Länens naturvårdsprogram är upprättade under 1980-talet. Det innebär att kunska- pen därefter har utökats i samband med senare inventeringar, men också att värde- na i vissa fall har förändrats på grund av ändrad mark- och vattenanvändning.
I programmen finns en klassificering av områdenas värden utifrån botanik (B), friluftsliv (F), geovetenskap (G), hydrologi (H), kulturmiljö (K), landskapsbild (L), zoologi (Z).
Områden som redovisats av intresse för friluftslivet finns oftast som särskilt shape, betecknad som övrigt intresse för friluftslivet, i länsstyrelsernas underlags- material.
Utöver de områden som i programmen har utpekats av intresse för friluftslivet är ofta geologiska och geomorfologiska områden av intresse i fler fall än vad som angetts.
Övrigt regionalt material
Utöver länsstyrelsen kan regionförbund och andra regionala myndigheter och or- ganisationer ha underlagsmaterial som rör friluftslivets intresse.
Länsvisa stiftelser som t.ex. Upplandsstiftelsen och Skärgårdsstiftelsen i Stock- holm samt Skogsvårdsstyrelsen m.fl. har kunskap om och underlag för områden med höga rekreationsvärden.
IDEELLA FÖRENINGAR M.M.
Stor kunskap om betydelsefulla områden för friluftslivet finns även hos ideella organisationer såsom Friluftsfrämjandet, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, Cykelfrämjandet, orienteringsklubbar samt handikapporganisa- tioner.
KOMMUNALT KUNSKAPSUNDERLAG
Kommunernas kommuntäckande översiktsplan med tillhörande fördjupningar är en viktig källa för identifiering av områden med höga värden för friluftslivet. Under- laget till kommunernas översiktsplaner finns ofta i GIS-format. Informationen i tillhörande tabeller (som behövs vid analyser av materialet) varierar dock. Ibland kan tabellinformation saknas helt.
Utöver kommunernas översiktsplaner kan ytterligare kunskapsunderlag finnas hos kommunerna, t.ex. om friluftsanläggningar, leder m.m. Detta underlag finns inte alltid i GIS-format.
Analysera kunskapsbrister och gör kompletteringar
Generella kunskapsbrister vad gäller befintligt underlagsmaterial för friluftslivets intressen bör redovisas för att på kort eller längre sikt möjliggöra en komplettering.
Gör värdebeskrivningar
De områden som identifieras som värdefulla för friluftslivet bör så långt som möj- ligt få en enhetlig värdebeskrivning (utifrån fastlagda parametrar) i ord och i tabell.
Som utgångspunkt för dessa värdebeskrivningar kan de beskrivningar som finns av intressena nyttjas.
Denna grundstruktur knyts till samtliga digitala intresseskikt och kan komplet- teras allt efter som kunskaperna om respektive område fördjupas. Generellt görs beskrivningarna mer översiktliga på regional nivå. Förslag på upplägg av värdebe- skrivning finns i slutet av avsnitt 5.
Analysera åtkomst, barriärer och framkomlighet
Åtkomsten till områden med goda förhållanden för rekreation är central för områ- dets värde. Särskilt viktigt är det med god åtkomst till bostadsnära grönområden och då särskilt ur barns perspektiv.
Besökarnas möjlighet att ta sig till området kan redovisas genom att ställa samman uppgifter om gång- och cykelvägar, parkeringsmöjligheter, hållplatser för buss och järnväg.
Stora vägar, järnvägar, industriområden m.fl. anläggningar kan utgöra barriärer för att nå ett värdefullt friluftsområde som fågelvägen ligger nära bostadsområden.
Även topografin kan utgöra hinder. En sjö kan utgöra barriär för att nå ett om- råde sommartid, men kan under vintern utgöra en genväg för att nå samma område.
Framkomligheten inom ett område beror dels på befintliga anordningar som stigar, leder m.m., dels på topografi och växtlighet.
Värdefulla områden för friluftsliv bör i så stor utsträckning som möjlig göras tillgängliga för handikappade. Det gäller både möjligheterna att ta sig dit, att ta sig fram i området samt ha tillgång till lämplig service. Informationstavlor, parker- ingsplatser, gångvägar och servicebyggnader, t.ex. toaletter, och rastplatser m.m. behöver utformas med hänsyn till personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga.
Analysera samband mellan enskilda områden
I både regionala och kommunala friluftsplaner är det viktigt att redovisa befintliga samband eller samband som kan utvecklas mellan olika friluftsområden och sam- manbindande stråk från tätort till friluftsområde. Ett områdes upplevelsevärde ökar om det ingår i ett grönt stråk / nätverk av områden.
Om olika områden med värde för friluftslivet kan länkas samman ökar det sammanlagda värdet. Den totala attraktiviteten ökar om man kan förflyttas sig mellan olika områden gående, cyklade, skidande eller på annat sätt.
En utvecklingspotential kan finnas i att utveckla eller förstärka sambanden mel- lan områden som ligger i närheten av varandra.
Analysera tillgång/brist på områden med olika upplevelsevärden och för olika aktiviteter
Ett områdes värde för friluftslivet bör bedömas efter områdets kvaliteter samt efter tillgången på alternativa friluftsområden. Betydelsen av ett friluftsområde ökar om området ligger i en region eller kommun där det är brist på mark och vattenområ- den som är lämpliga eller tillgängliga för friluftsliv.
En översiktlig analys av brister kan göras utifrån regional respektive lokal kun- skap och egen bedömning eller utifrån t.ex. gemensamt uppsatta riktlinjer i regio- nen. Analysen kan dels göras utifrån behovet av tätortsnära friluftsmarker, dels utifrån en allsidig tillgång på områden med olika upplevelsevärde och för olika typer av friluftsaktiviteter.
Analysera om det finns restriktioner för nyttjande
Möjligheterna att nyttja vissa friluftsanläggningar, som är av intresse för det rörliga friluftslivet, är beroende av hur förvaltningen av anläggningen organiseras. Detta kan gälla t.ex. värmestugor och omklädeshytter för bad. I de fall förvaltningen har lagts ut på någon intresseorganisation kan det innebära att dessa anläggningar en- bart kan nyttjas av organisationens medlemmar eller att anläggningarna endast är öppna under begränsad del av året. Begränsningar i nyttjandemöjligheterna bör framgå av kommunens friluftsplan.
Det kan även finnas restriktioner för beträdande eller utövande av vissa aktivi- teter inom t.ex. naturreservat med hänsyn till vissa naturvärden, så som häcknings- platser, eller för att undvika stort slitage.
Analysera eventuella konflikter mellan olika friluftsaktiviteter
Inom vissa områden kan konflikt finnas mellan olika friluftsaktiviteter. Aktiviteter- na kan påverka upplevelsevärdena negativt i vissa avseenden, t.ex. kan upplevelse av stillhet påverkas av friluftsaktiviteter som bullrar eller som innebär ett intensivt nyttjande av området.
Sammanställ åtgärdsbehov
Behov av säkerställande av områdets kvaliteter identifieras och förslag på hur sä- kerställandet kan ske beskrivs.
En viktig del i ett långsiktigt säkerställande av kvaliteter är att lägga fast hur underhåll och skötsel ska ske.
Möjligheter till utveckling inom olika områden och utveckling av samband mellan områden beskrivs. Möjligheterna till utveckling av samband kan behöva säkerställas t.ex. i kommunal översiktsplan.
En åtgärdsplan/handlingsprogram behöver upprättas för de närmsta åren för att säkerställa genomförande av olika typer av åtgärder. Handlingsprogrammet kan t.ex. delas upp på följande typer av åtgärder:
• säkerställande (bildande av reservat, markinköp, avtal m.m.) • fysisk planering (översiktsplan, detaljplaner för närområden i tätort) • skötselplaner
• anläggningar (nya respektive underhåll av befintliga) • handikappanpassningsåtgärder
• samordning mellan förvaltare
Konsekvensbedömning
Regionala och kommunala friluftsplaner omfattas inte av kraven i 6 kap. miljöbal- ken angående miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program.