Korporalskapets sociala sammansättning

Nedan görs alltså en redogörelse för soldaternas sociala sammansättning. Denna skildring utgår från de soldater som ingick i korporalskapet i februari år 1812. De tre första

underrubrikerna berörande soldaternas åldrar, tjänstgöringstid och civilstånd utgår från 1812 års kassationsmönsterrulla medan de övriga underrubrikerna utgår från flera uppsättningar husförhörslängder och födelseböcker. Detta gör att informationen som presenteras i diagrammen inte alltid berör samma år. I högsta möjliga mån brukas dock aktuellt daterad information i redogörelsen för den sociala sammansättningen.

5.1.1 Soldaternas åldrar

I följande diagram redovisas soldaternas åldrar år 1812. Soldaterna är fördelade i fem olika åldersgrupper för att tydligt redogöra för den åldersmässiga spridningen ibland dem.

Diagram 1. Soldaternas åldrar 1812

Källa: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/127 (1809-1812), bild 343-346.

Diagrammet påvisar en relativt förvånande åldersmässig spridning bland soldaterna.

Majoriteten av soldaterna återfinns i åldersgrupperna 25-29 och 30-34. Det finns dock flera soldater som är både betydligt yngre och äldre än majoriteten. Det är dock främst den relativt höga åldern bland soldaterna som väcker förvåning. När den aktuella mönstringen ägde rum hade Sverige deltagit i det tredje koalitionskriget år 1805-1806, det fjärde koalitionskriget 1806-1807 och finska kriget 1808-1809. Det vore således rimligt att Sveriges involvering i dessa krig skulle resultera i en tämligen låg ålder bland soldaterna, något som enligt Ericson ofta var fallet i krigstider. Trots att det i detta fall enbart hade dröjt tre år sedan slutet av det finska kriget var åldrarna bland soldaterna ännu relativt höga. Detta kan dock självklart ha flera olika förklaringar. Den mest troliga är dock att det aktuella korporalskapet helt enkelt inte var särskilt drabbat av dessa krig. Detta antagande utgår dock från att soldaterna, precis som Ericson menar, tog värvning i 20-års åldern. Utifrån detta antagande bör majoriteten av soldaterna således ha varit aktiva soldater under Sveriges tidigare involvering i

Napoleonkrigen, men trots detta överlevt. I detta fall behövs dock inga gissningar göras gällande soldaternas åldrar vid rekrytering utan detta bemöts i avsnittet nedan.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 18-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-45 år An ta l s ol da te r Soldaternas åldrar

5.1.2 Soldaternas tjänstgöringstid

Diagrammet nedan presenterar soldaternas åldrar i relation till hur länge de hade tjänstgjort år 1812. I diagrammet är det vidare möjligt att se åldersfördelningen bland soldaterna mer exakt.

Diagram 2. Soldaternas åldrar och tjänstgöringstid 1812

Källa: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/127 (1809-1812), bild 343-346.

Diagrammet påvisar, föga förvånande, att de äldre soldaterna hade tjänstgjort längre. I korporalskapet fanns exempelvis år 1812 tre soldater som var 43 år varav samtliga hade tjänstgjort i över 20 år. För de allra flesta soldater tycks Ericsons tes om att de tog värvning i 20-årsåldern stämma. Genom att räkna bort soldaternas tjänstetid från deras ålder blir detta tydligt. Det finns dock såklart vissa undantag. En soldat som var 28 år hade exempelvis endast tjänstgjort i 2,5 år och en annan som var 26 år hade tjänstgjort i 1,5 år. Det finns även två soldater som endast var 18 år när de värvades. Det går såklart inte att förvänta sig att samtliga soldater tog värvning vid samma ålder då de trots allt var individer som följde olika livsbanor. Det är inte omöjligt att soldaterna som hade tjänstgjort en relativt kort tid i relation till sin ålder hade haft tidigare arbeten medan den militära karriären är det första steget på yrkesbanan för de som tog värvning i 18-20-års åldern. Oavsett påvisar resultaten att korporalskapet år 1812 i stor utsträckning utgjordes av veteraner med flera års tjänstgöring bakom sig. 0 5 10 15 20 25 15 20 25 30 35 40 45 Tj än st gö ri ng st id ( år ) Soldaternas åldrar (år)

5.1.3 Soldaternas civilstånd

Korporalskapet utgjordes alltså, år 1812, av en blandad grupp soldater. Nyrekryter och veteraner, ungvuxna och medelålders, tillsammans fyllde de korporalskapets 23 rotar. Den åldersmässiga variansen borde, om Ericsons tes stämmer, även resultera i en spridning gällande soldaternas civilstånd. I diagrammet nedan presenteras soldaternas civilstånd med utgångspunkt i de ålderskategorier som brukades i diagram 1. Här återges hur många av soldaterna från varje åldersgrupp som var gifta respektive ogifta.

Diagram 3. Soldaternas civilstånd 1812

Källa: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, I/127 (1809-1812), bild 343-346.

Utav korporalskapets 23 soldater var alltså enbart åtta ogifta, varav samtliga tillhörde de tre yngre åldersgrupperna. Andelsmässigt var andelen ogifta som störst i den yngsta

åldersgruppen 18-24. Diagrammets resultat tycks således stödja Ericsons tes om att soldater i stor utsträckning var ogifta när de rekryterades men kunde sedan ingå äktenskap tack vare de ekonomiska fördelar som soldatyrket medförde. Återigen spelar dock soldaternas relativt höga åldrar roll då detta bidrar till att majoriteten av soldaterna var gifta.

5.1.4 Soldaternas familjestrukturer

På rotarnas soldattorp levde dock, i de allra flesta fall, inte enbart soldaterna och deras fruar utan här huserade även soldaternas barn. Det faktum att majoriteten av soldaterna var gifta skapar förväntningar på att det även fanns barn i dessa hushåll. Hur många barn som

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 18-24 25-29 30-34 35-39 40-45 Gifta Ogifta

soldaterna hade kommer att redovisas i följande diagram. Genom att urskilja hur många barn som soldaterna hade skapas en bild över hur soldaternas familjestrukturer såg ut.

Diagram 4. Antal barn per hushåll

Källa: Husförhörslängder, Ekeberga församling, AI/6, s. 356, och Algutsboda församling, AI/4 s. 241, AI/5 ss. 52, 65, 137, 213, 220, 229, 273, 296, 319, 360, 390, 412, 418, 434, 440, 445, 467, AI/6 s. 85 och AI/9 s. 429. Innan diagrammets resultat diskuteras bör vissa saker påpekas. Först och främst är det värt att poängtera det faktum att all information berörande hushållen inte kan dateras till samma tid. Anledningen till detta är att alla soldater inte går att finna i samma uppsättning

husförhörslängder. Som tidigare nämnt har flera soldater spårats till tidigare eller senare husförhörslängder än de som direkt berör den aktuella perioden. En soldat återfanns

exempelvis i en husförhörslängd från 1833-1838 och en annan återfanns i en husförhörslängd från 1799-1807. Trots att de enbart är två till antalet kan denna faktor påverka resultatet. Den soldat som återfanns i husförhörslängden från år 1833-1838 är nämligen den soldat vars hushåll saknar barn. Detta behöver dock inte betyda att soldaten var barnlös utan barnen kan helt enkelt ha flyttat då soldaten vid detta lag trots allt var i 54-års åldern. Trots detta har dock även dessa hushåll inkluderats för att återge så komplett information som möjligt. Vidare ska det förtydligas att informationen i diagrammet även inkluderar barn som har markerats som döda i husförhörslängderna. I dessa noterades nämligen inte information om när barnen dog. Det kan således inte fastställas om barnen var döda eller levande under den aktuella perioden eftersom husförhörslängderna sträcker sig över 5-8 års perioder. För att ge

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5 barn Okänt

An ta l h us hå ll Antal barn

en komplett bild över det totala antalet barn per hushåll har därför även de dödsmarkerade barnen inkluderats i statistiken.

I diagrammet blir det tydligt att de allra flesta av soldaterna hade 1-3 barn. Enbart ett hushåll, den soldat som nämndes tidigare, saknade helt barn. Intressant nog hade alltså även de

soldater som var ogifta år 1812 barn. Värt att notera är dock att den information som återges i diagrammet ovan främst bygger på husförhörslängder som sträcker sig från 1807-1820. Det hinner således hända mycket under de åtta år som sträcker sig från författandet av

kassationsmönsterrullan till husförhörslängdernas slut. Under denna tid kan soldaterna då hinna gifta sig och skaffa barn. Sammanfattningsvis kan det alltså fastställas att majoriteten av soldaterna i korporalskapet var, under den aktuella perioden, fäder.

5.1.5 Soldaternas födelseförsamlingar

Av korporalskapets 23 soldater levde alltså en soldat i Ekeberga socken och de övriga 22 i Algutsboda socken. Både Ekeberga och Algutsboda tillhörde dock under den aktuella

perioden Uppvidinge härad. För att få en inblick i dessa soldaters liv och förstå vilka de var är det även intressant att veta vart de kom ifrån. Det är således intressant att veta vart soldaterna var födda i relation till den plats där de tjänstgjorde som soldater. För att ge en så tydlig bild som möjligt av hur långt från sitt roteområde som soldaterna var födda utan att gå in på allt för mycket detalj delas soldaterna i följande diagram in i tre kategorier. I den första placeras de soldater som var födda inom samma församling där de tjänstgjorde, det vill säga

Algutsboda, eller för en soldat, Ekeberga. I den andra kategorin placeras de soldater som var födda inom samma härad, det vill säga Uppvidinge, men i någon av de övriga sex

församlingar som ingick i denna härad. I den nästkommande kategorin återfinns de soldater som var födda utanför Uppvidinge härad och i den sista kategorin återfinns de soldater vars födelseorter inte kunde fastställas.

Diagram 5. Soldaternas födelseorter

Källa: Födelse- och dopböcker, Algutsboda församling, C/2 s. 433 och C/3 ss. 134, 178, 200, 250, 280, Älghult församling C/3 s. 144, Madesjö församling CI/4 ss. 8, 66, Lenhovda församling CI/2 s. 148 och Granhult församling C/1 s. 74. Husförhörslängder, Algutsboda församling, AI/3, ss. 238, 244, 433, 546, AI/4 ss. 273, 293, AI/6 s. 85 och AI/8 s. 120.

De resultat som påvisas i diagrammet är onekligen tydliga. Nästan hälften av korporalskapets soldater var födda i den församling där de senare tjänstgjorde som soldater. Ytterligare fyra soldater var födda i andra församlingar inom Uppvidinge härad, alltså i direkt närhet till Algutsboda och Ekeberga. En vidare kategorisering av soldaterna skulle möjligen bredda förståelsen för hur lokalt förankrade soldaterna verkligen var ytterligare. Inom kategorin ”Utanför Uppvidinge härad” återfinns nämligen två soldater som var födda i Madesjö församling tillhörande Södra Möre härad som direkt gränsar till Uppvidinge. Endast en av soldaterna var född långt från sitt roteområde nämligen i Hällstad, en församling i

Västergötland. Denna information cementerar onekligen bilden av att de allra flesta av korporalskapets soldater var födda i lokalområdet.

5.1.6 Soldaternas sociala bakgrunder

Det faktum att majoriteten av soldaterna var födda i nära anknytning till sitt roteområde gör det än mer intressant att pröva tesen om soldaternas sociala reproduktion. Den geografiska närheten mellan soldaternas födelseorter och roteområden främjar tanken om att flera av soldaterna möjligtvis ersatte sina fäder eller blev soldater i närliggande rotar. För att pröva

0 2 4 6 8 10 12

Algutsboda/Ekeberga Uppvidinge härad Utanför Uppvidinge

härad ^Okänt An ta l s ol da te r Födelseområde

denna tes redogör följande diagram för soldaternas fäders yrken. Tesen prövas bäst genom att jämföra hur många av soldaternas fäder som var militärer med hur många som var civila. För att uppnå detta ändamål fördelas soldaterna därför i tre kategorier. I den första återfinns de soldater vars fäder hade militära yrken, i den andra återfinns de soldater vars fäder var civila och i den sista kategorin finns de vars fäders yrken inte kunde fastställas.

Diagram 6. Soldaternas fäders yrken

Källa: Födelse- och dopböcker, Algutsboda församling, C/2 s. 433, C/3 ss. 178, 200, 280, Lenhovda församling CI/2 s. 148 och Granhult församling C/1 s. 74. Husförhörslängder, Algutsboda församling, AI/2 ss. 297, 683, AI/3 ss. 26, 332, AI/4 ss. 273, 293 och AI/5 s. 220, Älghult församling AI/3 s. 499 och Madesjö församling AI/3 s. 130 och AI/4 s. 42.

Informationen som presenteras i diagrammet pekar på att flera av soldaterna själva var söner till militärer. Det ska dock poängteras att benämningen ”militärt” yrke i denna kontext inkluderar såväl soldater som båtsmän. Nästan hälften av korporalskapets soldater var alltså militärsöner. Endast tre av de soldater vars fäders yrken kunde fastställas var söner till civilt arbetande män. Mängden soldater vars fäders yrken inte kunde fastställas är dock relativt stort. Detta gör det omöjligt att dra helt handfasta slutsatser, men vissa tendenser går att urskilja. Resultatet tycks bland annat stödja Ericsons tes om att soldaterna antingen var söner till tidigare militärer eller till bönder och torpare. Av de fäder som hade ”civila” yrken var nämligen en torpare och två brukare, en annan benämning för torpare. Resultaten tycks dock framförallt stödja Ericsons teori om att soldatdynastier uppstod genom att soldatsöner antog

0 2 4 6 8 10 12

Militär Civil Okänt

An ta l s ol da te r Fäders yrken

samma yrke som sina fäder. Denna teori får stöd av det faktum att majoriteten av soldaterna var söner till militärer. Intressant nog var tre av korporalskapets soldater, som tjänstgjorde under den aktuella perioden, även direkt besläktade med varandra. Två av soldaterna var nämligen tvillingbröder och en annan soldat var son till en av dessa bröder. Dessa bröder var även i sin tur söner till en tidigare soldat. Teorin om soldatdynastier tycks således kunna appliceras på det aktuella korporalskapet.

Det korporalskap som besiktades på kompaniets samlingsplats i Lenhovda den 13 februari år 1812 var alltså en brokig skara soldater. Genom att dissekera dess sociala sammansättning framträder dock sakta men säkert en bild över vilka dessa män var. I övergripande benämning utgjordes korporalskapet av gifta familjemän i 25-34 års åldern. De allra flesta var

militärsöner som gick i sina fäders fotspår och som var födda i närhet till de platser där de senare tjänstgjorde. Det var dessa män som drygt ett år senare skulle dra ut i det som kom att bli Sveriges sista krig på den europeiska kontinenten.