EU lagstiftning

I denna bilaga presenteras övergripande lagar och förordningar som är styrande för avfallshanteringen i Sverige samt de uppställda mål som har antagits på nationell och regional nivå.

Lagstiftningen i Sverige bygger på EU:s avfallsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/

EG) som i sin senaste version implementerades i miljöbalken och avfallsförordningen sommaren 2011. I EU:s ramdirektiv återfinns avfallshierarkin som anger prioriteringsordningen för beslut och lagstiftning inom avfallsområdet. Förebyggande av avfall har högsta prioritet, följt av återanvändning, återvinning och slutligen säkert omhändertagande eller bortskaffande av avfall. I ramdirektivet ställs också krav på att samt-liga EU länder ska upprätta planer för hur avfall ska kunna förebyggas senast år 2013. Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en sådan plan för Sverige.

1.2 svensk lagstiftning

Avfallshanteringen i Sverige regleras genom ett omfattande regelverk där de viktigaste är miljöbalken (SFS 1998:808), avfallsförordningen (SFS 2011:927) och förordningar om producentansvar. Utöver detta finns förordningar och lagar som reglerar specifika avfallsströmmar, behandling och transport av avfall.

Styrande när det gäller kommunernas arbete med avfallsfrågor är kommunallagen (SFS 1991:900) och plan- och bygglagen PBL (SFS 1987:10).

I miljöbalkens 15 kap. 11§ fastslås att varje kommun ska ha en renhållningsordning som innehåller före-skrifter om hantering av avfall i kommunen och en avfallsplan. Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om kommunens planerade åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Kompletterande bestämmelser om innehållet i en avfallsplan anges i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6).

I miljöbalken anges också att kommunen är ansvarig för behandling och transport av allt hushållsavfall som uppstår inom kommunen. Definitionen av vad som räknas som hushållsavfall och därmed jämförligt avfall återfinns också i miljöbalken 15 kap. 2§.

De allmänna hänsynsreglerna, miljöbalken 2 kap, riktar sig till verksamheter och fastslår flera centrala principer inom miljölagstiftningen som försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen. Reglerna ska före-bygga negativa effekter på miljön från verksamheter och öka miljöhänsynen.

Naturvårdsverket tar också fram en nationell avfallsplan som bottnar i EU:s avfallsdirektiv. Planen innehål-ler mål och åtgärder för svensk avfallshantering. En ny nationell avfallsplan är ute på remiss under hösten

1 Inledning

av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n 91

90 av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n

7

90 av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n

1.3 Nationella Miljömål

Sveriges riksdag har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. Dessa utgör riktmärken för vårt nationella miljöarbete. De miljömål som främst berör avfallslagstiftningen är;

1. Begränsad miljöpåverkan 4. Giftfri miljö

15. God bebyggd miljö

De nationella miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för vad som utgör en hållbar avfallshantering ur miljö-synpunkt. Målen anger bland annat att;

• deponerat avfall (exklusive gruvavfall) ska minska

• större andelen av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning

• 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling

• senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.

1.4 regionala miljömål

Landets Länsstyrelser har det övergripande ansvaret för att bryta ned de nationella miljökvalitetsmålen för att anpassa dem till rådande regionala förutsättningar och behov. Länsstyrelsen i Stockholm är den sam-ordnande regionala myndigheten med ansvar för miljöfrågor i Stockholms län. Länsstyrelsen har tidigare tillsammans med Miljömålsrådet satt upp regionala miljömål som bygger på de nationella miljökvalitets-målen. De senaste regionala målen beslutades 2006 och uttryckte en önskvärd utveckling för regionen till 2010. Länsstyrelsen kommer dock inte att ta fram nya regionala mål utan arbeta direkt med de nationella miljökvalitetsmålen.

1.5 Lokala miljömål

Norrtälje kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Under 2010 fokuserade kommunfullmäktige på två av de nationella miljömålen; Ingen övergödning – minskade utsläpp av fosfor och kväve till sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet – grundvattnet i Norrtälje kommun ska värnas för att ge en hållbar och säker dricksvattenförsörjning (Årsredovisning 2010, Bilaga 2 Målsammanställning).

Under 1990- samt 2000-talet har kommunen arbetat med lokala miljömål genom olika åtgärder bland an-nat Agenda 21, kommunens miljöpolicy, mål kring hälsa och miljö i den kommunala översiktplanen samt renhållningsenhetens verksamhetsplan.

1.6 Producentansvar

I miljöbalken 15 kap. 6-7§ beskrivs skyldigheter för producenter att samla in, transportera bort, återvinna, återanvända eller bortskaffa avfall som deras produkter genererar. Producenterna ska samråda med kommu-nen för att möjliggöra den insamling som producenterna ansvarar för.

2 Sammanställning av författningar som påverkar avfallshanteringen

Nedan finns de lagar som främst berör avfallsområdet:

Miljöbalken SFS 1998:808

Avfallsförordning SFS 2011:927

Förordning om deponering av avfall SFS 2001:512

Förordning om förbränning av avfall SFS 2002:1060

Förordning om producentansvar för returpapper SFS 1994:1205

Förordning om producentansvar för däck SFS 1994:1236

Förordning om producentansvar för förpackningar SFS 2006:1273

Förordning om producentansvar för bilar SFS 2007:185

Förordning om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer

SFS 2000:208

Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter

SFS 2005:209

Förordning om producentansvar för läkemedel SFS 2009:1031

Förordning om batterier SFS 2008:834

av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n 93

92 av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n

8

92 av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n

Bilaga 8

Ordlista

Begrepp Förklaring

Avfall Varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (SFS 1998:808).

Avfallshantering Verksamhet eller åtgärd som innefattar insamling, transport, återvinning och bortskaf-fande av avfall (se 15 kap. 3 § miljöbalken).

Avfallsplan Varje kommuns skyldighet att upprätta en avfallsplan för allt avfall som uppkommer i kommunen.

Behandling Användning av fysikaliska, termiska, kemiska eller biologiska metoder, inklusive sortering, som ändrar avfallets egenskaper så att dess mängd eller farlighet minskas, hanteringen underlättas eller återvinning gynnas.

Brännbart avfall Avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat (SFS 2011: 927).

Deponi Plats där avfall läggs för slutförvaring under kontrollerade former (soptipp).

El-kretsen Producenter av elektronik och elektriska varors organisation för att hantera producen-tansvaret för dessa produkter.

Farligt avfall Med farligt avfall menas avfall som uppräknas i avfallsförordningen (SFS 2011: 927) och som måste hanteras på särskilt vis för att inte skada levande organismer eller miljön.

Fastighetsnära insamling

Insamling på eller i direkt anslutning till de fastigheter där avfallet uppkommit.

Fraktion En viss utsorterad del av avfallet till exempel glas, matavfall eller brännbart avfall.

Förpackning Konstruktion av plast, metall, papper, kartong, wellpapp, glas etc. som används för att förvara, skydd eller leverera en vara.

Förpackningsavfall Hushållsavfall bestående av konstruktioner av plast, metall, papper, kartong, well-papp, glas etc. som används för att förvara, skydd eller leverera en vara.

FTI AB Se Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Förpacknings- och tidningsinsamlingen är ett samarbetsorgan bildat av materialbolag för förpackningar och tidningar. FTI AB har i uppgift att samordna lokala etableringar för insamling av förpackningar och tidningar.

Grovavfall Grovavfall är den del av hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte

av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n 95

94 av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n

8

94 av fa l l s p l a n n o r r t ä l j e k o m m u n

Begrepp Förklaring

Icke brännbart avfall Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten och metall.

Insamling Uppsamling, sortering eller inledande lagring av avfall för vidare transport (se Avfallsförordningen 4 §).

Kommunalt ansvar Den skyldighet kommunen har för att omhänderta hushållsavfall.

Kärl- och säckavfall Det avfall som normalt uppstår i ett hushåll och som läggs i särskilda behållare såsom kärl, säck , containrar, underjordsbehållare eller i sopsugsystem med mera.

Latrinavfall Avfall som består av mänskliga exkrementer.

Materialåtervinning Processen där man tillvaratar ett uttjänt material så att det kan användas i en ny produkt.

Metallkretsen AB Materialbolag ägt av metallförpackningsproducenterna.

Producent Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpack-ning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent), se miljöbalken 15 kap 4 §.

Producentansvar Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive design, produktion och omhändertagade som avfall.

SNI-kod European Waste Catalogue, EG:s avfallskatalog, en lista över alla avfallstyper.

Verksamhetsavfall Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess.

Återvinningscentral (ÅVC)

Större, bemannad insamlingsplats för hushållens grovavfall, ägs av kommunen.

I Norrtälje finns tre återvinningscentraler Salmunge, Görla och Häverö. Även farligt avfall kan lämnas på ÅVC.

Återvinningsstation (ÅVS)

Obemannad insamlingsplats med containrar för förpackningsavfall och returpapper som ägs och drivs av producenterna.

Produktion sundin reklamstudio AB. Tryck: Affärstryckeriet