Sammanställning av befintligt kunskapsunderlag
Arbetet inleddes, liksom i arbetet med den regionala friluftsplanen, med att befint- ligt kunskapsunderlag från länsstyrelsen och kommunen ställdes samman. Framför allt har det planeringsunderlag som redan finns i GIS-format nyttjats.
Utkast till värdebeskrivningar
Vid beskrivningen av identifierade områden som är av intresse för friluftslivet har framför allt kunskapen hos tjänstemän på miljö- och teknikförvaltningen nyttjats tillsammans med kommunens översiktsplan och länets naturvårdsprogram.
De medverkande tjänstemännen hade lätt att beskriva värdet på områdena. Den punkt som upplevdes svårast att beskriva var besöksfrekvensen. Exempel på vär- debeskrivning redovisas på följande sidor.
Erfarenheten från detta inledande arbete är att med en relativt liten arbetsinsats kan ett första utkast till värdebeskrivningar tas fram utifrån befintlig kunskap. I första hand finns kunskapen hos tjänstemän på kommunen i kombination med vissa skriftliga källor (kommunens översiktsplan, länets naturvårdsprogram och beskriv- ningar av naturreservat).
Samspel mellan kommunal och regional friluftsplan
Under arbetet med ett första idéutkast till kommunal friluftsplan gjordes även för- ändringar i utkastet till regional friluftsplan. Avgränsningen av vissa områden för- ändrades.
Några områden som tidigare identifierats som områden med regional attrak- tionskraft bedömdes ha enbart lokal funktion.
I samband med det avslutande kommunseminariet framkom nya uppgifter från angränsande kommuner om vilka områden som nyttjades av kommuninnevånare i dessa kommuner. Det visar på behovet av att hämta in synpunkter från angränsande kommuner. Dessa nya uppgifter har inte inarbetats i utkastet till kommunal frilufts- plan.
Exempel på värdebeskrivningar
Område nr 17 BISKOPS-ARNÖ MED OMGIVNING Kommun: Håbo
Karaktär: Biskops-Arnö utgörs av varierande naturmiljö, bl.a. rik förekomst av ädellövträd, med
historiskt intressant bebyggelsemiljö. I området ingår även Skegarn, en ö som består av en ås- kulle samt Sandviksåsen, som sluttar brant ner mot Mälaren med fornborg på åsryggen.
Områdets funktion för friluftslivet: regionalt attraktivitetsområde Närområde för: Nordens folkhögskola
Naturtyp: kulturmark, skogsmark, strand Friluftsliv: naturupplevelser, vandring, bad
Anläggningar för friluftslivet: strövstigar, eldplatser, badplatser Sandreveln och Biskops-Arnö Besöksfrekvens: låg
Upplevelsekvaliteter: kultur, artrikedom, rymd
Stråksamband: ja: söderut mot strandområdena vid Övergarn, norrut mot omr. söder om Lugnet Åtkomst: parkering Barriärer: - Framkomlighet: måttlig Handikappanpassning: - Restriktioner: - Tålighet: hög Markägare: staten
Befintliga skydd: Natura2000 (del av Biskops-Arnö och Sandviksåsen), naturreservat (Sand-
viksåsen), blivande naturreservat, landskapsbildsskydd (Biskops-Arnö), strandskydd, riksintresse naturvård N35, 4:2 MB
Planeringsstatus: ÖP lokalt intresse friluftsliv Området fortsätter i: -
Åtgärdsbehov: pågår utbyggnad av stigar och ”Sinnenas rum”
Källhänvisning: Naturvårdsprogram 05.10, 05.07, 05.1. Riksintresse naturvård N35
Biskops-Arnö – ett område av regionalt värde för friluftslivet - har en varierad naturmiljö med rik förekomst av ädellövträd.
Område nr 106 VÄSTERÄNG Kommun: Håbo
Karaktär: Blandskog i nordostsluttning med intilliggande äng. Områdets funktion för friluftslivet: lokalt attraktivitetsområde Närområde för: Bålsta och Västerängsskolan
Naturtyp: skogsmark, kulturmark Friluftsliv: promenader, cykling Anläggningar för friluftslivet: stigar Besöksfrekvens: hög
Upplevelsekvaliteter: artrikedom Stråksamband: ja: Gröna dalen (omr 107) Åtkomst: gc
Barriärer: omkringliggande bebyggelse Framkomlighet: god Handikappanpassning: - Restriktioner: - Tålighet: hög Markägare: kommun Befintliga skydd: - Planeringsstatus: DP (park) Området fortsätter i: - Åtgärdsbehov: Källhänvisning: -
Västeräng ligger insprängd i bebyggelsen i Bålsta och nyttjas för promenader, cykling, hundrast- ning m.m. Området ligger i direkt anslutning till Gröna dalen vid Bålsta centrum.
Referenser
REGERINGSSKRIVELSER, PROPOSITIONER M.M.
Mål för folkhälsan. Prop. 2002/03:35.
Nationell strategi för hållbar utveckling. Regeringens skrivelse 2001/02:172. En samlad naturvårdspolitik. Regeringens skrivelse 2001/02:173.
Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer. Ds 1999:78.
STATLIGA RAPPORTER M.M.
Planera för natur. Naturvårdsverkets rapport 4911, 1998.
Friluftsområdet – planering och säkerställande. Naturvårdsverkets rapport 3354,
1987.
Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok för allmänna råd för tillämp- ningen av 3 kap 6 §, andra stycket, miljöbalken. Naturvårdsverket, handbok
2005:5, dec 2005.
Värna, vårda, visa. Ett program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyd- dade områden. Naturvårdsverkets rapport 5410, okt 2004.
Konsekvenser för friluftslivet. Friluftslivet – en viktig del i bedömningen av miljö- konsekvenser i planer, program och projekt för vägar och järnvägar. Banverket,
Naturvårdsverket och Vägverket. Rapport 5166. 2001.
Skyddad natur – en motor för regional utveckling. Naturvårdsverket rapport 5504,
dec 2005.
Friluftsliv i den kommunala planeringen. Goda exempel nr 5. Boverket. 1994. Undersökningar av levnadsförhållanden. Fritid 1976-2002. SCB.
REGIONALA RAPPORTER M.M.
Naturvårdsprogram för Uppsala län. Länsstyrelsens planeringsavd. 1987:2. Grönstruktur i den kommunala planeringen. En studie av sociala, ekologiska och kulturhistoriska aspekter. Länsstyrelsen i Uppsala, planenheten 2000:1.
Upplevelsevärden – sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen. Regionpla-
ne- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, RTK rapport 4:2001.
Informationssystem för regionala grönområden. Metodstudie med tillämpning på Hanvedenkilens rekreativa värden. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms
läns landsting. Rapport 6:2001.
Hanvedenkilen. Upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar. Regionplane- och
Metodstudie. Sociotop som redskap i grönområdesplanering. Ansats till kartering av upplevelsevärden med tillämpning av begreppet sociotop inom Stockholms del av Nationalstadsparken. Stockholms stadsbyggnadskontor, strategiska avdelning-
en. Alexander Ståhle. SBK 2000:4, juni 2000.
Vård av landskapet. Upplandsstiftelsen 2003.
Uppländsk drivkraft – regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län. Regionför-
bundet Uppsala län, 2006.
Regionalt tillväxtprogram för Uppsala län 2004-2007. C-framåt, regional samver-
kan i Uppsala län, 2003.
Friluftsklassning av statligt bildade naturreservat i Uppsala län. Länsstyrelsen
Uppsala län, 2005-04-07.
Friluftsliv i tätort. Del 1. Friluftsplan i fysisk planering. Bakgrund – Utvecklings- tendenser - Exempel. Länsstyrelsen i Stockholms län rapport 2001:18.
Friluftsliv i tätort. Del 2. Underlag för friluftsplan. Exempel Järvafältet. Länssty-
relsen i Stockholms län, rapport 2005:27.
KOMMUNALA PLANER M.M.
Friluftsplan. Trollhättans kommun, 2000.
Översiktsplan för Uppsala kommun 2006, utställningshandling. Översiktsplan för Uppsala stad. Uppsala kommun, 2002
Nära till naturen. Tillgång på närfriluftsmarker för bostadsområden i Uppsala stad 1998/99. Uppsala kommun, okt 2000.
Riktlinjer för grundtillgång på friluftsmarker nära tätorterna i Uppsala kommun.
Uppsala kommun, 1994.
Närrekreationsmarker för Uppsala kommuns tätorter. Uppsala kommun, natur-
vårdsförvaltningen, 1989.
Årikesplan – ett program för att bevara och utveckla Årike Fyris. Uppsala kom-
mun, naturvårds- och kulturförvaltningen samt miljökontoret, maj 1995.
Friluftsplan för Stadsskogen. Per Wallsten, Uppsala kommun, naturvårdsförvalt-
ningen, 1994.
Översiktsplan för Håbo kommun 2006, utställningshandling. Fördjupad översiktsplan för Bålsta tätort 2002, Håbo kommun.
Grönstrukturprogram Bålsta, Håbo kommun, bilaga till fördjupad översiktsplan för
Bålsta.
Förslag till inriktningsprogram för friluftsområdet Lida-Riksten. Botkyrka kom-
mun, feb 2005.
Förslag till skogsbruksplan för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun, april 2005.
ÖVRIGT
Friluftsliv trenger mer een arealer – en studie av kriterier og normer for friarealer i kommunal planleggning. TemaNord 1996:591.
Fritidsnatur – var och hur? Modeller och begrepp för friluftslivets planering. Per
Wallsten, SLU. Rapport 34,1985.
Kommunal naturvård i Norden – problem och möjligheter, Nordiska ministerrådet,