Följande metoder är exempel på metoder som kan användas i en undervisning som grundar sig på lustfyllt och erfarenhetsbaserat lärande. Metoderna behöver inte alltid lämpa sig utan det bör undervisningens innehåll avgöra, men det kan tilläggas att metoderna är sådana att de ger eleverna frihet i sitt tänkande.
SKRIVPORTFÖLJ
I sin skrivportfölj kan eleven förvara sin loggbok och andra viktiga företeelser under skoltiden. Skrivportföljen är ett effektivt sätt att förvara elevens arbeten och då för att elev och pedagog på ett konkret sätt ska kunna se den utveckling som skett. (Molloy, 1996, sid. 292)
EMPATISKA ÖVNINGAR
Tala i grupp om olika känsligare ämnen som kanske för tillfället är aktuellt i klassen eller i omgivningen. Låt barnen beskriva sina egna tankar, känslor och värderingar och låt dem få utbyta erfarenheter med varandra (Föreläsning, Bitte Johannesson, 060119).
FEM MINUTERS FRI SKRIVNING
Denna metod kan vara effektiv då pedagogen märker att koncentrationen och motivationen avtar i klassrummet. Pedagogen känner av att luften behöver rensas och eleverna få fritt utrymme för sina tankar. Eleverna får då fem minuter till sitt förfogande då de i en egen bok (som bara de själva har tillgång till) skriver ner sina tankar och funderingar eller helt enkelt vad de själva vill skriva under fem minuters tid. (Molloy 1996, s 290)
FEM MINUTERS RIKTAD SKRIVNING
Ett förslag till en metod till att starta upp ett nytt ämne eller temaarbete i klassen. Där du som pedagog får ta del av elevernas tankar kring ämnet och även deras förkunskaper – en utgångspunkt för aktivt lärande. Eleverna formulerar sina tankar kring ett ämne eller en eller flera frågeställningar och skriver om dessa under fem minuter. (Molloy, 1996, s 290)
REFLEKTIONER
Här får eleven tillfälle att uttrycka det han eller hon känt under dagen eller angående någon speciell händelse eller text de stött på. Detta ger en bra utgångspunkt vid diskussioner eller enskilda samtal. (Molloy, 1996, s 291)
META-REFLEKTIONER
bli mer delaktig och intresserad samtidigt som förståelsen över sitt eget lärande ökar. (Molloy, 1996, s 291)
TEXTFÖRSTÅELSE
Eleverna läser först en text och funderar sedan enskilt över följande öppna frågorna: "a. Vad undrade du över i texten?
b. Vad vill du fråga texten om?
c. Vad i texten har du lust att prata med andra om?” (Föreläsning, Annicka Cederberg-Scheike, 060531)
När eleverna avslutat ovanstående samlas de i små grupper och jämför sina funderingar samtidigt som de för anteckningar över vad som samtalas om. Grupperna redovisar sedan sina svar med påståenden och frågor. Enligt Annika Cederberg-Scheike kan dessa frågeställningar tillsammans bilda en utgångspunkt för klassens arbete och analys.
BOKSAMTAL
Låt barnen först enskilt få tänka igenom vad de tyckt om boken och eventuellt låta dem svara på ett antal öppna frågor, till exempel: Vad tyckte jag om? Vad tyckte jag inte om? Andra eventuella frågetecken eller funderingar jag har kring boken? Ta sedan upp svaren i helkass. Ett förslag är att skriva elevernas svar på tavlan. Barnen kan då lättare se mönster samt skillnader i sina svar vilket kan vara utgångspunkt för naturliga samtal och diskussioner och för att ge eleverna nya infallsvinklar (Föreläsning, Annicka Cederberg-Scheike, 060531).
LOGGBOK
En loggbok är ett mycket värdefullt redskap både för reflektioner och meta-reflektioner. Här kan pedagog och elev skapa en scen att mötas på där kommunikation sker om båda tankar, funderingar och eget lärande och leda till nya infallsvinklar och upptäcker för bägge parter (Molloy, 1996, s 291-292).
LÄSLOGG
Att låta eleven kommentera och uttrycka sina tankar kring litteraturen ger eleven själv möjlighet att reflektera kring det lästa samtidigt som det kan fungera som utgångspunkt för olika typer av
diskussioner och samtal (Molloy, 1996, s 292).
LÄSJOURNAL
Här skriver eleverna sammanfattning av vad de har läst samt sina reflektioner över detta (Föreläsning, Annicka Cederberg-Scheike, 060119).
TEMA
Genom att arbeta tematiskt utövar man ämnesintegration där eleverna får arbeta med helheter. Färdigheterna övas in i sammanhang som är funktionella och innehållet sätts i centrum oavsett "ämne". Innehållet har i ett temaarbete en tydlig koppling till elevernas förförståelse och tidigare erfarenhet. Tematisk undervisning är ej heller beroende av läromedel utan skaffar istället kunskap och erfarenhet ifrån skönlitteratur och dylikt. Det finns tre olika typer av teman: Skolämnesorienterade teman, exempelvis om djur och länder, problem och relationsorienterade teman, exempelvis rädsla och mobbing och tills sist teman som har mera estetik eller litteraturhistorisk anknytning, exempelvis hösten och sagor (Föreläsning, Annicka Cederberg- Scheike, 060330).
SAGOBERÄTTELSEKORT
Genom att låta barnen välja ut ett kort med olika bilder på kan detta hjälpa barnen att bygga upp en saga eller en berättelse. De kan fungera som en inspirationskälla samtidigt som de är ett stöd när barnen eventuellt ska berätta sina sagor. Korten kan även användas då man pratar med barnen om känslor inför olika situationer eller händelser. Genom att använda sig utav bildkort och låta barnen fantisera eller formulera sig kring dessa kan de fungera som en stödstruktur kring vilken barnen kan fokusera sina tankar. Korten ska givetvis användas i ett sammanhang där man faktiskt behöver skriva där man kanske har en annan mottagare än läraren och då blir uppgiften autentisk. Metoden ska inte användas under en lektion där man ska skriva berättelser bara för att lära sig skriva (Föreläsning, Annicka Cederberg-Scheike, 060531 & 060125).
ROLLSPEL
sina tankar och åsikter ger det dem en ny plattform att stå på även om de i "vanliga" fall tycker att det är svårt att uttrycka sig (Molloy, 1996, s 293).