Miljömål Trollhättan

(1)

Miljömål Trollhättan

Lokal tillämpning av de nationella målen

Miljörapport 2006-2007

Godkänd av KS den 2008-10-15

(2)

Miljöpolicy

”Trollhättan - bärare av god miljö” innebär att vi bygger ett samhälle för alla som

bor och verkar i Trollhättan där vi förenar ekologisk balans med ekonomisk, teknisk och social utveckling.

Denna policy genomför vi genom att:

Bidra till att nå de nationella miljömålen.

Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet.

Låta kretsloppstänkandet genomsyra hela vår verksamhet.

Ställa miljökrav på våra leverantörer, partners och oss själva. Samt aktivt söka samverkan och samarbete inom miljöområdet, såväl inom som utom Trollhättans Stad.

Alltid sträva efter att bli bättre.

Samordnare för Miljörapport 2006-2007 har varit:

Annika Borg, miljömål 5, 6 och 9

Sara Borgström, sammanställning och miljömål 1 Håkan Falck, sammanställning

Henrik Hedlund, miljömål 2 och 4 Jessica Karlsson, miljömål 3, 8 och 12 Susanne Nilsson, miljömål 15

Jörgen Olsson, miljömål 7, 11 och 13 Rose-Mari Sandstedt, sammanställning Karin Thorsenius, sammanställning

Underlag till Miljörapport 2006-2007 är taget från miljöredovisningar 2006 och 2007, som

gjorts av Trollhättans Stads alla förvaltningar och nämnder samt det tre kommunala

bolagen.

(3)

Innehållsförteckning

Förord ... 1

Sammanfattande slutsatser ... 2

Bakgrund ... 3

Läs rapporten så här ... 4

1. Begränsad klimatpåverkan ... 5

2. Frisk luft ... 7

3. Bara naturlig försurning ... 9

4. Giftfri miljö ... 11

5. Skyddande ozonskikt ... 13

6. Säker strålmiljö ... 14

7. Ingen övergödning ... 15

8. Levande sjöar och vattendrag ... 17

9. Grundvatten av god kvalitet ... 19

11. Myllrande våtmarker ... 21

12. Levande skogar ... 23

13. Ett rikt odlingslandskap ... 25

15. God bebyggd miljö... 27

16. Ett rikt växt- och djurliv ... 29

Särskilt angelägna mål för Trollhättan är:

1. Begränsad klimatpåverkan.

4. Giftfri miljö.

7. Ingen övergödning.

12. Levande skogar.

13. Rikt odlingslandskap.

15. God bebyggd miljö.

Miljömål nr 16 ”Ett rikt växt- och djurliv ” fanns inte när det arbetades med rapporten

”Miljömål Trollhättan – våra förutsättningar 2005” och kan därför inte följas upp i nuläget.

Här redovisas därför miljömål 16 på samma sätt som gjordes, för övriga mål, i grund-

dokumentet från 2005.

(4)

Förord

Riksdagen fastställde år 1999 femton Nationella miljömål som beskriver den kvalité och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är hållbar på lång sikt.

Generationsperspektivet betyder att ambitionen är att de stora miljöproblemen ska vara lösta inom en generation d v s fram till år 2020. Till de 15 generationsmålen hör ett antal delmål, som är steg på vägen för att konkretisera miljöarbetet. Dessa ska vara uppnådda år 2010.

Denna rapport är ett resultat av två års strukturerat arbete utifrån den lokala tillämpningen av de Nationella miljömålen, som togs fram under 2004-2005 och som finns dokumenterat i ”Miljömål Trollhättan – våra förutsättningar, maj 2005.” samt Miljömål Trollhättan – underlag för prioriteringar av det fortsatta miljömålsarbetet 2006-2010, sept 2005. Varje nämnd och kommunalt bolag gjorde under 2006 och 2007 handlingsplaner för hur miljöarbetet skulle bedrivas inom sina respektive verksamheter. Handlingsplanerna har följts upp i samband med bokslut/verksamhetsredovisningarna för 2006 resp. 2007.

Redovisningen i denna Miljörapport baseras på nämndernas och bolagens uppföljningar.

Åtskilliga åtgärder har genomförts under de två verksamhetsåren. För att få en överskådlig bild av allt arbete som utförts och som föreslås för det framtida arbetet redovisas åtgärderna kraftigt sammanfattade. De tjänstemän som är ansvariga för respektive miljömål har, utifrån respektive nämnd och bolags miljöredovisningar, gjort en bedömning av i vilken mån Trollhättan kommer att nå de nationella miljömålen med de åtgärder som vidtagits under 2006-2007 samt är beslutade för de närmaste åren.

Rapporten innehåller även förslag på vad som ytterligare behöver arbetas vidare med för att kunna nå de Nationella miljömålen. Rapporten ska ses som en vägledning till bra åtgärder att arbeta vidare med och därmed som ett stöd i det fortsatta miljöarbetet i Trollhättan som underlag för nämndernas och bolagens budgetar och verksamhetsplaner för 2009.

Ett 16:e miljömål ”Ett rikt växt- och djurliv”, fastställdes nationellt efter att miljömålsarbetet hade satt igång i Trollhättan. Rapporten innehåller därför även en genomgång av den lokala tillämpningen i Trollhättan av det 16:e miljömålet i likhet med vad som redovisats för de övriga miljömålen i ”Miljömål Trollhättan – våra förutsättningar, maj 2005”. Den delen av rapporten utgör därför ett komplement och en bilaga till 2005 års rapport.

Gert-Inge Andersson Annika Wennerblom

Kommunstyrelsens ordförande Stadsdirektören

(5)

2

Sammanfattande slutsatser

De nationella miljömålen berör i stort sett hela samhället och alla våra verksamheter i Trollhättans Stad. Många miljömål hänger ihop, åtgärder för att förbättra förhållandena och nå ett mål innebär också förbättringar för flera andra mål. Efter 2010 kommer en större avstämning att ske då många av de nationella delmålen ska vara uppfyllda senast år 2010.

Bedömningen av att nå miljömålen inom tidsramen är betydligt mer positiv för organisationen Trollhättans Stad än det är för den geografiska kommunen.

Av de för Trollhättan särskilt angelägna målen är bedömningen att fem av sex blir svåra eller omöjliga att nå inom tidsramen för Trollhättans kommun. Dessa är begränsad

klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, levande skogar samt ett rikt odlings- landskap. Endast för god bebyggd miljö bedöms målet vara möjligt att nå inom tidsramen.

När det gäller bedömningen för Stadens verksamhet av de särskilt angelägna målen bedöms två av sex mål som svåra eller omöjliga att nå. Dessa är giftfri miljö och ingen

övergödning. Även för de resterande målen krävs fortsatt arbete och ytterligare åtgärder

för att det ska vara möjligt att nå dem inom tidsramen.

Nedan presenteras antalet miljömål med respektive bedömning. För flertalet av målen ligger bedömningen fast. För den geografiska kommunen har, jämfört med bedömningen som gjordes 2005, miljömålet begränsad klimatpåverkan och frisk luft flyttats från möjligt att nå, till mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen.

När det gäller Trollhättans Stads organisation så bedöms, till skillnad från 2005, att miljömålet skyddande ozonskikt ska kunna nås inom tidsramen, men levande sjöar och

vattendrag och ingen övergödning har flyttats från möjligt att nå, till mycket svårt eller inte

möjligt att nå inom tidsramen.

2005

2005 2007

2007

0 5 10 15

Antal mål

Bedömning för målen i Trollhättans Stad

(6)

Bakgrund

Grundläggande för vårt miljömålsarbete är det seriösa och uppmärksammade miljöarbete som Trollhättan alltsedan 1990-talet bedrivit. För vår vision om ”Trollhättan – en förebild som ledande teknik och industrikommun i Europa” utgör miljön, i form av hållbar utveckling och god livsmiljö, en prioriterad utvecklingsfråga. Ambitionen är att vara det goda exempel som visar att hållbarhet och tillväxt kan förenas, med andra ord vara en förebild som grön tillväxtkommun som vi kan vara stolta över.

I Stadens arbete med miljöledning har de grova ramarna dragits upp för hur arbetet med miljöfrågor ska bedrivas i hela organisationen. Miljömålsarbetet hjälper då till med vad som ska uppnås och vad som ska göras. Utifrån de nationella miljömålen och det regionala arbetet i Västra Götaland arbetade Trollhättans Stad under 2004-2005 med

”Miljömål Trollhättan – Lokal tillämpning av de nationella miljömålen”. Arbetet resulterade i två rapporter.

”Miljömål Trollhättan – Våra förutsättningar, maj 2005” och ”Miljömål Trollhättan – Underlag för prioriteringar av det fortsatta miljömålsarbetet 2006-2010, september 2005”.

Under 2006 och 2007 fortsatte arbetet med att ta fram Miljöhandlingsplaner som sedan följdes upp och redovisades i ”Miljöredovisning 2006 och 2007”.

1. I rapporten ”Våra förutsättningar, maj 2005” redovisas vad de nationella

miljömålen innebär för Trollhättan och vilken uppgift Trollhättans Stad inkl. dess bolag har när det gäller miljömålsarbetet. Rapporten ”Våra förutsättningar, maj 2005” är en analys av verkligheten för att se vad som behöver och som

överhuvudtaget är möjligt för oss att göra.

2. Rapporten ”Underlag för prioriteringar av det fortsatta miljömålsarbetet 2006-

2010, sept 2005” användes som underlag för samtliga nämnder och bolag under

hösten 2005 för att de skulle kunna ge sin syn på angelägna prioriteringar och resursbehov, särskilt inom det egna verksamhetsområdet dvs ett förslag till en egen miljöhandlingsplan.

3. Nämnder och bolag lämnade, i samband med redovisningen av delårsbokslutet 2006, in en miljöhandlingsplan utifrån centralt framtagna rutiner/anvisningar. I miljöhandlingsplanen redovisade respektive nämnd och bolag sin plan för men även prioriteringar av det fortsatta miljöarbetet. Redovisningen var en första delrapport inför den miljöredovisning som årligen ska ske i samband med årsbokslutet. I ”Miljöredovisning 2006 och 2007” följdes vidtagna åtgärder och uppnådda resultat upp enligt resp. nämnds/bolags miljöhandlingsplan.

4. Utifrån ”Miljöredovisning 2006 och 2007” görs denna ”Miljörapport 2006-2007”

som visar på hur långt Trollhättan sammantaget kommit med att nå de nationella

miljömålen.

(7)

4

Läs rapporten så här

Redovisningen är uppdelad ”miljömålsvis” i 14 kapitel, ett för varje miljömål som berör Trollhättan. Det betyder att mål nr 10, ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” och mål nr 14 ”Storslagen fjällmiljö” inte har tagits med. Miljömål nr 16 ”Ett rikt växt- och djurliv

” beslutades av regeringen efter att rapporten ”Miljömål Trollhättan – våra förutsättningar 2005” kom till och kan därför inte följas upp. Miljömål nr 16 redovisas därför som ett komplement till ”Miljömål Trollhättan - Våra förutsättningar 2005”, både i slutet av denna rapport och som en bilaga till den tidigare.

Nationellt miljömål: Varje miljömålskapitel inleds med det nationella miljömålet samt en

beskrivning av vad det innebär och vad man kan och bör sträva efter för att nå målet.

Nationellt miljömål

Delmålen

är ”steg på vägen” för att nå det nationella miljömålet. Delmålen i rapporten är endast namngivna och uppdelade i tre olika nivåer:

Nationellt delmål: Där Trollhättan arbetar utifrån de nationella delmålen.

Regionalt delmål: Där Trollhättan arbetar utifrån Västra Götalands delmål.

Lokalt delmål: Där Trollhättan antagit egna miljömål med tydlig koppling till de nationella miljömålen.

De många åtgärderna som gjorts under de två verksamhetsåren har kraftigt samman- fattats under rubrikerna: Vad har vi gjort 2006-2007 och Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet. Bedömningarna av möjligheterna att nå miljömålen, både generationsmål och delmål är liksom i vår tidigare rapport indelade i ”gröna, gula och röda gubbar”, se tabell nedan. Trenden för utvecklingsinriktningen i miljön visas genom trendpilar.

”Smilisar” för miljömålen och delmålen

Målet bedöms kunna nås inom tidsramen.

Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts

in.

Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom

tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts

in.

Trendpilar för miljömålen

Utvecklingsinriktningen för tillståndet i miljön är

positiv.

Det går inte att se någon tydlig utvecklingsinriktning

för tillståndet i miljön.

Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är

negativ.

(8)

1. Begränsad klimatpåverkan

Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan

Sammanfattning av läget i Trollhättan

Målet för Trollhättans kommun ligger till viss del utanför Trollhättans Stads kontroll vilket kräver samarbete. Många av de mest kostnadseffektiva åtgärderna är genomförda. Fram- tida minskningar kommer därför att kräva en större insats.

Minskningstakten behöver också öka för att målet ska nås för kommunen, medans en bibehållen takt räcker för att nå Stadens mål.

Stora utmaningar ligger främst inom transportområdet.

Nationellt mål

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat- systemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Detta miljömål utgör en av de största utmaningarna på såväl en global som nationell och lokal nivå. Rejäla insatser krävs på alla nivåer för att bryta den negativa trenden. Bland de utsläppta växthusgaserna dominerar koldioxid från förbränning av fossila bränslen för energiproduktion och transporter. Av övriga växthus- gaser är de två mest bekymmersamma metan, främst från jordbruk och avfall, samt dikväveoxid (lustgas), främst från jordbruk. För enkelhets skull räknas också övriga växthusgasers bidrag om till koldioxidekvivalenter.

Lokala delmål

Det nationella delmålet ”Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990” har vi dock redan klarat.

1.1 För Trollhättans kommun eftersträvas en minskning av de totala utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) med 45 % (1990-2010) inkl. en minskning av transportsektorns växthusgaser med 15 % (2000-2010).

1.1 Trollhättans Stads verksamheter skall vara en före- gångare och minska de totala utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) med minst 80 % 1996-2010. För Trollhättans Stads verksamheters transportarbete skall utsläppen av koldioxid minska med 50 % från år 2000 till 2010. Målet inkluderar bolag ägda av Trollhättans Stad.

Trollhättans kommun

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Trollhättans Stad

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Vad vi har gjort under 2006 och 2007

En uppgraderingsanläggning samt tankstationer för biogas.

Fler miljöfordon till privatpersoner och inom näringslivet.

Fler miljöanpassade arbetsfordon och tjänstefordon samt tjänste- cyklar inom Staden. Revision av

”Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten”.

Delar av cykelplanen genomförd.

Förbättrad regional infrastruktur genom samarbete med Västtrafik, Banverket och Vägverket.

Nytt biobränsleeldat kraftvärme- verk.

Fjärrvärme på västra sidan av älven. Fjärrvärmemix med 99 % biobränsle 2007.

Ny energiplan.

Energi- och vatteneffektivisering, exempelvis klimatanläggningar och belysning.

Omställning från olja i Staden och Bolagens fastigheter.

Genom KLIMP har biobränsle ersatt olja eller el i 411 anlägg- ningar i villor.

Samarbete kring solenergi i

”Soluppgång i Väst”.

Styrdokument, bl a med riktlinjer för miljö, för stadsdelen Lärke- torpet.

(9)

6

Når vi delmålet?

Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad

1.1 Minskade utsläpp av växthus- gaser

Det nationella delmålet har vi redan klarat. När det gäller vårt eget, tuffare mål har vi fram t o m 2006 nått 26 procentenheter av vårt mål på 45 procentenheter.

Detta mål inkluderar transportsektorn. För att kunna nå målet måste minskningstakten bli högre jämfört med utvecklingen 2000-2006. Minskningarna beror till stor del på konvertering av fjärrvärmen till biobränslen och energi- åtgärder i småhus. För transportsektorn finns ett särskilt delmål om att dess bidrag till växthusgaserna skall minska med 15 % under perioden 2000-2010.

Tyvärr har utvecklingen gått åt fel håll: Transportsektorns bidrag till växthusgaserna har istället ökat med 6,7 %.

Orsaken är att totala transportarbetet under perioden har vuxit med mer än ökningen av förnybara drivmedel.

Fram t o m 2006 är 57 procentenheter av vårt mål på 80 procentenheter uppfyllt. Vi ligger i nivå med den takt som måste hållas för att nå målet. Bytet till miljömärkt el och åtgärder i byggnader har varit betydelsefulla. Eftersom många enkla åtgärder gjordes under decenniets första del råder en stor osäkerhet om hur mycket som fortsättningsvis kan räknas hem i Stadens verksamheter och bolag.

Transportsektorn är inräknad i målet ovan. För den sektorn finns ett särskilt delmål om att dess bidrag till Stadens utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) ska minska med 50 % från år 2000 till 2010. Delmålet inkluderar bolag ägda av Trollhättans Stad. Fram t o m 2006 är 42 % av vårt mål om 50 % uppfyllt. Vi har således goda förutsättningar att nå detta delmål. Orsak till den positiva utvecklingen är den omfattande övergången till miljöfordon i Stadens fordonspark.

Åtgärder genom KLIMP inom områdena uppvärmning, biogas och transporter.

Miljökrav vid samtliga upphand- lingar av Trollhättans Stad samt gedigen utbildning av inköps- ansvariga.

Miljöalmanackan med avsnitt om energieffektivisering.

Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet

Ett samlat grepp när det gäller transporter t ex en transportanalys följd av en transportplan.

Genomföra cykelplanen.

Utveckling av kollektivtrafiken.

Utökad biogasproduktion och fler tankställen.

Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och ökad anslutningsgrad.

Fortsätta ställa om uppvärmningen till förnybar energi inom egna och bolagens fastigheter. Energi- redovisning i bolagen.

Mer solenergi.

Utveckla hållbara exploaterings- avtal.

Utveckla miljöprofileringen inom den fysiska planeringen med Lärketorpet som förebild.

Stödja företagens miljöarbete.

Energi-, klimat och mobilitets- information, internt och externt.

Centrum för miljö-, energi- och byggteknik.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Utsläpp i procent av 1996

Trollhättans Stads verksamheter Måluppfyllelse koldioxidekvivalenter1996-2010

Staden, faktisk utveckling Mål för Staden

(10)

2. Frisk luft

Sammanfattning av läget i Trollhättan

För att uppnå målet för kommunen behöver åtgärder göras inom bland annat transportområdet.

Det är osäkert om Trollhättans Stad klarar att ta fram en åt- gärdsplan som minskar partikelhalterna i centrum, eftersom en kommun troligen inte har de juridiska möjligheterna som behövs för att genomföra generella förbud mot dubbdäck och vedeldning.

Den största utmaningen är att minska transporterna.

Nationellt mål

Luften skall vara så ren att människors hälsa, samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Luftföroreningar i tätorter är ett betydande hälsoproblem. De orsakar en ökad risk för cancer och hjärt- och lungsjukdomar.

Luftföroreningarna ger även skador på växter och kulturföremål.

De största källorna är vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning.

Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar

2.1 Minskade halter av svaveldioxid. Verkar för det nationella delmålet.

2.2 Minskade halter av kvävedioxid. Verkar för det nationella delmålet.

2.3 Minskade halter av marknära ozon. Verkar för det nationella delmålet.

2.4 Minskade utsläpp av flyktiga ämnen.

År 2010 skall utsläppen av flyktiga ämnen (VOC) i Trollhättans kommun, exklusive metan, ha minskat till under 1400 ton/år.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Mätning av partiklar och kväve- dioxid i kvarteret Herkules 2006/2007.

Samarbete med bl a Västtrafik och Banverket för att förbättra den regionala infrastrukturen och kollektivtrafiken.

(11)

8

Når vi delmålen?

Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 2.1 Minskade

halter av

svaveloxid Målet är redan uppnått. Målet är redan uppnått.

2.2 Minskade halter av kvävedioxid

För att nå målet gäller det att biltrafiken i centrum minskar.

Om ”Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten” följs och arbetsfordonsparken successivt byts ut kan målet uppnås.

2.3 Minskade halter av marknära ozon

Inga mätningar av marknära ozon har gjorts.

Eftersom vägtrafiken inte minskar bedöms målet vara svårt att uppnå.

Om ”Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten” följs och arbetsfordonsparken successivt byts ut kan målet uppnås.

2.4 Minskade utsläpp av flyktiga ämnen

Inga mätningar av mark- nära VOC har gjorts.

Bedömningen om målet uppnås är därför svår att göra.

Regler för utsläpp från fastbränsleeldning följs och arbete med att minska VOC-utsläpp från industri och hushåll fortsätter.

Ett samlat grepp när det gäller transporter t ex en transportanalys följd av en transportplan.

Mobilitetsinformatör som kan verka för att förändra attityder och värderingar kring transporter.

Alltid tillämpa ”Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten”.

Ta fram en åtgärdsplan för att minska partikelhalten i luften.

Bedriva tillsyn och sprida information för att minska VOC- utsläppen från hushåll och industri.

Myndighetssamarbete och information när det gäller fartygens avgasutsläpp.

(12)

3. Bara naturlig försurning

Sammanfattning av läget i Trollhättan

Vi har haft en väsentlig återhämtning från försurning av mark och vatten i kommunen, men det krävs fler åtgärder både nationellt och internationellt för att målet ska kunna nås.

Det är osäkert om Stadens nuvarande åtgärder är till- räckliga eftersom delmålet om försurade sjöar inte har preciserats på kommunal nivå. Vi har dessutom inte kun- skap (mätdata) för att kunna göra en bedömning på mot- svarande sätt som har gjorts regionalt. Därför blir det som helhet en tveksam gubbe.

De största utmaningarna finns inom transportsektorn och skogsbruket där en ökad näringsåterföring är nödvändig.

Nationellt mål

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Ned- fallet av försurande ämnen ska heller inte öka korro- sionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.

Försurning orsakas främst av utsläpp av svavel och kväve vid förbränning av bränslen, vid transporter, energianläggningar och industri i Sverige och övriga Europa. Skogsmarken försuras även av skogsbruk.

Försurning ger effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurningskänsliga arter minskar i antal och kan försvinna helt i försurade vatten. Skogen kan bli känsligare för klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. Byggnader och material vittras sönder snabbare. Människans hälsa kan påverkas både direkt och indirekt.

Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar

3.1 Färre försurade vatten.Verkar för det Regionala delmålet.

3.2 Trendbrott för markförsurningen. Verkar för det Regionala delmålet.

3.3 Minskade utsläpp av svaveldioxid.

I Trollhättan skall utsläppen i Trollhättans kommun av svaveldioxid ha minskat till 174 ton eller mindre.

3.4 Minskade utsläpp av kväveoxider.

År 2010 skall utsläppen i Trollhättans kommun av kväveoxider ha minskat till 870 ton eller mindre.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Översyn av recipientprov- tagningsprogram har skett och provtagning av sjöar och vattendrag har skett enligt plan.

Kalkning av Dalens Damm.

Försöksverksamhet med att återföra bioaska till skogen har påbörjats.

Biobränslekonvertering i villor.

Ökat utbyggnaden av och anslutningsgraden till fjärrvärme.

Samarbete med Västtrafik och Banverket.

Transportfrågorna till viss del inkluderade i Energiplanen 2008- 2010.

(13)

10

Når vi delmålen?

3.1 Färre försurade vatten

-

Ingen bedömning är gjord när det gäller försurade vatten.

Fortsätter med kalkning när det gäller försurade vatten.

3.2 Trendbrott för markförsurningen

-

Ingen bedömning är gjord när det gäller markför- surningen

Markförsurningstrenden är bruten, men surhets- graden är fortfarande hög så fortsatta åtgärder behövs för att skogen ska återhämta sig.

3.3 Minskade utsläpp av svaveldioxid

Delmålet är redan uppnått.

Genom att verka för energieffektivisering för uppvärmning så nås delmålet.

3.4 Minskade utsläpp av kväveoxider

Det är tveksamt om åtgärderna räcker, även om utsläppen minskat då bl.a. avgaskraven skärpts så motverkas detta av ökande trafik.

Bedömningen är osäker då det saknas upp- följningsdata på tillämpningsgraden av

Ett samlat grepp när det gäller transporter t ex en transportanalys följd av en transportplan. Delta i Vägverkets projekt KUSTOM.

Alltid följa ”Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten”.

Nya åtgärder i Energiplanen med energieffektivisering, övergång till förnybara energikällor såsom utbyggnad av fjärrvärmen.

Bioaska från energibolag, hushåll och biobränsleeldning återförs till skogen.

Resterande fastigheter, Stadens och Bolagens, skall ställas om till uppvärmning med förnybar energi.

Öka lövandelen i det egna skogsinnehavet.

Påverka så att uttaget av bio- bränsle i form av grenar och toppar (GROT) endast sker på marker som tål detta.

(14)

4. Giftfri miljö

Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan

Sammanfattning av läget i Trollhättan

De största utmaningarna är att det kommer att vara svårt att minska tillförseln av nya farliga ämnen till samhället. Än svårare torde det vara att komma åt alla de föroreningar som redan finns spridda i vår miljö. En viktig fråga att arbeta med är attitydförändringar hos privatpersoner och företag.

Utsikterna att nå målet för Trollhättans kommun respektive Stad är beroende av vad som görs på nationell och interna- tionell nivå.

Nationellt mål

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota männi- skors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Användningen av kemikalier ökade kraftigt under andra hälften av 1900-talet. Kemikalier har bidragit till samhällets utveckling och blivit en del av vårt ökade välstånd. Men kemikalier orsakar också skador på miljön och på människors hälsa därför att de ibland hamnar på fel plats, ibland används på fel sätt eller därför att man inte alltid känner till deras skadeverkan och bieffekter. I dag finns ungefär 30 000 kemiska ämnen på marknaden i EU. Av dessa är det bara 5 000 som verkligen har testats och bedömts vad gäller effekter på hälsa och miljö.

Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar

4.1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och

miljöegenskaper. Berör ej Trollhättans Stad i nuvarande utformning.

4.2 Miljö- och hälsoinformation om varor. Berör ej Trollhättans Stad i nuvarande utformning.

4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen. Verkar för det Nationella delmålet.

4.4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier. Verkar för det Nationella delmålet.

4.5 Riktvärden för miljökvalitet. Berör ej Trollhättans Stad i nuvarande utformning.

4.6. Fler åtgärdade förorenade områden.

Av kommunen för närvarande 26 förorenade markområden i riskklass 1 och 2, skall sju områden vara åtgärdade vid utgången av 2006.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Ökade krav på varor och tjänster vid ramavtalsupphandling.

Utbildat inköpare för att öka medvetenheten och följa ram- avtalen, bl a för livsmedel och kemikalier.

Kemikalieförteckningar med säkerhetsdatablad.

Tillsyn utifrån miljömålet.

Inventering och riskbedömning av gamla deponier.

Utvändig sanering av PCB på de flesta av bolagens och Stadens fastigheter.

Sex fastigheter/byggnader av de sju, i målet för 2006, har sanerats från föroreningar.

De företag som bedöms ha mest farliga kemikalier har tagit fram strategier för hur produkterna ska kunna fasa ut.

Miljödeklarering av Bolagens fastigheter.

Ökat öppethållande på åter- vinningscentral med förfinad fraktionering.

Informationsåtgärder om kemikalier och bekämpningsmedel.

Broschyren ”Miljövänligt byggande” tillgänglig.

Ökad användning av ”miljöbensin”

i arbetsredskap.

(15)

12

Når vi delmålen?

4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen.

Det saknas kunskap för att komma med en säker bedömning men det finns i dagsläget inga tecken på att situationen i Troll- hättan är bättre eller sämre än landet i övrigt.

I takt med att för- teckningar över de kemikalier som används tas fram bör Trollhättans Stad kunna fasa ut särskilt farliga ämnen.

4.4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier.

Bedömningen är osäker, eftersom det saknas underlag för att översiktligt bedöma delmålet.

Genom att kunskapen om de kemiska ämnena som används inom Troll- hättans Stads verksamhet ökar bör hälso- och miljöriskerna kunna minimeras. Övergången till miljövänligare alt- ernativ kan dock för- svåras på grund av ökade kostnader.

4.6 Fler åtgärdade förorenad områden.

6 av de 7 (totalt 36 av de objekt som har MIFO inventerats tillhör risklass 1 eller 2) förorenade om- rådena är åtgärdade.

Antalet MIFO-inventerade områden som klassas som riskklass 1 eller 2 ökar allt eftersom ytterligare inventering sker.

Trollhättans Stad ligger långt framme när det gäller arbetet med att åtgärda förorenade områden. Staden av- sätter betydande resurser och har ett strukturerat och målmedvetet arbete med frågorna.

Aktivt tillsynsarbete.

Informera om och via tillsyn se till att reglerna i EU:s kemikalie- lagstiftning följs.

Fortsätta PCB-inventering och sanering.

Fler förorenade områden åtgärdas.

Fortsätta arbetet med att riskbedöma och åtgärda gamla deponier. Sluttäckningsfond finns.

Uppföljning av utfasningsprojekt.

I Stadens och Bolagens fastigheter byts hushållskyl/frys enligt normal livscykel.

Riskbedömningar av varor och kemikalier som används i verksamheten.

Informationsinsatser till chefer och inköpsansvariga.

(16)

5. Skyddande ozonskikt

Sammanfattning av läget i Trollhättan

För att nå målet för Trollhättans kommun behövs ytter- ligare beslut på nationell nivå. För att nå målet inom den egna verksamheten behöver berörda verksamheter och bolag ta beslut om utfasning av ozonnedbrytande ämnen, före 2010.

Vi har kommit långt i arbetet, men behöver fortsätta arbeta med information till allmänheten och företagare.

Nationellt mål

Ozonskiktet skall utvecklas så att det ger långsiktigt skydd mot UV-strålning.

Syftet med målet är att bevara ozonskiktet som behövs för att skydda livet på jorden från solens skadliga ultravioletta (UV) strålar. Ökad UV-strålning innebär förhöjd risk för olika typer av hudcancer, nedsatt immunförsvar, ökad risk för ögonskador, skador på ekosystem i vatten och på land m.m.

Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som skett under de senaste 50 åren.

Utsläppen av partiklar och vattenånga från flygplan som flyger på hög höjd, samt halten av växthusgaser i atmosfären är exempel på andra faktorer som påverkar ozonskiktets tjocklek.

Den negativa påverkan på ozonskiktet av ozonnedbrytande ämnen har minskat. Detta beror på att halterna av dessa ämnen i atmosfären har börjat avta till följd av åtgärder i Sverige och andra länder. Likväl måste fler åtgärder vidtas för att säkerställa att den internationella avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen fortgår i tillräcklig takt och att användningen i Sverige upphör. Internationella forskare gör bedömningen att man tidigast år 2020 kommer att kunna se en återhämtning av ozonskiktet över Europa. Tidigast år 2050 kan det vara återställt.

Nationellt delmål

5.1 Inga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Verkar för det Nationella delmålet.

Når vi delmålen?

5.1 Inga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen

För att nå delmålet krävs ytterligare beslut på nationell nivå om förbud för användningen av ozonnedbrytande ämnen.

Berörda verksamheter och bolag behöver ta beslut om att fasa ut samtliga kyl-, frys- och klimatanlägg- ningar med ozonnedbrytande ämnen före 2010.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Köldmedel i större anläggningar utbytt i Stadens fastigheter.

I Stadens och Bolagens fastigheter fortsätter man att byta ut hushållskyl/frys med ozonnedbrytande ämnen enligt normal livscykel.

Kylanläggningar med ozonnedbrytande ämnen inom Bolagen byts ut enligt normal livscykel.

Information om lämpligt

omhändertagande av kyl/frys/köld- media till övriga i Trollhättan.

(17)

14

6. Säker strålmiljö

Sammanfattning av läget i Trollhättan

Staden genomför regelbunden tillsyn av solarierna. Hur riskerna påverkar befolkningen beror på vilka solvanor som finns. Attityder och vanor är svåra att påverka.

Den största utmaningen är att förändra attityder till sol- vanor hos befolkningen.

Nationellt mål

Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

Strålning kommer till stor del från naturliga strålkällor som rymden, marken och berggrunden. Den mänskligt framkallade strålningen har dock ökat under åren.

Det finns flera typer av strålning som kan vara skadlig för människor; t ex radioaktiv strålning från kärnkraft, radon från berggrund och byggmaterial och UV-ljus från solen.

Eventuella risker kring elektromagnetiska fält och strålning i samband med mobiltelefonianvändning är en omstridd fråga.

Radon behandlas under miljömål 15 - God bebyggd miljö.

Nationellt mål

6.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen (2010). Verkar för det Nationella delmålet.

6.2 Hudcancerfall orsakade av solen (2020). Verkar för det Nationella delmålet.

6.3 Risker med elektromagnetiska fält. Verkar för det Nationella delmålet.

Når vi delmålen?

6.1 Låga utsläpp av

radioaktiva ämnen Vi har inga radioaktiva utsläpp i kommunen.

Vi har inga radioaktiva utsläpp i kommunen.

6.2 Färre fall av hudcancer orsakade av solen

Informationsinsatserna måste göras långsiktigt tillsammans med regionen.

Regelbunden tillsyn av solarierna.

6.3 Minskade risker med elektro- magnetiska fält

Vi vet för litet om hur mobiltelefoni påverkar hälsan.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Tillsyn av alla solarier.

Fortsatt information om riskerna med UV-strålning och tillsyn av solarier.

Bevakning av kunskapsläget när det gäller elektromagnetiska fält.

Insamling av brandvarnare med radioaktiva ämnen.

(18)

7. Ingen övergödning

Sammanfattning av läget i Trollhättan

Att nå miljömålet för Trollhättans kommun enligt de preci- seringar som finns bedöms som mycket svårt till 2020.

Trögheten i de naturliga systemen gör att även om man kommer långt med åtgärder så kommer det att bli mycket svårt att nå målet inom utsatt tid.

Det kommer att bli svårt eller omöjligt för Trollhättans Stad att nå tre av fyra delmål inom utsatt tid.

En av de största utmaningarna är att inventera och åtgärda de enskilda avloppen.

Nationellt mål

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förut- sättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

Med övergödning (eutrofiering) menas ökad tillförsel av växt- näringsämnena kväve och fosfor och effekterna av detta. I sjöar och vattendrag är det i de flesta fall näringsämnet fosfor som betyder mest för övergödningen. Näringstillståndet i sötvatten graderas därför efter fosforhalten. Övergödning i sötvatten innebär bl.a. en ökad tillväxt av fintrådiga alger och plankton.

Vattnet blir grumligare vilket minskar förutsättningarna till bad och friluftsliv. I sjöar förändras fiskbeståndet och s.k. vitfisk som brax och mört ökar. Sjöns värde för fritidsfisket minskar. I havet spelar kvävet en betydande roll för övergödningen, men tidvis och lokalt bidrar även fosfor. För att minska övergödningen av havet måste därför både kväve- och fosfortillförseln begränsas.

Övergödning av markområden genom nedfall från luften innebär förändringar av växtligheten i skogar och betesmarker samtidigt som risken växer för ökat kväveläckage till vattendrag och grundvatten. Arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. Övergödning av skogs-, hed- och myrmark orsakas till stor del av luftburna kväveföreningar.

Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar

7.1 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten.

Tvingande i svensk lagstiftning.

7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar. Verkar för det Regionala målet.

7.3 Minskade utsläpp av kväveföroreningar till havet.

Verkar för det Regionala målet.

7.4 Minskade utsläpp av ammoniak. Verkar för det Regionala målet.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Påbörjat ombyggnaden av reningsprocessen i Arvidstorps avloppsreningsverk för att för- bereda för kväverening.

140 bedömda enskilda avlopp under 2006 och 2007. Ca 80 avlopp har åtgärdats. För att nå miljömålet behöver 221 bedömas per år.

Förnyelse av ledningarna samt ny dagvattenledning i Skoftebyn och Syltevägen. Även åtgärder på ledningsnätet i Lunneberg för att minska belastningen i centrala Sjuntorp.

Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram.

Planerat för att Lärketorpet skall bli en hållbar stadsdel med bl.a.

ekologisk dagvattenhantering och anlagda dammar.

Översyn av recipientprovtagnings- program.

Rådgivning externt och internt särskilt om biobränsle.

(19)

16

Når vi delmålen?

7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar

Åtgärder genomförs inom jordbruket och vid Arvidstorp men det är osäkert om effekten kommer att hinna få genomslag i vatten- miljön. De enskilda avloppen kommer inte att hinna åtgärdas i tid.

Förbättringarna av ledningsnätet i Skoftebyn har tack vare den planerade utbyggnaden av Östra Älvstranden kunna intensifierats. De enskilda avloppen kommer inte att hinna åtgärdas i tid.

7.3 Minskade utsläpp av kväveföroreningar till havet

Jordbruket och reningsverket bidrar positivt, men det är osäkert hur kväve- nedfallet från luften och utsläppen från de enskilda avloppen kommer att utvecklas.

Minskningen av kväveutsläppen vid Arvidstorps reningsverk genomförs men över- synen av de enskilda avloppen i hela kommunen kommer med nuvarande resurser inte att hinnas med.

7.4 Minskade utsläpp av ammoniak

Miljötillsynen har bidragit till mindre ammoniakavdunstning genom olika krav på hanteringen av gödsel.

Men främst beror de minskade utsläppen på ett minskat djurantal, hästar undantaget.

Genom miljötillsynsverk- samheten kontrolleras att gödselhanteringen sköts på rätt sätt.

7.5 Minskade utsläpp av kväveoxider

Det är tveksamt att åtgärderna räcker, även om utsläppen minskat då bl.a. avgaskraven skärpts så motverkas detta av ökande trafik.

Bedömningen är osäker då det saknas upp- följningsdata på tillämpningsgraden av

Införa kväverening på Arvidstorps avloppsreningsverk och ytterligare förbättra fosforreningen.

Fortsatt sanering av spillvatten- nätet för att ta bort inkommande dag- och grundvatten.

Fortsatt inventering och sanering av enskilda avlopp med bristande kvalitet.

De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen.

Informera skolklasser i åk 5 om avloppsreningsverkets funktion och betydelse.

Ta fram en strategi för hur tillsynen av jordbruket mer systematiskt ska kunna genomföras.

Genomföra dagvattendammar vid utbyggnaden av Överby.

(20)

8. Levande sjöar och vattendrag

Sammanfattning av läget i Trollhättan

Bedömningen för kommunen är negativ då vi inte kommer att nå en ekologisk hållbar situation i Hullsjön som är kraftigt övergödd och dessutom har, enligt Vattenmyndig- hetens bedömning, endast enstaka större sjöar och vatten- drag i kommunen en ekologisk god status i dag. För Stadens verksamheter är bedömningen negativ framförallt för att vi inte klarar delmålet om upprättande av vattenför- sörjningsplan.

De största utmaningarna är utsläppen av näringsämnen samt hänsyn till sjöar och vattendrag i den fysiska planeringen.

Nationellt mål

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljö- värden samt landskapets ekologiska och vattenhus- hållande funktion ska bevaras samtidigt som förut- sättningar för friluftsliv värnas.

Vatten är en förutsättning för liv och en eftertraktad resurs ur flera perspektiv. Vattnet är en viktig råvara till dricksvatten, utnyttjas för energiproduktion och transporter, men har också stor betydelse för rekreation, friluftsliv och inte minst som hemvist för växter och djur.

Nationella delmål

8.1 Åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.

8.2 Åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.

8.3 Upprättande av vattenförsörjningsplaner. Verkar för det Nationella delmålet.

8.4 Utsättning av djur och växter i vatten. Verkar för det Nationella delmålet.

8.5 Åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar.

Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.

8.6 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten.

Tvingande i svensk lagstiftning.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Översyn av recipientprovtagnings- program har skett och provtagning av sjöar och vattendrag har skett enligt plan.

Förstudie av fiskväg i Slumpån.

Utsättning av ålyngel i Gravlången och Slumpån.

Förbättrad kvävereduktion vid Arvidstorp.

Påverkan och information till alla i åk 5 om hur kommuninvånarnas beteende kan bidra till en för- bättrad vattenreningsprocess.

Utökad tillsyn av enskilda avlopp.

(21)

18

Når vi delmålen?

8.3 Upprättande av vattenförsörjningsplaner.

Trollhättans enda större ytvattentäkt Göta älv kommer ej att vara skyddad till 2009.

8.4 Utsättning av djur och växter i vatten (Vi arbetar för det regionala målet som ska nås till 2010.)

Tveksamheten beror på att olaglig utsättning sker men det är okänt i vilken omfattning.

Om Trollhättans Stad skulle vilja sätta ut växter och djur i vatten så görs det när er- forderliga tillstånd beviljats.

Införa kväverening på Arvidstorps reningsverk och ytterligare för- bättra fosforreningen.

Upprätta en vattenförsörjningsplan med vattenskyddsområde samt skyddsbestämmelser för ytvatten- täkten Göta älv.

Ta hänsyn till sjöar och vattendrag i den fysiska planeringen genom en restriktiv prövning av strand- skyddsdispenser samt en översyn av strandskyddet i ÖP.

Se över tappningsrättigheterna i de reglerade vattnen.

Restaurera och återskapa goda vattenmiljöer.

Informera fastighetsägare om de enskilda avloppens påverkan på våra vattenmiljöer.

Övervakning, information och rådgivning om vattenområden till markägare, allmänhet, Stadens verksamheter m fl.

Utveckla samarbete så att elever inom utbildningsförvaltningen kan användas som en resurs vid in- venteringsarbete.

(22)

9. Grundvatten av god kvalitet

Sammanfattning av läget i Trollhättan

Den enda enskilda grundvattentäkten i kommunen som be- tjänar mer än 50 personer per år uppfyller gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.

Trots dålig kännedom om grundvattennivåerna i kom- munen tar Staden hänsyn till grundvattnet vid de projekt och nybyggnationer eller andra aktiviteter där grundvattnet skulle kunna påverkas.

För att nå målet är det viktigt att anta riktlinjer för dag- vattenhanteringen och att arbeta efter dessa.

Nationellt mål

Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvatten- försörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Både människor, djur och växter är beroende av tillräckliga mängder med grundvatten av god kvalitet. Mänskliga aktiviteter kan påverka vattenförsörjningen både på kort och på lång sikt.

Därför bör vattenförsörjningsfrågorna ha en central roll i samhällsplaneringen.

Nationella delmål

9.1 Skydd av geologiska formationer. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.

9.2 Inga negativa förändringar grundvattennivån. Verkar för det Nationella delmålet.

9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten. Verkar för det Nationella delmålet.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

- Når vi målet?

Fortsatt inventering av enskilda avlopp kring avrinningsområdena i kommunen.

Trollhättans Stad har deltagit i Socialstyrelsens nationella projekt med kartläggning av dricks- vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter.

(23)

20

Når vi delmålen?

9.2 Inga negativa förändringar av grundvattennivån

Bedömningen är osäker eftersom vi har dålig kännedom om grund- vattennivåerna i kommunen och var det kan bli problem.

9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten

Det finns bara en vatten- täkt i kommunen som betjänar mer än 50 personer per år. Den aktuella vattentäkten uppfyller gällande normer för dricksvatten av god kvalitet.

Det finns inga

kommunala vattentäkter som berörs av delmålet.

Fortsatt inventering av enskilda avlopp kring avrinningsområdena i kommunen.

(24)

11. Myllrande våtmarker

Sammanfattning av läget i Trollhättan

Anläggningen av våtmarker i odlingslandskapet är för lång- sam i kommunen. Osäkerheten kvarstår om skogsbilvägar- nas skadeverkningar.

För Trollhättans Stad innebär förslaget till riktlinjer för dag- vattenhantering en öppnare dagvattenhanterig med bl.a.

smådammar och våtmarker för utjämning och rening. Mer osäkert om det är möjligt att anlägga någon våtmark på Stadens jordbruksmark.

Den största utmaningen är att kunna anlägga tillräckligt med våtmarker i odlingslandskapet. För Trollhättans Stad är det viktigt att arbeta med dagvattenfrågorna.

Nationellt mål

Våtmarkernas ekologiska och vattenhållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Våtmarker är ett vitt begrepp som innefattar områden täckta med grunt vatten, marker med vatten strax under markytan eller marker som någon del av året översvämmas och står under vatten. En enkel men sammanfattande definition är område där det ”klafsar” om fötterna när man går.

Typerna av våtmarker varierar från strandnära (limnogena) miljöer via kärr och sumpskogar till myr och mossmarker.

Våtmarker är betydelsefulla i landskapet, både som vatten- reservoarer för att hindra översvämningar vid kraftiga regn och som naturliga reningsverk som motverkar övergödning av sjöar och hav. De är dessutom viktiga uppväxtplatser för många arter och rika på bl.a. fåglar och groddjur.

Nationella delmål

11.1 Strategi för skydd och skötsel. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.

11.2 Långsiktigt skydd för våtmarker. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.

11.3 Inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker. Verkar för det Nationella delmålet.

11.4 Anläggning och återställning av våtmarker.

I odlingslandskapet ska minst 100 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.

11.5 Åtgärdsprogram för hotade arter. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.

Notera att det nationella delmålet om skogsbilvägar hade 2004 som målår. Ett förslag är att ansluta sig till det regionala målet

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Omarbetningen av naturvårds- planen fortsätter.

Planerat för att Lärketorpet skall bli en hållbar stadsdel med bl.a.

ekologisk dagvattenhantering och anlagda dammar.

(25)

22

Når vi delmålen?

11.3 Inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker

Kunskap saknas för en säker bedömning men tillståndet i Trollhättan liknar troligtvis länet i övrigt.

Inga skogsbilvägar som ger negativ påverkan på våtmarker anläggs inom förvaltningen av Stadens skogsinnehav.

11.4 Anläggning och återställande av våtmarker

För få våtmarker anläggs för att nå målet.

Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram. Detta kommer att innebära att öppna vattenmiljöer skapas för utjämning och rening.

Anlägga våtmark på Stadens jordbruksmark. Staden kan också försöka initiera och samordna lämpliga våtmarksprojekt.

Inventera våtmarker med påverkan av tidigare anlagda skogsbilvägar till underlag för samråd med Skogsstyrelsen.

Ta hänsyn till våtmarkerna vid planering, samråd och tillståndsärenden.

(26)

12. Levande skogar

Sammanfattning av läget i Trollhättan

Den nationella fördjupade utvärderingen av Levande Skogar visar att ytterligare kraftfulla åtgärder måste genomföras för att nå miljökvalitetsmålet till 2020. Denna bedömning görs även på regional nivå och i Trollhättans kommun.

Trollhättans Stad har skyddat en stor del av vårt eget skogsinnehav och har ambitionen att skydda ytterligare tätortsnära skogsområden. Skogsbruket är certifierat och bedrivs enligt en grön skogsbruksplan. Skogsinnehavet och planen behöver analyseras närmare och ambitions- nivån preciseras. Därför blir det en tveksam bedömning som helhet. De biologiska processerna i skogen kommer självklart att ta lång tid även på vårt skogsinnehav, men det vägs inte in i denna bedömning.

De största utmaningarna är att införa metoder som innebär att skogen brukas uthålligt och hållbart samt att långsiktigt skydda skogsmark.

Nationellt mål

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produk- tion skall skyddas samtidigt som den biologiska mång- falden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Sverige är ett skogrikt land, där mer än halva ytan täcks av skog. En skog som varierar i karaktär och som har stor betydelse som råvara, men också för rekreation, friluftsliv och som hemvist för växter och djur. I dagens skogspolitik har produktions mål och miljömål lika stor betydelse.

Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar

12.1 Långsiktigt skydd av skogsmark. Verkar för det Regionala målet.

12. 2 Förstärkt biologisk mångfald. Verkar för det Regionala målet.

12. 3 Skydd för kulturmiljövärden. Verkar för det Regionala målet.

12.4 Åtgärdsprogram för hotade arter. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

2005 2007 Trend 2007

Når vi målet?

Strategiska miljöbedömningar görs kontinuerligt i pågående plan- arbeten.

Arbete med framtagande av beslut med avgränsning och skötselplan för två tätortsnära naturreservat har påbörjats.

Påbörjat översyn av Naturvårds- planen med en bedömning av de mest angelägna naturvårds- åtgärderna utifrån miljömålen.

Skötselåtgärder har påbörjats i anslutning till Ryrbäcken.

Naturstig vid Öresjö har färdig- ställts och informationsmaterial har tagits fram.

Arbetslag med naturvårds- inriktning startade 2006.

Åtagande vid Sandhemsspåret för att förhindra avverkning av skogs- beståndet.