Eva Lif, projektledare, Bylero AB

Eva Lif berättar att indikatorn för energianvändning kan sätta käppar i hjulet till en certifiering mot Guld då det är många faktorer som påverkar. Många byggnader har ofta en högre energianvändning i verifieringsskedet än vad som är i beräkningen, därför är det viktigt att det finns en marginal. Utöver energianvändningen är det en del diskussioner kring indikatorn för dagsljus och solvärmelast, här gäller det att ar- kitekten placerar rummen rätt.

Under byggskedets gång är det även av extra vikt att indikatorn för fuktsäkerhetsbe- skrivning följs upp noggrant. Alla leveranskvitton och loggning av inbyggda material bör även skötas, dessa faktorer får inte brista.

Indikatorer som säger emot varandra är som tidigare nämnt solvärmelast och dags- ljus. Här spelar tomtens förutsättningar stor roll. Till exempel omkringliggande skuggande byggnader kan vara bra ur solvärmelastens synpunkt medan det är mindre bra för dagsljuset. Om ett rum ändras i syfte att öka dagsljusinsläppet kan en annan faktor påverkas, som exempelvis energiberäkningarna. Flera faktorer hänger sam- man.

Om man ska nå Guld som byggnadsbetyg drar kostnaderna iväg om man jämför med Silver. För att klara byggnadsbetyget Silver kan man plocka indikatorer som är en- klare och billigare att uppnå Guld på. Indikatorer där det är svårt och kostsamt satsar man istället på Brons eller Silver för att sedan totalt sett aggregera till Silver som byggnadsbetyg.

I rollen som projektledare kan processen förändras beroende på betyget. Föränd- ringarna kan vara vid byggskedet och insatsen att logga material under byggskedet för de olika facken.

7 Diskussion

Arbetet har baserats på en fallstudie, intervjuer och en litteraturstudie. Litteratur- studien genomfördes för att se om det fanns tidigare forskning inom Miljöbyggnad, certifieringar och gröna byggnader överlag. Vi kunde snabbt konstatera att det fanns lite forskning inom området Miljöbyggnad och det försvårade litteraturstudien ef- tersom vår frågeställning berör det området. Varför det inte finns så mycket tidigare forskning inom området kan bero på att Miljöbyggnad inte funnits länge på mark- naden och för att certifieringssystemet endast tillämpas i Sverige.

Intervjuerna hade kunnat förbättras genom att ha samma frågor till respondenterna. Flera personer hade kunnat intervjuas för att få en större geografisk spridning och med större säkerhet kunna dra slutsatser, likheter och samband. Styrkorna med in- tervjuerna är att de personer som intervjuas har olika yrkesroller i byggbranschen. Därmed har vi fått perspektiv ifrån olika synvinklar när det gäller Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion.

Nackdelarna med en fallstudie är att viss värdefull information kan utebli eller förbi- ses. Detta har delvis lösts genom att insamlingen av data inte endast har skett genom handlingarna för byggnaderna, utan även genom en litteraturstudie och intervjuer. Ett tydligt exempel där information uteblivits är vid bedömningen av indikator 8- fuktsäkerhet för båda byggnaderna i fallstudien. Bedömningen av indikatorn innehål- ler osäkerheter eftersom flera antaganden behövdes göras. Utifrån de tillgängliga handlingarna gjordes bedömningen att beställarnas önskade indikatorbetyg skulle uppfyllas, dvs att indikatorbetyget ska vara Silver. Anledningen till att det var svårt att göra en bedömning av indikator 8 var för att det är ett levande dokument som uppdateras i takt med byggskedet. För att uppnå Silver och Guld på indikatorn finns det många kriterier som ska uppfyllas och dessa var svåra att kontrollera gentemot handlingarna eftersom vissa delar saknades.

Ett till exempel där fallstudien varit bitvis svår, på grund av utebliven information, är för de indikatorer som inkluderade loggboksföring, dvs indikator 13-loggbok av byggvaror och indikator 14-utfasning av farliga ämnen. För att kontrollera handling- arna för indikatorerna mot manualen var det svårt att se om beställarens önskade be- tyg uppfylls, eftersom loggböckerna kräver inloggningsuppgifter. Antagandet som behövdes göras var att rätt material valts för att uppfylla kraven för det önskade indi- katorbetyget.

Vi tycker beställare bör satsa på högre betyg för indikatorer som kräver loggboksfö- ring, anledningen är för att mängdsammanställning och ungefärliga placeringen av material framgår. När byggnaden sedan ska rivas är det ett bra underlag att ha för att veta hur specifika material ska hanteras och i vilken omfattning. Däremot kan det bli svårt att uppnå Guld för indikatorn som berör utfasning av farliga ämnen, eftersom det idag saknas information för vissa emissionsvärden för olika material.

Förutom att viss värdefull information kan utebli i en fallstudie har det även i vårt fall varit vissa indikatorer som varit svårare att bedöma än andra. Exempelvis för Byggnad 2 på indikator 1-värmeeffektbehov står det i handlingarna att det sökta be- tyget är Silver. Däremot visade det sig att det beräknade värdet klarade kraven för Guld. Antagligen ville de klara Silver med god marginal istället för att klara Guld med en liten marginal. Därför gjordes antagandet att indikatorbetyget blev Silver. Om indikatorbetyget hade antagits vara Guld hade det påverkat hela områdesbetyget från Silver till Guld. Däremot hade områdesbetyget inte påverkat byggnadsbetyget vare sig det var Silver eller Guld.

Fallstudien hade blivit bättre om fler än två byggnader studerades och jämfördes med manualen. För att få tillgång till fler byggnader än de som tilldelades av Marita Wallhagen, mejlade vi och ringde SGBC. På grund av att svar uteblivit från SGBC hade vi svårt att inkludera andra byggnader än de som tilldelades på internt håll. Det är en faktor till varför vi valde att endast inkludera två byggnader i fallstudien. Om fler än två byggnader i fallstudien skulle studeras, på det djupet vi har gjort, skulle det bli ett större arbete än vad tidsramen för ett examensarbete skulle rymma för två personer, där både intervjuer och litteraturstudie ingår.

Om fler byggnader tilldelats från SGBC hade vi kunnat valt att göra studien på ett annat eller mer utvecklat vis. Vi tänker oss att man skulle kunna kolla på betygsagg- regeringen för flera silverbyggnader och fokusera på vilka indikatorer som får höga betyg respektive låga betyg. Om det finns ett samband eller om det är en väldigt stor spridning på vad indikatorerna får för betyg. I fortsatt forskning inom området skulle det vara bra att ha en större geografisk spridning på byggnaderna i fallstudien. I den här studien ligger båda byggnaderna i Gävle.

Tidigare studier visar att det finns flera fördelar med miljöcertifierade och gröna byggnader. Gröna byggnader anses vara en investering för de som bygger och pro- jekterar eftersom driftkostnaden är lägre och byggnaderna har minskad energian- vändning.

Enligt en studie framgår det att Miljöbyggnad är ett strikt certifieringssystem, detta för att indikatorer med högre betyg inom en viss aspekt inte kan kompensera för ett lägre betyg hos en annan aspekt. En annan studie har visat att slutresultatet baseras på området med lägst betyg. Vi tror att dessa två faktorer gör det svårare att uppnå Guld.

Utöver miljöcertifieringen kan även vissa beställare ha en intern miljöpolicy. Maria Stikå tar upp i sin intervju att en certifiering med Miljöbyggnad för Gavlefastigheter inte får vara kostnadsdrivande, eftersom hyrorna inte får bli för höga. Däremot har de en egen miljöpolicy som innebär att de ska satsa på Guld inom energiområdet. Vi tror beställare satsar på Guld inom energiområdet på grund av flera anledningar. Det ena kan vara att det är ännu ett sätt att marknadsföra sig på och det andra kan vara att det sänker driftkostnaderna under förvaltningsskedet.

Förutom att projekteringskostnaderna drar iväg vid en certifiering mot Guld ökar även certifiering och verifieringskostnaderna beroende på hur stor byggnaden är. Vi tror att ett högre byggnadsbetyg ger ett högre marknadsvärde, samtidigt kan det leda till högre hyror vilket inte är fördelaktigt för många hyresgäster. Smedberg Svenskoch Höglund (2019) studerade i deras examensarbete om hur hyresnivån på- verkas av certifiering med Miljöbyggnad. Deras studie var avgränsad till Akademiska Hus fastighetsbestånd. Resultatet av studien som Smedberg och Höglund presente- rade var att en miljöcertifierad byggnad har tio procent högre hyresnivå i jämförelse med övriga byggnader. De konstaterade också att resultatet liknade vad tidigare stu- dier visat.

Som tidigare nämnt kostar det mer att projektera, certifiera och uppföra gröna och miljöcertifierade byggnader jämfört med vanliga byggnader. En förklaring till det skulle vara att de som certifierar är nöjda med att de satsar på ett bra betyg, i det här fallet medelbetyget Silver. Antagligen anser de att det högsta betyget Guld kräver mer, i form av tid och pengar.

Anledningen till att vi tror beställare vill certifiera sina byggnader med Miljöbyggnad är för att de vill ha en miljöstämpel som ett bevis på att byggnaden har gjort miljö- medvetna val inom energi, innemiljö och material. Mycket pengar läggs ut för att certifiera en byggnad. Brons är gällande lagkrav och BBR-krav. Vi tror att många be- ställare tänker att det känns onödigt och kostsamt att certifiera för ett betyg som endast uppfyller gällande lagkrav. Istället väljer beställare att satsa på Silver eftersom det är bättre än lagkrav och har högre miljöprestanda. Vilket i sin tur kan leda till att fler satsar på Silver som byggnadsbetyg.

En faktor till varför vissa väljer att satsa på Silver istället för Guld som byggnadsbe- tyg är för att Guld kan kännas dyrt och mindre nödvändigt när Silver redan är ett bra betyg. En annan faktor kan vara att inget indikatorbetyg får vara Brons, och att bygg- nadsbetyget bestäms av det sämsta områdesbetyget. Vissa indikatorer kräver utlå- tande från sakkunnig eller enkäter för att uppnå Guld. Enkäterna som ska genomfö- ras vid en certifiering mot Guld sker under verifieringen när byggnaden varit i drift i två år. Vi tror att enkäter kan upplevas som tidskrävande för att uppnå Guld, och att det är ännu en anledning till att fler väljer att satsa på byggnadsbetyget Silver. Stikå, Simonsson, Cheung och Lif upplever att det finns kontraindikatorer inom Mil- jöbyggnad. Dessa indikatorer är solvärmelast och dagsljus. Ett tydligt exempel på att dessa är kontraindikatorer återfinns i tabell 1 där solvärmelasten för Byggnad 1 upp- fyllt kraven för Guld medan dagsljuset uppfyller kraven för Brons. Kontraindikato- rer kräver tid i projekteringen och det är viktigt att i ett tidigt skede projektera för dessa, bland annat genom dagsljussimuleringar. Som tidigare nämnt får inte en guld- byggnad ha någon indikator med betyget Brons, vilket även kan vara en anledning till att vissa väljer att inte satsa på mer än Silver som byggnadsbetyg då kontraindika- torerna verkar krävande ur tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. Förutom att solvärmelast och dagsljus är kontraindikatorer påverkar även dagsljuset energiaspekten. Energiberäkningarna innefattar en rad olika parametrar som sam- verkar med andra indikatorer. Bland annat samverkar energianvändning och värme- effektbehov tillsammans med fönster och dess U-värden. Tekniskt tror vi att dags- ljus, solvärmelast, energianvändning och värmeeffektbehovet kräver en del tid för att få dem att fungera ihop vid certifiering mot Guld.

Stommen och grundens klimatpåverkan är en relativt ny indikator och medför där- för en del oklarheter. Indikatorn upplevs vara kunskap och tidskrävande. Byggna- derna i fallstudien har endast uppnått Brons på indikatorn, vilket i sin tur förtydligar svårigheten. Eftersom indikatorn är ny och upplevs svår tror vi att många som certi- fierar väljer att satsa på Brons på stommen och grundens klimatpåverkan. Det finns svårigheter att uppnå betyget Silver och Guld i kombination med LOU på den här indikatorn. LOU kan därför vara ett problem och försvåra certifieringen för bygg- projekt där lagen måste tillämpas. Man får inte ha Brons på någon indikator om man ska få Guld som byggnadsbetyg. Därför är det väldigt viktigt att uppnå minst Silver på den här indikatorn, vilket både fallstudien och intervjuerna visar på är svårt. När indikator 15 har funnits i Miljöbyggnad en längre period tror vi att det kan det bli enklare att se vilka åtgärder som ska vidtas för att uppnå högt betyg. Ju mer bran- schen får följa utvecklingen och jobba med indikatorer de inte har varit lika bekanta med, desto mer erfarenhet, kunskap och rutin uppnås som kan nyttjas i framtida certifieringar.

Indikator 13 och 14 där loggboksföring krävs är det enligt Simonsson mer än dubbelt så mycket mer jobb för att uppnå Guld än Silver när det gäller mängdsammanställ- ning, produktgranskning och placering. Cheung menar att indikator 14, utfasning av farliga ämnen, är svårare att uppnå Guld då många produkter saknar emissionsvär- den i dagsläget. Vi tror att de indikatorer som kräver loggboksföring som uppnår högt betyg gynnas ur ett livscykelperspektiv. När materialen förs in i loggboken med placering och mängdsammanställning gör det lättare för rivningsprocessen senare. Eller om ny information kommer ut om olika byggnadsmaterial är det lättare att veta vart de är, i vilken mängd och hur de ska tas hand om vid rivningen. Eller om ny information kommer kring nya material kan det vara bra att veta hur de ska tas tillvara på.

8 Slutsatser

Av 1570 byggnader som certifierats med Miljöbyggnad har endast 177 erhållit Guld som byggnadsbetyg. Anledningarna till att Guld inte uppnås i samma utsträckning som Silver kan vara många. En anledning kan vara att Silver är ett bra betyg som i sig kräver mycket arbete för att uppnå. Det krävs mer arbete för att uppnå betyget Guld som byggnadsbetyg jämfört med Silver och Brons. Mer arbete kräver tid och det medför högre kostnader för projektering. Ytterligare en anledning till att Guld inte uppnås i samma utsträckning som Silver kan vara för att beställare tycker att det skulle bli för dyrt och kostnadsdrivande, dessutom leder det till högre hyror för kommande hyresgäster.

För att Guld ska uppnås för området inomhusmiljö behövs enkäter eller utlåtande från sakkunnig 2 år efter att byggnaden tagits i drift, under verifieringstiden. Detta kan upplevas som krävande ur både ekonomisk och tidsmässig synpunkt.

Den stränga betygsaggregeringen som tillämpas i Miljöbyggnad gör att ingen indika- tor får ha betyget Brons om byggnadsbetyget Guld ska uppnås. Detta medför att alla aspekter som Miljöbyggnad bedömer måste var väl tilltänkta och genomarbetade om Guld ska uppnås som byggnadsbetyg. Silver som byggnadsbetyg är mer förlåtande eftersom det tillåter ett visst antal indikatorer med betyget Brons. Denna faktor be- döms även vara en anledning varför Guld inte uppnås i samma utsträckning som Sil- ver.

Under intervjuerna framkom det att indikatorerna för dagsljus och solvärmelast sä- ger emot varandra. Om den ena indikatorn har högt betyg motverkar det den andra indikatorn och den får ofta ett lägre betyg. Här påvisade även fallstudien för Byggnad 1 att dagsljus och solvärmelast är kontraindikatorer då solvärmelastindikatorn upp- fyllde kraven för Guld medan dagsljuset uppfyllde kraven för Brons. En viktig slut- sats för att uppnå Guld som byggnadsbetyg är att tidigt i projekteringen beakta pro- blemet, eftersom en guldbyggnad inte får ha brons på någon indikator. En till slut- sats som kunde dras utifrån intervjuerna och fallstudien var att indikator 15, stom- men och grundens klimatpåverkan, är svår att uppnå ett högt betyg på eftersom det är en relativt ny indikator med oklarheter.

Det finns en begränsad forskning kring Miljöbyggnad, vilket kan förklaras av att det är ett svenskt system som är under utveckling. Däremot skulle det vara till certifie- ringssystemet fördel om mer forskning utfördes, eftersom det skulle kunna utveckla Miljöbyggnad.

Examensarbetet visar inte hur det ser ut i hela Sverige, utan endast en del av Gävle. Det finns möjligheter för att genomföra fortsatta studier inom området. Det kan ex- empelvis innebära att fler personer intervjuas och att fler byggnader tas med i fall- studien. Respondenterna och byggnaderna kan vara utspridda över hela Sverige för att få en geografisk spridning i arbetet. Detta för att med större säkerhet kunna dra slutsatser, se liknelser och samband.

Referenser

Boverket. (2020). Miljöpåverkan ökar från byggsektorn. Hämtad 2020-03-09 från https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/mil- jopaverkan-okar-fran-byggsektorn/

Freitas, S., & Zhang, X., (2018). Green building rating systems in Swedish market- A comparative analysis between LEED, BREEAM SE, GreenBuilding and Miljöbygg- nad. Energy Procedia, 153 (2018), 402–407. doi: 10.1016/j.egypro.2018.10.066 Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R., & Persson, R. (2015). Byggledning projektering (1. uppl). Lund: Studentlitteratur AB.

Lilliehorn, P. (2012). Miljöklassning i praktiken (1. uppl.). Stockholm: UFOS.

Luay, N. D., & Kherun, N. A., (2015). Green buildings cost premium: A review of empirical evidence. Energy and Buildings, 110(2016), 396-403. doi:10.1016/j.en- build.2015.11.021

MacNaughton, P., Satish, U., Laurent, J. G. C., Flanigan, S., Vallarino, J., Coull, B., Spengler, J. D., & Allen, J. G. (2017). The impact of working in a green certi- fied building on cognitive funktion and health. Building and Environment, 114(2017), 178-186. doi:10.1016/j.buildenv.2016.11.041

Mattoni, B., Guattari, C., Evangelisti, L., Bisegna, F., Gori, P., & Asdrubali, F. (2017). Critical review and methodological approach to evaluate the differences among international green building rating tools. Renewable and Sustainable Energy Re- views. 82(2018), 950–960. doi:10.1016/j.rser.2017.09.105

Smedberg Svensk, W., & Höglund, A. (2019). Hur påverkas hyresnivån av miljöcertifi- eringen Miljöbyggnad? (Examensarbete, KTH, Stockholm). Hämtad från

http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1335432/FULLTEXT01.pdf Svensk byggtjänst. (2016). En introduktion till miljöcertifiering. Hämtad 2020-03- 16 från

https://byggtjanst.se/acdmy/en-introduktion-till-miljocertifiering/

Sveriges Miljömål. (u. å). Total miljöpåverkan från bygg-och fastighetssektorn. Hämtad 2020-03-16 från

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/bygg--och-fas- tighetssektorns-miljopaverkan/

Sweden Green Building Concuil. (2020). Statistik. Hämtad 2020-04-17 från https://www.sgbc.se/statistik/

Sweden Green Building Council. (2020). Miljöbyggnad. Hämtad 2020-03-17 från https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/

Sweden Green Building Council. (2020). Vad är Miljöbyggnad? Hämtad 2020-04-08 från

https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/vad-ar-miljobyggnad/

Sweden Green Building Concil (2020). Avgifter i Miljöbyggnad. Hämtad 2020-04- 23 från

https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifieringsstod-for-miljobygg- nad/avgifter-i-miljobyggnad/

Sweden Green Building Council. (2019). Certifiera med miljöbyggnad. Hämtad 2020-03-18 från

https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifiera-med-miljobyggnad/ Sweden Green Building Council (2017). Miljöbyggnad 3.0, Bedömningskriterier för nyproduktion. Hämtad 2020-04-15 från

https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0-Nypro- duktion-vers-170915.pdf

Sweden Green Building Concil (2017). Miljöbyggnad 3.0, Metodik. Hämtad 2020- 04-15 från

https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0-Metodik- vers-170915.pdf

Turk, S., Addin Quintana, S., & Zhang, X. (2018). Life-cycle analysis as an indica- tor for impact assessment in sustainable buildning certification systems: the case of Swedish building market. Energy Procedia, 153(2018), 414–419. doi: 10.1016/j.egy- pro.2018.10.025

Worden, K., Hazer, M., Pyke, C., & Throwbridge, M. (2020). Using LEED green raiting systems to promote population health. Building and Environment, 172(2020), 1-8. doi:10.1016/j.buildenv.2019.106550