild över korporalskapet utan att informationsförmedlingen blir övermäktig och upprepande. I en bilaga, som bifogas i slutet av uppsatsen, återfinns dock en tabell med komplett information gällande varje soldat. I de fall då informationen som återfinns i diagrammen behöver
diskuteras eller kompletteras används således information som återfinns i denna bilaga.
5.1 Korporalskapets sociala sammansättning
Nedan görs alltså en redogörelse för soldaternas sociala sammansättning. Denna skildring utgår från de soldater som ingick i korporalskapet i februari år 1812. De tre första
underrubrikerna berörande soldaternas åldrar, tjänstgöringstid och civilstånd utgår från 1812 års kassationsmönsterrulla medan de övriga underrubrikerna utgår från flera uppsättningar husförhörslängder och födelseböcker. Detta gör att informationen som presenteras i diagrammen inte alltid berör samma år. I högsta möjliga mån brukas dock aktuellt daterad information i redogörelsen för den sociala sammansättningen.
5.1.1 Soldaternas åldrar
Diagram 1. Soldaternas åldrar 1812
Källa: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/127 (1809-1812), bild 343-346.
Diagrammet påvisar en relativt förvånande åldersmässig spridning bland soldaterna.
Majoriteten av soldaterna återfinns i åldersgrupperna 25-29 och 30-34. Det finns dock flera soldater som är både betydligt yngre och äldre än majoriteten. Det är dock främst den relativt höga åldern bland soldaterna som väcker förvåning. När den aktuella mönstringen ägde rum hade Sverige deltagit i det tredje koalitionskriget år 1805-1806, det fjärde koalitionskriget 1806-1807 och finska kriget 1808-1809. Det vore således rimligt att Sveriges involvering i dessa krig skulle resultera i en tämligen låg ålder bland soldaterna, något som enligt Ericson ofta var fallet i krigstider. Trots att det i detta fall enbart hade dröjt tre år sedan slutet av det finska kriget var åldrarna bland soldaterna ännu relativt höga. Detta kan dock självklart ha flera olika förklaringar. Den mest troliga är dock att det aktuella korporalskapet helt enkelt inte var särskilt drabbat av dessa krig. Detta antagande utgår dock från att soldaterna, precis som Ericson menar, tog värvning i 20-års åldern. Utifrån detta antagande bör majoriteten av soldaterna således ha varit aktiva soldater under Sveriges tidigare involvering i
Napoleonkrigen, men trots detta överlevt. I detta fall behövs dock inga gissningar göras gällande soldaternas åldrar vid rekrytering utan detta bemöts i avsnittet nedan.
5.1.2 Soldaternas tjänstgöringstid
Diagrammet nedan presenterar soldaternas åldrar i relation till hur länge de hade tjänstgjort år 1812. I diagrammet är det vidare möjligt att se åldersfördelningen bland soldaterna mer exakt.
Diagram 2. Soldaternas åldrar och tjänstgöringstid 1812
Källa: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/127 (1809-1812), bild 343-346.
5.1.3 Soldaternas civilstånd
Korporalskapet utgjordes alltså, år 1812, av en blandad grupp soldater. Nyrekryter och veteraner, ungvuxna och medelålders, tillsammans fyllde de korporalskapets 23 rotar. Den åldersmässiga variansen borde, om Ericsons tes stämmer, även resultera i en spridning gällande soldaternas civilstånd. I diagrammet nedan presenteras soldaternas civilstånd med utgångspunkt i de ålderskategorier som brukades i diagram 1. Här återges hur många av soldaterna från varje åldersgrupp som var gifta respektive ogifta.
Diagram 3. Soldaternas civilstånd 1812
Källa: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/127 (1809-1812), bild 343-346.
Utav korporalskapets 23 soldater var alltså enbart åtta ogifta, varav samtliga tillhörde de tre yngre åldersgrupperna. Andelsmässigt var andelen ogifta som störst i den yngsta
åldersgruppen 18-24. Diagrammets resultat tycks således stödja Ericsons tes om att soldater i stor utsträckning var ogifta när de rekryterades men kunde sedan ingå äktenskap tack vare de ekonomiska fördelar som soldatyrket medförde. Återigen spelar dock soldaternas relativt höga åldrar roll då detta bidrar till att majoriteten av soldaterna var gifta.
5.1.4 Soldaternas familjestrukturer
På rotarnas soldattorp levde dock, i de allra flesta fall, inte enbart soldaterna och deras fruar utan här huserade även soldaternas barn. Det faktum att majoriteten av soldaterna var gifta skapar förväntningar på att det även fanns barn i dessa hushåll. Hur många barn som
soldaterna hade kommer att redovisas i följande diagram. Genom att urskilja hur många barn som soldaterna hade skapas en bild över hur soldaternas familjestrukturer såg ut.
Diagram 4. Antal barn per hushåll
Källa: Husförhörslängder, Ekeberga församling, AI/6, s. 356, och Algutsboda församling, AI/4 s. 241, AI/5 ss. 52, 65, 137, 213, 220, 229, 273, 296, 319, 360, 390, 412, 418, 434, 440, 445, 467, AI/6 s. 85 och AI/9 s. 429. Innan diagrammets resultat diskuteras bör vissa saker påpekas. Först och främst är det värt att poängtera det faktum att all information berörande hushållen inte kan dateras till samma tid. Anledningen till detta är att alla soldater inte går att finna i samma uppsättning
husförhörslängder. Som tidigare nämnt har flera soldater spårats till tidigare eller senare husförhörslängder än de som direkt berör den aktuella perioden. En soldat återfanns
exempelvis i en husförhörslängd från 1833-1838 och en annan återfanns i en husförhörslängd från 1799-1807. Trots att de enbart är två till antalet kan denna faktor påverka resultatet. Den soldat som återfanns i husförhörslängden från år 1833-1838 är nämligen den soldat vars hushåll saknar barn. Detta behöver dock inte betyda att soldaten var barnlös utan barnen kan helt enkelt ha flyttat då soldaten vid detta lag trots allt var i 54-års åldern. Trots detta har dock även dessa hushåll inkluderats för att återge så komplett information som möjligt. Vidare ska det förtydligas att informationen i diagrammet även inkluderar barn som har markerats som döda i husförhörslängderna. I dessa noterades nämligen inte information om när barnen dog. Det kan således inte fastställas om barnen var döda eller levande under den aktuella perioden eftersom husförhörslängderna sträcker sig över 5-8 års perioder. För att ge
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5 barn Okänt
en komplett bild över det totala antalet barn per hushåll har därför även de dödsmarkerade barnen inkluderats i statistiken.
I diagrammet blir det tydligt att de allra flesta av soldaterna hade 1-3 barn. Enbart ett hushåll, den soldat som nämndes tidigare, saknade helt barn. Intressant nog hade alltså även de
soldater som var ogifta år 1812 barn. Värt att notera är dock att den information som återges i diagrammet ovan främst bygger på husförhörslängder som sträcker sig från 1807-1820. Det hinner således hända mycket under de åtta år som sträcker sig från författandet av
kassationsmönsterrullan till husförhörslängdernas slut. Under denna tid kan soldaterna då hinna gifta sig och skaffa barn. Sammanfattningsvis kan det alltså fastställas att majoriteten av soldaterna i korporalskapet var, under den aktuella perioden, fäder.
5.1.5 Soldaternas födelseförsamlingar
Av korporalskapets 23 soldater levde alltså en soldat i Ekeberga socken och de övriga 22 i Algutsboda socken. Både Ekeberga och Algutsboda tillhörde dock under den aktuella
perioden Uppvidinge härad. För att få en inblick i dessa soldaters liv och förstå vilka de var är det även intressant att veta vart de kom ifrån. Det är således intressant att veta vart soldaterna var födda i relation till den plats där de tjänstgjorde som soldater. För att ge en så tydlig bild som möjligt av hur långt från sitt roteområde som soldaterna var födda utan att gå in på allt för mycket detalj delas soldaterna i följande diagram in i tre kategorier. I den första placeras de soldater som var födda inom samma församling där de tjänstgjorde, det vill säga
Algutsboda, eller för en soldat, Ekeberga. I den andra kategorin placeras de soldater som var födda inom samma härad, det vill säga Uppvidinge, men i någon av de övriga sex
Diagram 5. Soldaternas födelseorter
Källa: Födelse- och dopböcker, Algutsboda församling, C/2 s. 433 och C/3 ss. 134, 178, 200, 250, 280, Älghult församling C/3 s. 144, Madesjö församling CI/4 ss. 8, 66, Lenhovda församling CI/2 s. 148 och Granhult församling C/1 s. 74. Husförhörslängder, Algutsboda församling, AI/3, ss. 238, 244, 433, 546, AI/4 ss. 273, 293, AI/6 s. 85 och AI/8 s. 120.
De resultat som påvisas i diagrammet är onekligen tydliga. Nästan hälften av korporalskapets soldater var födda i den församling där de senare tjänstgjorde som soldater. Ytterligare fyra soldater var födda i andra församlingar inom Uppvidinge härad, alltså i direkt närhet till Algutsboda och Ekeberga. En vidare kategorisering av soldaterna skulle möjligen bredda förståelsen för hur lokalt förankrade soldaterna verkligen var ytterligare. Inom kategorin ”Utanför Uppvidinge härad” återfinns nämligen två soldater som var födda i Madesjö församling tillhörande Södra Möre härad som direkt gränsar till Uppvidinge. Endast en av soldaterna var född långt från sitt roteområde nämligen i Hällstad, en församling i
Västergötland. Denna information cementerar onekligen bilden av att de allra flesta av korporalskapets soldater var födda i lokalområdet.
5.1.6 Soldaternas sociala bakgrunder
Det faktum att majoriteten av soldaterna var födda i nära anknytning till sitt roteområde gör det än mer intressant att pröva tesen om soldaternas sociala reproduktion. Den geografiska närheten mellan soldaternas födelseorter och roteområden främjar tanken om att flera av soldaterna möjligtvis ersatte sina fäder eller blev soldater i närliggande rotar. För att pröva
0 2 4 6 8 10 12
Algutsboda/Ekeberga Uppvidinge härad Utanför Uppvidinge
denna tes redogör följande diagram för soldaternas fäders yrken. Tesen prövas bäst genom att jämföra hur många av soldaternas fäder som var militärer med hur många som var civila. För att uppnå detta ändamål fördelas soldaterna därför i tre kategorier. I den första återfinns de soldater vars fäder hade militära yrken, i den andra återfinns de soldater vars fäder var civila och i den sista kategorin finns de vars fäders yrken inte kunde fastställas.
Diagram 6. Soldaternas fäders yrken
Källa: Födelse- och dopböcker, Algutsboda församling, C/2 s. 433, C/3 ss. 178, 200, 280, Lenhovda församling CI/2 s. 148 och Granhult församling C/1 s. 74. Husförhörslängder, Algutsboda församling, AI/2 ss. 297, 683, AI/3 ss. 26, 332, AI/4 ss. 273, 293 och AI/5 s. 220, Älghult församling AI/3 s. 499 och Madesjö församling AI/3 s. 130 och AI/4 s. 42.
Informationen som presenteras i diagrammet pekar på att flera av soldaterna själva var söner till militärer. Det ska dock poängteras att benämningen ”militärt” yrke i denna kontext inkluderar såväl soldater som båtsmän. Nästan hälften av korporalskapets soldater var alltså militärsöner. Endast tre av de soldater vars fäders yrken kunde fastställas var söner till civilt arbetande män. Mängden soldater vars fäders yrken inte kunde fastställas är dock relativt stort. Detta gör det omöjligt att dra helt handfasta slutsatser, men vissa tendenser går att urskilja. Resultatet tycks bland annat stödja Ericsons tes om att soldaterna antingen var söner till tidigare militärer eller till bönder och torpare. Av de fäder som hade ”civila” yrken var nämligen en torpare och två brukare, en annan benämning för torpare. Resultaten tycks dock framförallt stödja Ericsons teori om att soldatdynastier uppstod genom att soldatsöner antog
0 2 4 6 8 10 12
Militär Civil Okänt
samma yrke som sina fäder. Denna teori får stöd av det faktum att majoriteten av soldaterna var söner till militärer. Intressant nog var tre av korporalskapets soldater, som tjänstgjorde under den aktuella perioden, även direkt besläktade med varandra. Två av soldaterna var nämligen tvillingbröder och en annan soldat var son till en av dessa bröder. Dessa bröder var även i sin tur söner till en tidigare soldat. Teorin om soldatdynastier tycks således kunna appliceras på det aktuella korporalskapet.
Det korporalskap som besiktades på kompaniets samlingsplats i Lenhovda den 13 februari år 1812 var alltså en brokig skara soldater. Genom att dissekera dess sociala sammansättning framträder dock sakta men säkert en bild över vilka dessa män var. I övergripande benämning utgjordes korporalskapet av gifta familjemän i 25-34 års åldern. De allra flesta var
militärsöner som gick i sina fäders fotspår och som var födda i närhet till de platser där de senare tjänstgjorde. Det var dessa män som drygt ett år senare skulle dra ut i det som kom att bli Sveriges sista krig på den europeiska kontinenten.
5.2 Ett korporalskap i förändring
Regementets tid i fält under det sjätte koalitionskriget blev alltså tämligen omvälvande. De långa marscherna, striderna och sjukdomarna satte sina spår i regementes led och de korporalskap som deltog i fälttåget var inte sig lika när de återvände efter krigets slut 1814. Följande avsnitt ämnar urskilja hur just det aktuella korporalskapet påverkades av kriget. För att uppnå detta och försöka följa korporalskapet genom krigets gång görs först en redogörelse för hur korporalskapet förändrades fram till krigets start. Avsnittet fortsätter sedan med en presentation av korporalskapets in- och utmönstring till och från kriget för att sedan avslutas med en redogörelse för hur många soldater som stupade under fälttåget i Tyskland.
5.2.1 Fredstiden: 1812-1813
Krig är självklart en omvälvande och förödande upplevelse för de soldater som genomgår dess fasor. Med detta sagt kunde dock livet hemma på soldattorpet under fredstider också vara händelserikt. Detta visade sig bli fallet för två av soldaterna då tiden som ledde fram till krigsstarten medförde vissa förändringar för korporalskapet. Drygt tio månader efter den initiala mönstringen år 1812 noterades nämligen två förändringar i korporalskapets
som vid sitt avsked hade fyllt 44 år och tjänstgjort i över 23 år. Soldaten i fråga avskedades på grund av att han var ”sjuklig”. Någon vidare information återges ej men avskedet kan möjligen härledas till soldatens relativt höga ålder. I samma rulla beskrivs även ett annat avsked. Detta var en gift fembarnspappa som vid tiden för sitt avsked hade fyllt 30 år och tjänstgjort i över 6 år. Detta var en av de soldater som var född i Madesjö församling, alltså inte i samma socken som där han sedan tjänstgjorde. Soldatens faders yrke var vidare okänt. Denna soldat avskedades på grund av en benskada, något som gjorde att han inte längre kunde tjänstgöra som soldat.37 Dessa två soldater ersattes dock i samband med inmönstringen
till kriget, något som kommer att bemötas i avsnittet nedan. Ersättaren till den äldre soldaten som avskedades är helt okänd. Ingen information gällande soldatens ålder, familjestruktur, civilstånd, tjänstgöringstid eller sociala- och geografiska bakgrund gick att finna. Det är således omöjligt att dra några slutsatser om hur tillskottet av den nya soldaten påverkade korporalskapets sociala sammansättning. Ersättaren till den andra soldaten som avskedades år 1812 bör dock presenteras vidare. Vid tidpunkten för denna soldats inmönstring var han 22 år gammal, gift och hade ett barn.38 Soldaten var även född i samma församling som sin
föregångare nämligen i Madesjö. Även denna soldat var således född utanför den församling där han senare tjänstgjorde. Den nya soldaten var även son till en båtsman och var alltså en militärson.39 När soldaterna drog ut i fält knappt fyra månader senare var dessa två nyförvärv
således närvarande.
5.2.2 Krigstiden: 1813-1814
Den 17 mars år 1813, samma månad som kriget bröt ut, inställde sig korporalskapet tillsammans med kompaniets övriga soldater i Karlskrona för inmönstring. Soldaterna mobiliserades alltså i detta skede till kriget och de soldater som inställde sig vid
inmönstringen nedtecknades i en inmönstringsrulla. Denna rulla väcker dock vissa frågor. Utav korporalskapets 23 soldater inställde sig enbart 17 vid inmönstringen.40 Två av dessa
fick som tidigare nämnt avsked i december år 1812 och deras frånvaro är således inte förvånande. I en senare författad inmönstringsrulla daterad till den 14 april 1813
inmönstrades dock en av de ersättare som nämndes ovan tillsammans med en annan soldat.41
