• No results found

Ett privatiseringsförslag

In document Framtidens arbetsförmedling (Page 31-34)

5 Bör Arbetsförmedlingen läggas ner?

5.2 Ett privatiseringsförslag

Privata utförare av olika tjänster används redan idag av Arbetsför- medlingen. Helene Norberg redogör ingående för hur Arbetsförmed- lingen idag upphandlar tjänsten Stöd och matchning från externa aktörer enligt liknande principer som förmedlingstjänster upphand- las i Australien. Hon ger sedan ett konkret förslag om hur detta sätt att bedriva verksamheten successivt skulle kunna utvidgas samti- digt som Arbetsförmedlingen renodlar sin myndighetsutövande funktion.

Stöd och matchning är en förmedlingstjänst för arbetssökande som bedöms behöva extra och individuellt anpassat stöd för att komma i arbete. Under 2017 tog drygt 90 000 personer del av tjäns- ten. Den omfattar till exempel kartläggning av deltagarens färdighe- ter, stöd med att hitta och söka jobb, presentation för arbetsgivare, mentorskap, förberedelse inför anställningsintervju, studie- och yrkesvägledning, motiverande samtal och eventuellt också viss

data- och språkundervisning samt samhällsinformation. Det finns idag fyra olika spår i tjänsten beroende på hur mycket hjälp en arbetssökande bedöms behöva.

Tjänsten upphandlas av externa aktörer (idag cirka 180 stycken) enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Alla leverantörer som upp- når de uppställda kraven godkänns. Den arbetssökande väljer själv leverantör bland dessa. Det kan göras med hjälp av ett ratingsystem enligt vilket Arbetsförmedlingen på sin webbplats betygsatt leveran- törerna. Betygsättningen sker utifrån hur väl man lyckats med att få de arbetssökande som man tidigare haft ansvar för i arbete. Hänsyn tas då till att dessas förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika leverantörer. Avtal sägs upp med aktörer som har få deltagare eller de sämsta resultaten. Ersättningen till leverantörerna är uppdelad i en grunddel (100–280 kronor per dag beroende på spår) och en resultatdel när deltagaren haft arbete i fyra månader eller studerat en termin (12 000–18 000 kronor, också beroende på spår).

Norberg poängterar att en upphandling i syfte att skapa en ny marknad bör vara väl genomtänkt utifrån målsättningarna. Arbets- förmedlingens tidigare upphandlingar av externa aktörer – främst jobbcoacher och etableringslotsar – har haft avgörande brister. Bland annat har upphandlingarna skett alltför snabbt, kraven på aktörerna satts för lågt, aktörer med dåliga resultat kunnat vara kvar på marknaden, resultatersättningen varit för liten i förhållande till grundersättningen och förutsättningarna för att de arbetssökande ska kunna göra välinformerade kundval av leverantör inte funnits på plats.

Det är en svår uppgift att i grunden förändra en så komplex och omfattande verksamhet som Arbetsförmedlingens. Det gäller sär- skilt om nya marknader med nya aktörer ska byggas upp. Norberg menar därför att en privatisering av fler insatser inte bör genomföras

i ett slag utan successivt så att man i små steg kan utveckla nya metoder och dra lärdomar under processens gång. Hon föreslår därför att man bygger vidare på systemet inom Stöd och matchning som grad- vis utvidgas till fler områden av arbetsmarknadspolitiken och fler grupper, främst personer som behöver mer stöd. För dessa grupper ska det finnas fler spår än inom dagens stöd-och-matchningstjänst. Leverantörerna ska kunna äska medel för de arbetslösa för att användas för ytterligare förberedande insatser, utbildning och också lönesubventioner.

Enligt Norbergs förslag ska upphandling av framtida arbets- marknadspolitiska insatser kunna ske från såväl privata och ideella aktörer som dagens utförare av sådana tjänster inom Arbetsförmed- lingen (vilka då renodlas till självständiga enheter) och kommunala enheter (ifall kommunerna avknoppar dem till självständiga bolag). Ersättningssystemet bör förändras så att resultatdelen höjs och grundersättningen sänks. För dem som står långt från arbetsmark- naden anpassas ersättningssystemet, så att resultatersättning till aktören ges stegvis när de kommer närmare arbetsmarknaden.

Ett annat av Norbergs förslag är att funktionsupphandlingar görs av leverantörer som arbetar med personer som har särskilda svårig- heter. I en sådan upphandling ställs mindre detaljkrav på tjänsternas innehåll än annars: Fokus är mer på att resultat uppnås än hur. Tan- ken är att det ska stimulera till innovationer. För att de aktörer som får ingå ska vara så kompetenta som möjligt och för att undvika miss- bruk ska det krävas en särskild certifiering som grundas på tidigare uppnådda resultat.

Norberg betonar också vikten av att främja samarbete mellan olika externa aktörer. Hon föreslår att när en individ ingår i ett spår hos en leverantör, ska den förras CV finnas tillgängligt också för andra leverantörer. Om någon av dessa kan förmedla ett passande arbete,

ska denne kunna kontakta individens leverantör angående detta och då ha möjlighet att förhandla till sig en del av resultatersättningen. En leverantör ska också kunna tillfråga andra leverantörer om de har möjlighet att förmedla lämpliga arbeten och då kunna erbjuda en del av resultatersättningen om det sker en framgångsrik match- ning.

Förslagen innebär att Arbetsförmedlingen stegvis ska fokusera allt mer på sin myndighetsfunktion i förhållande till både arbetssökande och leverantörer. Detta ska signaleras genom att Arbetsförmed- lingen återfår sitt gamla namn, Arbetsmarknadsverket. Myndighe- ten ska svara för transparent profilering av den arbetssökande (se avsnitt 4 ovan). Det ska ske i samband med inskrivning, men en för- djupad profilering bör utföras inom viss tid ifall den arbetssökande ännu inte kommit i arbete. Profileringen ska ligga till grund för vilket spår den arbetssökande ska komma till. Verket ska tillhandahålla ett ratingsystem för de olika aktörerna baserat på utvärdering av resultaten. Betygssättningen ska ligga till grund för ett fritt kundval av leverantör. I de fall då en arbetssökande inte själv kan eller vill välja leverantör, ska den förra placeras hos den leverantör som har högst rating i hemkommunen. Arbetsmarknadsverket ska också sprida information om goda exempel mellan leverantörerna. Det skulle bland annat kunna ske inom ramen för ett innovationsråd där erfarenheter utbyts mellan Arbetsmarknadsverket och leverantörer som på ovan angivet sätt funktionsupphandlats.

In document Framtidens arbetsförmedling (Page 31-34)