Pedagogerna, Anna och Malin, på Östskolan tog vid ett tillfälle med sig fyra av barnen in till ett angränsande rum. Malin frågade barnen var de trodde att snön kom ifrån.
Mattias: Från himlen, från molnen.
Malin: Men hur kommer snön från molnen då? Simon: De är fulla av snö.
Robin: Molnen är fulla av snö som går sönder och då åker det ner till marken. Mattias: Solen torkar upp snön till molnen sen kommer det ner igen.
Daniel: Solen torkar upp all snö och sedan går den en väg till himlen.
Malin gav barnen följdfrågor på deras inlägg och de fick sedan rita hur de trodde att det såg ut när det snöade och hur det gick till. Här uppfattar vi det som om att barnen utifrån sina erfarenheter skapar en fantasi av vad de redan vet. Pojkarna verkar veta att snön kommer från ovan, men är inte förtrogna kring hur processen går till. De verkar använda sin fantasi för att skapa en förståelse kring ämnet. Vygotskij (1995, s 39) menar att fantasin är beroende av erfarenheter och att barnens erfarenhetskapital utvidgas med tiden. Enligt Malmgren (1996, s 63) skulle man kunna kalla denna situation för en innehållsstyrd språkanvändning där barnen själva får utvidga och utveckla sina tankar och funderingar utan slutna frågor med rätt och fel svar.
En händelse som utspelade sig under en lunchrast på Västerskolan var då ett par pojkar spelade med Pokémonkort. En intressant diskussion Lina och pojkarna emellan uppstod:
Lina: Vad gör ni med de där korten egentligen? Rasmus: Byter och spelar match med.
Lina: Men hur byter ni då? Är vissa kort mer värdefulla än andra?
Rasmus: Ja för du ser här hur många poäng detta kort har… Femtio poäng… Sen vissa kort har bara tio poäng och andra har upp till 110 poäng.
Lina: Aha… Så har man ett kort med 110 poäng så byter man inte det kortet med ett kort som bara har tio poäng?
Rasmus: Nä, fast det har och göra med hur mycket skydd det har också… Linus: Ja kolla här… Ett kort har tjugo i attack och femtio i skydd. Sjuttio sammanlagt. Jag förlorar mot ett kort som har åttio i skydd och trettio i attack. Då får den också bonuspoäng…
Här anar vi att en lärandesituation uppstått i ett sammanhang där kunskapen kring matematik behövs för att kunna delta i leken. Eftersom Pokémonkorten endast fick användas i informella sammanhang är sannolikheten stor att lärandet kring avancerad matematik för denna unga målgrupp utvecklats utanför skolans väggar. Lindö (2002, s 97) talar om en skola som har sin grund i lekens stora betydelse för barns lärande. Vidare menar Tornberg (1993, s 37-38) att lek är att tänka samt en njutning i sig. Leken uppfattas alltid som något positivt av den som leker (Ibid). Om man ser till ovanstående värderingar kunde Pokémonkort användas innanför skolans väggar där barnen kunde ha använt sin erfarenhet som grund. Vidare menar Persson (2000) att:
Populärkulturens unga brukare inte kan reduceras till passiva konsumenter som urskillningslöst sväljer allt som kulturindustrierna prackar på dem. Populärkulturens brukare tycker inte att de texter, genrer osv. som fascinerar dem är ”tomma”, att de saknar mening… Glädjen och lusten i att exponera sin populärkulturella ”insatthet”, sin bildning, får inte underskattas (Persson, s 20).
Citatet visar hur populärkulturen tar sig uttryck i barnens verklighet och blir ett meningsfullt element i deras vardag. Rasmus och Linus visar på stort intresse för detta populärkulturella fenomen då de har lärt avancerad matematik för sin ålder i ett spontant, lustfyllt och informellt sammanhang.
5 SAMMANFATTNING
Vi börjar härmed återge denna undersöknings frågeställningar:
• Hur ser pedagogernas och barnens tankar kring lärande ut?
• Hur tar pedagogerna till vara på barnens lust och erfarenheter i undervisningen?
Vi har uppfattat denna undersökning som intressant men svår att få grepp om då vi upplever att det finns en motsättning mellan de visioner pedagogerna uttrycker gentemot den verklighet vi har fått ta del av. Vi anser att vi i denna undersökning fått svar på frågeställningarna om hur pedagogernas tankar kring lärande ser ut samt hur pedagogerna tar till vara på barnens lust och erfarenheter i undervisningen. Vad vi däremot inte fått besvarat är hur barnens egna tankar kring lärande ser ut. Under intervjun gav vi flertal exempel på hur man kan gå tillväga för att lära sig olika saker. Barnen nappade dock inte på något av våra exempel och de hade ej heller några egna förslag eller tankar kring hur de lärde sig. Frågan är i sig abstrakt och detta kan möjligtvis vara förklaringen till varför barnen inte tycktes förstå frågans innebörd.
Genom de kvalitativa metoder vi har använt oss utav är denna undersökning trovärdig för just de här skolorna och de specifika förskoleklasserna vi har befunnit oss i under fyra dagar. Lina hade ingen tidigare relation till pedagogerna i förskoleklassen på Västerskolan. Därmed torde Lina ha en någorlunda objektiv inställning till vad som utspelade sig. Lina upplevde dock att barnens anteckningar inte svalnade under observationsdagarna. Förhållandet Lina och pedagogerna emellan förlöpte dock utan några bekymmer om hur hon skulle förhålla sig till dessa. Barnen på Östskolan var bekanta med Emma sedan tidigare och accepterade hennes nya
roll som observatör utan betänkligheter. Emmas tidigare relation till pedagogerna Anna, Ida, Gertrud och Malin har inte haft någon inverkan i det här sammanhanget, då Emma inte verkat som kollega utan uppträtt som observatör och intervjuare utan några uttalade synpunkter på undervisningen. Det har däremot varit svårt att förhålla sig objektivt till de aktuella pedagogerna då Emma sedan tidigare haft en klar kring dem samt deras undervisning.
Om vi hade utfört undersökningen igen hade vi önskat mer tid till vårt förfogande för att kunna utföra fler observationer under en längre period. Vi menar att, vi på så vis, förutom att bli en naturlig del i barnens samvaro även kunnat få ta mer del utav barns lärande. Eftersom vi endast befann oss i förskoleklasserna under fyra dagar kan vi inte med säkerhet veta att undervisningen generellt ser ut på det sätt som vi fått erfara. Dock bör det tilläggas att pedagogerna under intervjuerna berättat hur de planerade sin undervisning och den hade sannolikt inte ändrats oavsett hur lång tid vi observerat. Dessutom hade vi begränsat frågeställningarna ytterligare genom att endast fokusera på barnens aktiviteter, samtalsämne, val av lekar och deras engagemang i planerad undervisning. Även fler kvalitativa intervjuer hade gjorts med barn där fokus hade lagts på barns egna tankar kring lärande, lust och erfarenhetsbaserad undervisning. Sådana frågeställningar skulle kunna formuleras:
1 Hur anser barn att de själva får påverka och tillgodose sig undervisningens innehåll? 2 Vad anser barn är lustfyllt lärande i skolan?
LITTERATURFÖRTECKNING
Fast C (2007), Sju barn lär sig läsa och skriva, Studentlitteratur, Uppsala.
Hjort M (2002), Om konstarter och matematik i lärandet. Lindström, L, Att lära genom konsten. Carlsson bokförlag AB.
Johansson & Pramling Samuelsson (2003), Förskolan – barns första skola, Studentlitteratur, Lund.
Ladberg G (2000), Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minritete, Studentlitteratur, Lund.
Lindö R (2002), Det gränslösa språkrummet, Studentlitteratur, Lund.
Lpfö98 (1998), Läroplan för förskolan, www.skolverket.se: [Tillgänglig 071204].
Lpo94 (1994), Kursplanen i svenska, www.skolverket.se: [Tillgänglig 071204].
Lpo94 (1994), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, www.skolverket.se: [Tillgänglig 071204].
Malmgren L-G (1996), Svenskundervisning i grundskolan, Studentlitteratur, Lund.
Nilsson J (1999), Att se och förstå undervisningen, Studentlitteratur, Lund.
Persson M (2000), Populärkulturen och skolan, Studentlitteratur, Lund.
Repstad P (1999), Närhet och distans, Studentlitteratur, Lund.
Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (Skolverket, 2000), www.skolverket.se: [Tillgänglig 071204].
Smith F (1986/2000), Läsning, Liber AB, Stockholm.
Tornberg C (1993), En öppen barnskola, Gummessons Tryckeri AB, Falköping.
Vygotskij L S (1995/2005), Fantasi och kreativitet i barndomen, Bokförlaget Daidalos, Göteborg.
Wagner U (2004), Samtalet som grund, Bonnier Utbildning AB, Stockholm.
ÖVRIGA KÄLLOR
FÖRELÄSNINGARAspelin J, Filosofie doktor i sociologi, universitetslektor i pedagogik, docent i pedagogik, 070903 & 070914
Cederberg-Scheike A, Lärarutbildare, 060330