Nationellt mål
6.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen (2010). Verkar för det Nationella delmålet.
6.2 Hudcancerfall orsakade av solen (2020). Verkar för det Nationella delmålet.
6.3 Risker med elektromagnetiska fält. Verkar för det Nationella delmålet.
Når vi delmålen?
Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad
6.1 Låga utsläpp av
radioaktiva ämnen Vi har inga radioaktiva utsläpp i kommunen.
Vi har inga radioaktiva utsläpp i kommunen.
6.2 Färre fall av hudcancer orsakade av solen
Informationsinsatserna måste göras långsiktigt tillsammans med regionen.
Regelbunden tillsyn av solarierna.
6.3 Minskade risker med elektro-magnetiska fält
Vi vet för litet om hur mobiltelefoni påverkar hälsan.
Vi vet för litet om hur mobiltelefoni påverkar hälsan.
Trollhättans kommun
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Trollhättans Stad
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Vad vi har gjort under 2006 och 2007
Tillsyn av alla solarier.
Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet
Fortsatt information om riskerna med UV-strålning och tillsyn av solarier.
Bevakning av kunskapsläget när det gäller elektromagnetiska fält.
Insamling av brandvarnare med radioaktiva ämnen.
7. Ingen övergödning
Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan
Sammanfattning av läget i Trollhättan
Att nå miljömålet för Trollhättans kommun enligt de preci-seringar som finns bedöms som mycket svårt till 2020.
Trögheten i de naturliga systemen gör att även om man kommer långt med åtgärder så kommer det att bli mycket svårt att nå målet inom utsatt tid.
Det kommer att bli svårt eller omöjligt för Trollhättans Stad att nå tre av fyra delmål inom utsatt tid.
En av de största utmaningarna är att inventera och åtgärda de enskilda avloppen.
Nationellt mål
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förut-sättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.
Med övergödning (eutrofiering) menas ökad tillförsel av växt-näringsämnena kväve och fosfor och effekterna av detta. I sjöar och vattendrag är det i de flesta fall näringsämnet fosfor som betyder mest för övergödningen. Näringstillståndet i sötvatten graderas därför efter fosforhalten. Övergödning i sötvatten innebär bl.a. en ökad tillväxt av fintrådiga alger och plankton.
Vattnet blir grumligare vilket minskar förutsättningarna till bad och friluftsliv. I sjöar förändras fiskbeståndet och s.k. vitfisk som brax och mört ökar. Sjöns värde för fritidsfisket minskar. I havet spelar kvävet en betydande roll för övergödningen, men tidvis och lokalt bidrar även fosfor. För att minska övergödningen av havet måste därför både kväve- och fosfortillförseln begränsas.
Övergödning av markområden genom nedfall från luften innebär förändringar av växtligheten i skogar och betesmarker samtidigt som risken växer för ökat kväveläckage till vattendrag och grundvatten. Arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. Övergödning av skogs-, hed- och myrmark orsakas till stor del av luftburna kväveföreningar.
Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar
7.1 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten.
Tvingande i svensk lagstiftning.
7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar. Verkar för det Regionala målet.
7.3 Minskade utsläpp av kväveföroreningar till havet.
Verkar för det Regionala målet.
7.4 Minskade utsläpp av ammoniak. Verkar för det Regionala målet.
Vad vi har gjort under 2006 och 2007
Påbörjat ombyggnaden av reningsprocessen i Arvidstorps avloppsreningsverk för att för-bereda för kväverening.
140 bedömda enskilda avlopp under 2006 och 2007. Ca 80 avlopp har åtgärdats. För att nå miljömålet behöver 221 bedömas per år.
Förnyelse av ledningarna samt ny dagvattenledning i Skoftebyn och Syltevägen. Även åtgärder på ledningsnätet i Lunneberg för att minska belastningen i centrala Sjuntorp.
Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram.
Planerat för att Lärketorpet skall bli en hållbar stadsdel med bl.a.
ekologisk dagvattenhantering och anlagda dammar.
Översyn av recipientprovtagnings-program.
Rådgivning externt och internt särskilt om biobränsle.
16
Når vi delmålen?
Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad
7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar
Åtgärder genomförs inom jordbruket och vid Arvidstorp men det är osäkert om effekten kommer att hinna få genomslag i vatten-miljön. De enskilda avloppen kommer inte att hinna åtgärdas i tid.
Förbättringarna av ledningsnätet i Skoftebyn har tack vare den planerade utbygg-naden av Östra Älvstranden kunna intensifierats. De enskilda avloppen kommer inte att hinna åtgärdas i tid.
7.3 Minskade utsläpp av kväveföroreningar till havet
Jordbruket och reningsverket bidrar positivt, men det är osäkert hur kväve-nedfallet från luften och utsläppen från de enskilda avloppen kommer att utvecklas.
Minskningen av kväveutsläppen vid Arvidstorps reningsverk genomförs men över-synen av de enskilda avloppen i hela kommunen kommer med nuvarande resurser inte att hinnas med.
7.4 Minskade utsläpp av ammoniak
Miljötillsynen har bidragit till mindre ammoniakavdunstning genom olika krav på hanteringen av gödsel.
Men främst beror de minskade utsläppen på ett minskat djurantal, hästar undantaget.
Genom miljötillsynsverk-samheten kontrolleras att gödselhanteringen sköts på rätt sätt.
7.5 Minskade utsläpp av kväveoxider
Det är tveksamt att åtgärderna räcker, även om utsläppen minskat då bl.a. avgaskraven skärpts så motverkas detta av ökande trafik.
Bedömningen är osäker då det saknas upp-följningsdata på tillämpningsgraden av
”Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten”.
Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet
Införa kväverening på Arvidstorps avloppsreningsverk och ytterligare förbättra fosforreningen.
Fortsatt sanering av spillvatten-nätet för att ta bort inkommande dag- och grundvatten.
Fortsatt inventering och sanering av enskilda avlopp med bristande kvalitet.
De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen.
Informera skolklasser i åk 5 om avloppsreningsverkets funktion och betydelse.
Ta fram en strategi för hur till-synen av jordbruket mer systematiskt ska kunna genomföras.
Genomföra dagvattendammar vid utbyggnaden av Överby.
8. Levande sjöar och vattendrag
Sammanfattning av läget i Trollhättan
Bedömningen för kommunen är negativ då vi inte kommer att nå en ekologisk hållbar situation i Hullsjön som är kraftigt övergödd och dessutom har, enligt Vattenmyndig-hetens bedömning, endast enstaka större sjöar och vatten-drag i kommunen en ekologisk god status i dag. För Stadens verksamheter är bedömningen negativ framförallt för att vi inte klarar delmålet om upprättande av vattenför-sörjningsplan.
De största utmaningarna är utsläppen av näringsämnen samt hänsyn till sjöar och vattendrag i den fysiska planeringen.
Nationellt mål
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljö-värden samt landskapets ekologiska och vattenhus-hållande funktion ska bevaras samtidigt som förut-sättningar för friluftsliv värnas.
Vatten är en förutsättning för liv och en eftertraktad resurs ur flera perspektiv. Vattnet är en viktig råvara till dricksvatten, utnyttjas för energiproduktion och transporter, men har också stor betydelse för rekreation, friluftsliv och inte minst som hemvist för växter och djur.
Nationella delmål
8.1 Åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.
8.2 Åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.
8.3 Upprättande av vattenförsörjningsplaner. Verkar för det Nationella delmålet.
8.4 Utsättning av djur och växter i vatten. Verkar för det Nationella delmålet.
8.5 Åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar.
Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.
8.6 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten.
Tvingande i svensk lagstiftning.
Trollhättans kommun
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Trollhättans Stad
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Vad vi har gjort under 2006 och 2007
Översyn av recipientprovtagnings-program har skett och provtagning av sjöar och vattendrag har skett enligt plan.
Förstudie av fiskväg i Slumpån.
Utsättning av ålyngel i Gravlången och Slumpån.
Förbättrad kvävereduktion vid Arvidstorp.
Påverkan och information till alla i åk 5 om hur kommuninvånarnas beteende kan bidra till en för-bättrad vattenreningsprocess.
Utökad tillsyn av enskilda avlopp.
18
Når vi delmålen?
Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad
8.3 Upprättande av vattenförsörjningsplaner.
Trollhättans enda större ytvattentäkt Göta älv kommer ej att vara skyddad till 2009.
Trollhättans enda större ytvattentäkt Göta älv kommer ej att vara skyddad till 2009.
8.4 Utsättning av djur och växter i vatten (Vi arbetar för det regionala målet som ska nås till 2010.)
Tveksamheten beror på att olaglig utsättning sker men det är okänt i vilken omfattning.
Om Trollhättans Stad skulle vilja sätta ut växter och djur i vatten så görs det när er-forderliga tillstånd beviljats.
Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet
Införa kväverening på Arvidstorps reningsverk och ytterligare för-bättra fosforreningen.
Upprätta en vattenförsörjningsplan med vattenskyddsområde samt skyddsbestämmelser för ytvatten-täkten Göta älv.
Ta hänsyn till sjöar och vattendrag i den fysiska planeringen genom en restriktiv prövning av strand-skyddsdispenser samt en översyn av strandskyddet i ÖP.
De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen.
Se över tappningsrättigheterna i de reglerade vattnen.
Restaurera och återskapa goda vattenmiljöer.
Informera fastighetsägare om de enskilda avloppens påverkan på våra vattenmiljöer.
Övervakning, information och rådgivning om vattenområden till markägare, allmänhet, Stadens verksamheter m fl.
Utveckla samarbete så att elever inom utbildningsförvaltningen kan användas som en resurs vid in-venteringsarbete.
Genomföra dagvattendammar vid utbyggnaden av Överby.
9. Grundvatten av god kvalitet
Sammanfattning av läget i Trollhättan
Den enda enskilda grundvattentäkten i kommunen som be-tjänar mer än 50 personer per år uppfyller gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.
Trots dålig kännedom om grundvattennivåerna i kom-munen tar Staden hänsyn till grundvattnet vid de projekt och nybyggnationer eller andra aktiviteter där grundvattnet skulle kunna påverkas.
För att nå målet är det viktigt att anta riktlinjer för dag-vattenhanteringen och att arbeta efter dessa.
Nationellt mål
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvatten-försörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Både människor, djur och växter är beroende av tillräckliga mängder med grundvatten av god kvalitet. Mänskliga aktiviteter kan påverka vattenförsörjningen både på kort och på lång sikt.
Därför bör vattenförsörjningsfrågorna ha en central roll i samhällsplaneringen.
Nationella delmål
9.1 Skydd av geologiska formationer. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.
9.2 Inga negativa förändringar grundvattennivån. Verkar för det Nationella delmålet.
9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten. Verkar för det Nationella delmålet.
Trollhättans kommun
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Trollhättans Stad
2005 2007 Trend 2007
- Når vi målet?
Vad vi har gjort under 2006 och 2007
Fortsatt inventering av enskilda avlopp kring avrinningsområdena i kommunen.
Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram.
Trollhättans Stad har deltagit i Socialstyrelsens nationella projekt med kartläggning av dricks-vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter.
20
Når vi delmålen?
Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad
9.2 Inga negativa förändringar av grundvattennivån
Bedömningen är osäker eftersom vi har dålig kännedom om grund-vattennivåerna i kommunen och var det kan bli problem.
Bedömningen är osäker eftersom vi har dålig kännedom om grund-vattennivåerna i kommunen och var det kan bli problem.
9.3 Ökade kvalitets-krav för grundvatten
Det finns bara en vatten-täkt i kommunen som betjänar mer än 50 personer per år. Den aktuella vattentäkten uppfyller gällande normer för dricksvatten av god kvalitet.
Det finns inga
kommunala vattentäkter som berörs av delmålet.
Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet
Fortsatt inventering av enskilda avlopp kring avrinningsområdena i kommunen.
De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen.
11. Myllrande våtmarker
Sammanfattning av läget i Trollhättan
Anläggningen av våtmarker i odlingslandskapet är för lång-sam i kommunen. Osäkerheten kvarstår om skogsbilvägar-nas skadeverkningar.
För Trollhättans Stad innebär förslaget till riktlinjer för dag-vattenhantering en öppnare dagvattenhanterig med bl.a.
smådammar och våtmarker för utjämning och rening. Mer osäkert om det är möjligt att anlägga någon våtmark på Stadens jordbruksmark.
Den största utmaningen är att kunna anlägga tillräckligt med våtmarker i odlingslandskapet. För Trollhättans Stad är det viktigt att arbeta med dagvattenfrågorna.
Nationellt mål
Våtmarkernas ekologiska och vattenhållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Våtmarker är ett vitt begrepp som innefattar områden täckta med grunt vatten, marker med vatten strax under markytan eller marker som någon del av året översvämmas och står under vatten. En enkel men sammanfattande definition är område där det ”klafsar” om fötterna när man går.
Typerna av våtmarker varierar från strandnära (limnogena) miljöer via kärr och sumpskogar till myr och mossmarker.
Våtmarker är betydelsefulla i landskapet, både som vatten-reservoarer för att hindra översvämningar vid kraftiga regn och som naturliga reningsverk som motverkar övergödning av sjöar och hav. De är dessutom viktiga uppväxtplatser för många arter och rika på bl.a. fåglar och groddjur.
Nationella delmål
11.1 Strategi för skydd och skötsel. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.
11.2 Långsiktigt skydd för våtmarker. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.
11.3 Inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker. Verkar för det Nationella delmålet.
11.4 Anläggning och återställning av våtmarker.
I odlingslandskapet ska minst 100 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.
11.5 Åtgärdsprogram för hotade arter. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.
Notera att det nationella delmålet om skogsbilvägar hade 2004 som målår. Ett förslag är att ansluta sig till det regionala målet
Trollhättans kommun
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Trollhättans Stad
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Vad vi har gjort under 2006 och 2007
Omarbetningen av naturvårds-planen fortsätter.
Planerat för att Lärketorpet skall bli en hållbar stadsdel med bl.a.
ekologisk dagvattenhantering och anlagda dammar.
Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram.
22
Når vi delmålen?
Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad
11.3 Inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker
Kunskap saknas för en säker bedömning men tillståndet i Trollhättan liknar troligtvis länet i övrigt.
Inga skogsbilvägar som ger negativ påverkan på våtmarker anläggs inom förvaltningen av Stadens skogsinnehav.
11.4 Anläggning och återställande av våtmarker
För få våtmarker anläggs för att nå målet.
Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram. Detta kommer att innebära att öppna vattenmiljöer skapas för utjämning och rening.
Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet
De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen.
Anlägga våtmark på Stadens jordbruksmark. Staden kan också försöka initiera och samordna lämpliga våtmarksprojekt.
Inventera våtmarker med påverkan av tidigare anlagda skogsbilvägar till underlag för samråd med Skogsstyrelsen.
Ta hänsyn till våtmarkerna vid planering, samråd och tillståndsärenden.
Genomföra dagvattendammar vid utbyggnaden av Överby.
12. Levande skogar
Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan
Sammanfattning av läget i Trollhättan
Den nationella fördjupade utvärderingen av Levande Skogar visar att ytterligare kraftfulla åtgärder måste genomföras för att nå miljökvalitetsmålet till 2020. Denna bedömning görs även på regional nivå och i Trollhättans kommun.
Trollhättans Stad har skyddat en stor del av vårt eget skogsinnehav och har ambitionen att skydda ytterligare tätortsnära skogsområden. Skogsbruket är certifierat och bedrivs enligt en grön skogsbruksplan. Skogsinnehavet och planen behöver analyseras närmare och ambitions-nivån preciseras. Därför blir det en tveksam bedömning som helhet. De biologiska processerna i skogen kommer självklart att ta lång tid även på vårt skogsinnehav, men det vägs inte in i denna bedömning.
De största utmaningarna är att införa metoder som innebär att skogen brukas uthålligt och hållbart samt att långsiktigt skydda skogsmark.
Nationellt mål
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produk-tion skall skyddas samtidigt som den biologiska mång-falden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Sverige är ett skogrikt land, där mer än halva ytan täcks av skog. En skog som varierar i karaktär och som har stor betydelse som råvara, men också för rekreation, friluftsliv och som hemvist för växter och djur. I dagens skogspolitik har produktions mål och miljömål lika stor betydelse.
Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar
12.1 Långsiktigt skydd av skogsmark. Verkar för det Regionala målet.
12. 2 Förstärkt biologisk mångfald. Verkar för det Regionala målet.
12. 3 Skydd för kulturmiljövärden. Verkar för det Regionala målet.
12.4 Åtgärdsprogram för hotade arter. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning.
Trollhättans kommun
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Trollhättans Stad
2005 2007 Trend 2007
Når vi målet?
Vad vi har gjort under 2006 och 2007
Strategiska miljöbedömningar görs kontinuerligt i pågående plan-arbeten.
Arbete med framtagande av beslut med avgränsning och skötselplan för två tätortsnära naturreservat har påbörjats.
Påbörjat översyn av Naturvårds-planen med en bedömning av de mest angelägna naturvårds-åtgärderna utifrån miljömålen.
Skötselåtgärder har påbörjats i anslutning till Ryrbäcken.
Naturstig vid Öresjö har färdig-ställts och informationsmaterial har tagits fram.
Arbetslag med naturvårds-inriktning startade 2006.
Åtagande vid Sandhemsspåret för att förhindra avverkning av skogs-beståndet.
24
Når vi delmålen?
Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad
12.1 Långsiktigt skydd av skogsmark.
Det blir mycket svårt att nå delmålet inom tidsramen p.g.a.
otillräckliga anslag samt attityder till skydd av skog.
Trollhättans Stad har skyddat en stor del av sitt eget skogsinnehav, ca 20 %.
12.2 Förstärkt biologisk mångfald.
För att målet ska anses som uppnått bör samtliga variabler av delmålet uppfyllas vilket blir svårt. I länet har endast hård död ved en tydlig positiv trend.
Följs skogsbruks-planen kommer målet om gammal skog att klaras för det egna skogsinnehavet. För de övriga delmålen behöver skogsbruks-planen analyseras och utvecklas.
12.3 Skydd för kulturmiljövärden.
Inventeringar i länet visar att skador på fasta fornlämningar och kända kultur-lämningar i samband med skogliga åtgärder fortsatt är oacceptabelt höga.
Tveksamheten beror på att vi ännu inte har tillräcklig kunskap om kulturlämningarna på Stadens skogsmark.
Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet
Stadens befintliga gröna skogs-bruksplan utvecklas och kopplas tydligt samman med miljömålet samt utökas med en textdel.
Tydliggöra syfte och utvecklings-inriktning för stadens markinne-hav.
Ta stor hänsyn till skogar med natur-, kultur- och friluftsvärden vid planering, samråd och tillstånds-ärenden.
Inventera kulturlämningarna på Staden mark, dokumentera och föra in i skogsbruksplanen.
Bilda naturreservat inom Fall- och slussområdet och vid Ryrbäcken.
Fortsatt och förstärkt vård av områden med höga natur- och friluftsvärden såsom Slättbergen, Fall- o slussområdet, Ryrbäcken och Slätthult.
Skydda delar av Stadens egna skogsmark som biotopskydd eller naturvårdsavtal samt identifiera och skydda värdefulla skogs-områden i övriga delar av kommunen.
Utveckla systemet så att elever kan ”adoptera” en naturmiljö hos markägare.
13. Ett rikt odlingslandskap
Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan
Sammanfattning av läget i Trollhättan
I kommunen är bristen på betesdjur och aktiva brukare ett problem, bland annat kopplat till bristande lönsamhet i djurproduktionen. För att komma till rätta med det här krävs sannolikt åtgärder och styrmedel av regional- och jordbrukspolitisk karaktär. Det blir därför mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet.
Skötseln av Stadens ängs- och hagmarker har blivit bättre,
Skötseln av Stadens ängs- och hagmarker har blivit bättre,