Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas.
Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Vanligen pratar man om biologisk mångfald på tre olika nivåer. Begreppet brukar förknippas med antalet arter men omfattar även den genetiska variationen och mångfalden både inom och mellan populationer. Det vi möjligen glömmer när vi tänker på naturens rikedom är att det också är viktigt att det finns ett stort antal olika livsmiljöer där dessa arter ska trivas och samspela med varandra. Det behövs en mosaik av naturtyper och livsmiljöer i landskapet som sjöar, vattendrag, barrskog, lövskog, odlad mark, betad mark, våtmarker osv.
Miljömålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv:
Samhällets insatser för att bevara den biologiska mångfalden bedrivs med ett landskapsperspektiv på förvaltningen av ekosystemen. Ekosystemens buffertförmåga bibehålls, dvs.
förmågan att klara av förändringar och vidareutvecklas, så att de kan vara fortsatt produktiva och leverera varor och tjänster.
Landskapet, sjöar och hav är så beskaffat att arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda.
Det finns tillräckligt med livsmiljöer så att långsiktigt livskraftiga populationer av arter bibehålls (gynnsam bevarandestatus).
I områden där viktiga naturtyper skadats restaureras sådana så att förutsättningarna för den biologiska mångfalden väsentligt förbättras. Det kan t.ex. handla om naturtyper som generellt har minskat kraftigt i yta och utbredning, som fått sina kvaliteter som livsmiljö generellt utarmad, som hyser en stor mångfald av arter eller som hyser genetiskt särpräglade bestånd av arter.
Arterna är spridda inom bl.a. sina naturliga utbredningsområden i landet så att genetisk variation inom och mellan populationer är tillräcklig.
Främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige introduceras inte.
Den biologiska mångfalden upprätthålls i första hand genom en kombination av hållbart nyttjande av biologiska resurser, bevarande av arter och deras livsmiljöer samt åtgärder för att minimera belastningen av föroreningar och genom att begränsa klimatpåverkan.
Arter som nyttjas t.ex. genom jakt och fiske förvaltas så att de
30
Människor har tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, så att det bidrar till en god folkhälsa.
Det biologiska kulturarvet förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består.
Samhället och dess medborgare har en bred kunskap om och förståelse för vikten av biologisk mångfald. Traditionell och lokal kunskap om biologisk mångfald och dess nyttjande bevaras och används när så är lämpligt.
Förlusten av livsmiljöer och arter runt om på vår jord är ett faktum och ett av vår tids största miljöproblem. Arter försvinner i en våldsam fart. Under det senaste 20 åren har närmare 3000 arter försvunnit årligen från jordens yta.
Det skall jämföras med en art per år under de senaste 200 miljoner åren.
Cirka fem procent av Sveriges djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. Sverige upprättar liksom många andra länder rödlistor över hotade och sällsynta växt- och djurarter. I rödlistorna kategoriseras arterna efter hur stor risken är för utdöende. Arter som bedöms uppfylla kriterierna för någon av kategorierna kallas rödlistade arter. I Trollhättans kommun har ca 170 rödlistade arter påträffats.
Många hotade arter är knutna till naturliga eller gamla, kulturskapade miljöer som är svåra eller omöjliga att återskapa om de förstörs. Dessa naturmiljöer är ofta artrika och finns kvar som öar i ett för övrigt kraftigt förändrat landskap. När sådana miljöer försvinner har djuren och växterna ingenstans att ta vägen, utan de blir helt enkelt utrotade. Trollhättans Stad har ett stort ansvar då det finns en hel del värdefull natur och många ovanliga eller hotade arter i kommunen.
Till miljömålet hör följande delmål:
16.1 Hejdad förlust av biologisk mångfald 16.2 Minskad andel hotade
16.3 Hållbart nyttjande
För att nå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv krävs att arternas livsmiljöer bevaras och knyts samman. För att bevara och utveckla ett rikt växt- och djurliv behövs också en större variation av naturtyper i landskapet. Målet är beroende av att åtgärderna för följande miljömål genomförs Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap. Ett rikt växt- och djurliv ska huvudsakligen komplettera det arbete som bedrivs inom ramen för dessa miljömål.
Många av de hotade arterna kommer inte att överleva på sikt utan särskilda insatser. De klaras helt enkelt inte med ”vanliga” bevarandeinstrument som reservat, allmänna hänsynstaganden, nyckelbiotoper eller miljöersättningar inom lantbruket. På nationell nivå arbetar därför Naturvårdsverket med att ta fram särskilda åtgärdsprogram för prioriterade arter. En del program berör hela livsmiljöer och flera arter. Totalt omfattar satsningen drygt 200 program och över 500 arter. Exempel på arter, som finns eller har funnits i Trollhättans kommun, med särskilda åtgärdsprogram är klockgentiana Gentiana pneumonathe, läderbagge Osmoderna eremita och ärrlavar Sticta spp. Vidare finns åtskilliga beröringspunkter med åtgärdsprogrammet om skyddsvärda träd i kulturlandskapet för Trollhättans kommun.
Då målet ska komplettera det arbete som pågår inom ramen för flera andra miljömål så är det viktigt att identifiera luckor mellan delmål och/eller miljökvalitetsmål, målkonflikter och synergieffekter som behöver åtgärdas eller tas till vara. Detta arbete sker på regional nivå av Länsstyrelsen och
även Skogsstyrelsen, men detta behöver även Trollhättans Stad arbeta med.
För att nå det nationella miljömålet kan bl.a. följande åtgärder vara lämpliga för Trollhättans Stads verksamheter:
Ta hänsyn till områden med höga naturvärden och punktobjekt med rödlistade arter vid planering, samråd och tillståndsärenden.
Aktivt arbeta för ett bra besluts- och kunskapsunderlag för hotade arter.
Ta särskilt ansvar för de naturmiljöer som är utmärkande för Trollhättans kommun.
Arbeta för att inga hotade arter ska försvinna från Trollhättan.
Många av de insatser som föreslås under tidigare miljömål bidrar också till att hejda utrotningen av arter.
Nationellt:
Kommentar: Mycket tyder på att förlusten av den biologiska mångfalden fortsätter – även om takten har minskat något – trots att insatserna för att minska förlusten har ökat.
Regionalt:
Kommentar: Motivering som ovan.
Kommunen:
Kommentar: Motivering som ovan.
Staden:
Kommentar: Ytterligare insatser i form av bevarande, skötsel och utveckling av odlingslandskapet och skogsmarken krävs, då huvuddelen av den biologiska mångfalden är knuten dit.
16.1 Hejdad förlust av biologisk mångfald
Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.
Syftet med delmålet är att hejda förlusten av biologisk mångfald genom att se till att det finns tillräcklig mängd och en stor variation av naturtyper i landskapet. Dessutom behöver naturtypernas funktioner bevaras. För att säkerställa den biologiska mångfalden är det nödvändigt att identifiera, återskapa och nyskapa naturtyper som minskat drastiskt. Delmålet innebär också att genetiskt sett värdefulla och särpräglade bestånd som vi känner till ska bevaras. För arter innebär delmålet att de år 2010 ska ha gynnsam bevarandestatus.
Lokal anpassning av miljömålet
För Trollhättans Stad innebär detta delmål främst att man behöver ta större hänsyn till naturmiljöerna i den fysiska planeringen på alla nivåer. Bara genom att bevara och utveckla en stor variation av miljöer kan förlusten av biologisk mångfald hejdas. Vi behöver också identifiera var de miljöer som är utmärkande för Trollhättan finns, då vi har ett ansvar för att de bevaras och utvecklas.
För Trollhättans kommun gäller det nationella delmålet.
32 Uppföljning
Uppföljning av delmålet sker på nationell nivå av Naturvårdsverket och på regional nivå av Länsstyrelsen.
MN-MF följer utvecklingen och uppföljningen på nationell och regional nivå samt svarar för en samlad bedömning för kommunen i den mån det är möjligt.
Nuläge – miljötillstånd
På nationell nivå tas åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper fram.
Dessa är viktiga för de arter och biotoper som inte klarar sig med mer generella åtgärder. Dessutom har Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för bevarande av genetisk variation.
Pågående åtgärder, på regional och lokal nivå, kopplade till Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap har mycket stor betydelse för delmålet.
De stora infrastrukturprojekt som genomförs i kommunen kommer de närmsta åren att fragmentera landskapet ytterligare, skapa barriärer samt bidra till att arternas livsmiljöer minskar.
På kommunnivå har vi i dagsläget ingen samlad och uppdaterad bild av tillståndet i kommunen som helhet. Kärnområdena för biologisk mångfald i Trollhättans kommun finns identifierade i kommunens naturvårdsplan från 1992. Denna behöver uppdateras för att man ska få en bild av hur läget är idag. Dessutom behöver inventeringar på artnivå genomföras i utvalda miljöer.
Pågående verksamheter och åtgärder
MN-MF arbetar med att ta fram en ny naturvårdsplan (bakgrunds- och åtgärdsdel) som innehåller åtgärder för har hejda förlusten av biologisk mångfald. Många av de pågående åtgärder som sker inom ramen för andra miljömål bidrar också till att hejda förlusten av biologisk mångfald.
Framtida åtgärder – idéförslag
Artinventeringar i lövskogar utmed våra vattendrag.
Artinventeringar i hävdade marker utmed våra vattendrag.
Når vi målet med förväntade åtgärder?
Nationellt:
Kommentar: Intresset har ökat och fler åtgärder har satts in, men det är inte tillräckligt. Det beror bl.a. på att det krävs omfattande åtgärder som inte kan genomföras på så kort sikt.
Regionalt:
Kommentar: Motivering som ovan.
Kommunen:
Kommentar: För en säkrare bedömning krävs att vi i ett första steg skaffar oss bättre kunskap om den biologiska mångfalden i kommunen, så att vi sedan kan ta fram och prioritera rätt åtgärder.
Staden:
Kommentar: Motivering som ovan.
16.2 Minskad andel hotade arter
År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat medminst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.
Syftet med delmålet är att andelen hotade arter ska minska genom en större generell hänsyn inom jordbruk, skogsbruk, fiske och fysisk planering. För de arter och biotoper där generell hänsyn inte räcker krävs riktade åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen för hotade arter och biotoper.
Lokal anpassning av miljömålet
För Trollhättans Stad innebär detta delmål i första hand att tillsammans med Länsstyrelsen och Artdatabanken ta fram ett samlat kunskapsunderlag om kommunens hotade arter så att deras livsmiljöer kan värnas. Dessutom är det väldigt viktigt att de åtgärder som föreslås för framförallt Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap genomförs, då huvuddelen av våra hotade arter finns i skogs- och odlingslandskapet.
För Trollhättans kommun gäller det nationella delmålet.
Uppföljning
Uppföljning av delmålet sker på nationell nivå av Naturvårdsverket och på regional nivå av Länsstyrelsen.
MN-MF följer utvecklingen och uppföljningen på nationell och regional nivå samt svarar för en samlad bedömning för kommunen i den mån det är möjligt.
Nuläge – miljötillstånd
I dagsläget finns det 170 hotade arter i Trollhättans kommun. För en handfull av dessa har nationella åtgärdsprogram upprättats och är under genomförande. För den hotade laven västlig knotterlav finns det ett kommunalt övervakningsprogram som tagits fram på uppdrag av MF-MN.
Det finns, eller håller på att tas fram, åtgärdsprogram för 138 hotade arter och 6 biotoper som finns i Västra Götalands län. Programmen tas fram av länsstyrelserna på uppdrag av Naturvårdsverket.
Det finns ett stort behov av att bättre samordna den kunskap som finns på nationell, regional och kommunal nivå om hotade arter i Trollhättans kommun. Detta är mycket viktigt för att vi framförallt i den fysiska planeringen ska kunna ta en större hänsyn till de hotade arterna.
Pågående verksamheter och åtgärder
MN-MF samarbetar med länsstyrelsen för att rädda den rödlistade jättelaven från utrotning i kommunen. Då det effektivaste sättet att minska andelen hotade arter är att se till att deras livsmiljöer finns kvar i tillräckligt stor mängd så är pågående åtgärder kopplade till flera av de andra miljömålen mycket viktiga.
Framtida åtgärder – idéförslag
Medverka till andra myndigheters, föreningars och enskildas insatser med att minska risken för utrotning av rödlistade arter.
Fullfölja övervakningsprogrammet för västlig knotterlav.
34 Når vi målet med förväntade åtgärder?
Nationellt:
Kommentar: Miljömålsrådet bedömer att delmålet kan nås om fler åtgärder sätts in.
Regionalt:
Kommentar: Antalet hotade arter i Västra Götalands län har minskat med 7 procent mellan 2000 och 2005. Den största anledningen till minskningen är dock att ny kunskap tillkommit och att bedömningskriterierna har ändrats.
Kommunen:
Kommentar: Motivering som ovan.
Staden:
Kommentar: Motivering som ovan.
16.3 Hållbart nyttjande
Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.
Syftet med delmålet är att fånga upp landskapsperspektivet på biologisk mångfald. En stor del av den biologiska mångfalden finns i områden som nyttjas för jordbruk, skogsbruk eller mänskliga bosättningar. All planering för ett hållbart nyttjande behöver därför ske i ett landskapsperspektiv och i samarbete mellan myndigheter, brukare, markägare och lokalbefolkning.
Lokal anpassning av miljömålet
För Trollhättans Stad innebär detta delmål främst en ökad generell hänsyn i det egna skogsbruket och i nyttjandet av den egna jordbruksmarken.
Eftersom delmålet handlar om att lyfta blicken upp på landskapsnivå så är Trollhättan Stads roll också att vara en del i större samarbetsprojekt som exempelvis regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald.
För Trollhättans kommun gäller det nationella delmålet.
Uppföljning
Uppföljning av delmålet sker på nationell nivå av Naturvårdsverket och på regional nivå av Länsstyrelsen.
MN-MF följer utvecklingen och uppföljningen på nationell och regional nivå samt svarar för en samlad bedömning för kommunen i den mån det är möjligt.
Nuläge – miljötillstånd
Skyddade områden utgör en mycket liten del av Västra Götaland, en stor del av den biologiska mångfalden finns i områden som nyttjas för jordbruk, skogsbruk eller mänskliga bosättningar. I sjöar, vattendrag och i havet finns nästan all biologisk mångfald i områden som nyttjas för fiske eller annan produktion. Detsamma gäller för Trollhättans kommun.
Delmålet kräver därför ett nära samarbete mellan myndigheter och aktörer för både bevarande och nyttjande. Dessutom blir sektorsansvaret mycket viktigt.
På nationell nivå arbetar Centrum för biologisk mångfald med att ta fram ett program för bevarande av traditionell och lokal kunskap (NAPTEK).
Trafikverken behöver utveckla miljökonsekvensbeskrivningarna så att de på ett bättre sätt tar upp effekter på biologisk mångfald vid exploatering.
Den generella hänsynen vid avverkningar i skogsbruket är viktig för många arter och består i att skogsägaren lämnar bland annat död ved och skyddszoner mot vattendrag. Inom jordbruket arbetar man bland annat med att restaurera betesmarker och minska näringsämnesläckaget inom Greppa näringen.
Pågående verksamheter och åtgärder
KS-KSF bedriver skogsbruk med hänsyn till naturvård och friluftsliv, FCS certifierat skogsbruk.
MN-MF arbetar med att ta fram en ny naturvårdsplan (bakgrunds- och åtgärdsdel).
Framtida åtgärder – idéförslag
Trollhättans Stads skogsinnehav ska skötas på ett föredömligt sätt vad gäller såväl naturvårdshänsyn som social hänsyn.
En rutin för naturvårdsunderlag till miljöbedömning upprättas.
Når vi målet med förväntade åtgärder?
Nationellt:
Kommentar: Omställningar i alla sektorer, bland annat jordbruk, skogsbruk, fiske, industri och samhällsbyggnad tar tid att genomföra.
Regionalt:
Kommentar: Motivering som ovan.
Kommunen:
Kommentar: Motivering som ovan.
Staden:
Kommentar: Stadens skogsbruksplan behöver analyseras och en tydligare koppling till berörda miljömål behövs och
36
Miljömål Trollhättan
− lokal tillämpning av de nationella miljömålen Miljörapport 2006-2007
I Trollhättan har det alltsedan 1990-talet bedrivits ett aktivt och
göras ytterligare för att nå målen.
både i miljömålsarbetet och i uppföljningsarbetet.
www.trollhattan.se
Rapporten finns tillgänglig på kommunens hemsida.
Miljömål Trollhättan
− lokal tillämpning av de nationella miljömålen Miljörapport 2006-2007
Riksdagen fastställde år 1999 15 nationella miljömål och senare har även ett 16:e miljömål tillkommit. Miljömålen ska vara uppnådda inom en generation dvs år 2020 för att vi ska ha en god livsmiljö i Sverige. Kommunerna har en viktig roll i detta arbete. Mycket av miljöarbetet sker lokalt där kommunerna dels skapar förutsättningar för invånare och företag att agera miljövänligt och dels kan vara en förebild i de egna verksamheterna.
I Trollhättan har det alltsedan 1990-talet bedrivits ett aktivt och framgångsrikt miljöarbete. År 2005 gjorde vi ett avstamp och tydliggjorde hur vi ville bidra till att nå de nationella miljömålen.
Detta finns beskrivet i rapporten ”Våra förutsättningar”.
Nu gör vi en uppföljning miljömålsarbetet under 2006 och 2007.
I Miljörapport 2006-2007 svarar vi på frågan ”Når vi målen?”
samt beskriver dels vad vi gjort och dels vad som kan och behöver göras ytterligare för att nå målen.
Alla förvaltningar i Trollhättans Stad och de kommunala Bolagen har varit delaktiga både i miljömålsarbetet och i uppföljningsarbetet.