Exempel på vidare forskning

För att öka förståelsen kring kontextuella betydelser för socialt arbete, bör flera internationella studier genomföras för att kunna se behoven för utveckling av socialt arbete i olika områden i världen. Det bör även studeras vidare kring hur svenskt socialt arbete kan utvecklas genom att studera andra länders metoder och tillvägagångssätt, genom att göra fältstudier under längre tid än denna studie kunde genomföra. Genom att genomföra flera longitudinella studier skulle det kunna sammanställas ett ramverk för hur barn med autism bör bemötas för att gynna deras utveckling efter den bästa förmågan.

35

Referenslista

Abubakar, A., Badoe, E., Bakare, M., Chugani, D. C., Newton, C. R., Ruparelia, K., Visser, K. (2016). Autism Spectrum Disorders in Africa: Current Challenges in Identification, Assessment, and Treatment: A Report on the International Child Neurology Association Meeting on ASD in Africa, Ghana, April 3-5. Journal of Child Neurology, 31(8), 1018–1026. Doi: 10.1177/0883073816635748

Akande, A. (1999). Autism — A Case in Early Childhood: A South African Investigation. Early Child Development and Care, 155(1), 71-78. Doi: 10.1080/0030443991550107 Andersson Bruck, K., & Källström, Å. (2017). Etiska reflektioner i forskning med barn. (Första upplagan). Malmö: Gleerups

Appear (2019) Professional Social Work in East Africa – Towards Sustainable Impact PROSOWO II. Hämtad 2019-12-17 från:

https://appear.at/fileadmin/Dokumente/appear.at/projects/fact_sheets/project129_factsheet.pdf

Autism och Asperger föreningen. (2019). Diagnoser. Hämtad 2019-12-17 från https://www.autism.se/blekinge-diagnoser

Autism Speaks. (2019). Applied Behaviour Analysis (ABA). Hämtad 2019-12-13 från

https://www.autismspeaks.org/applied-behavior-analysis-aba-0

Binyamini, M. (2011). Mothers of Children with Developmental Disorders in the Bedouin Community in Israel: Family Functioning, Caregiver Burden, and Coping Abilities. J Autism Dev Disord, 41, 610–617. Doi: 10.1007/s10803-010-1080-1

Boglund, A. (2015). Strukturalism och funktionalism. I. Månson, P. (red.). (2015). Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker (s.25-69). (9. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Bozalek, V., Leibowitz, B., Schalkwyk, S., & Winberg, C. (2014) Institutional context matters: the professional development of academics as teachers in South African higher education. High Educ (2015), 69(3), 15-330. DOI: 10.1007/s10734-014-9777-2

Brante, T. (2013). Realismen och fältet sociala problem. I. Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) (2013). Perspektiv på sociala problem. (s.109-129). (2., omarb. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Brinkmann, S., & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Casey, L. B., & Elswick, S. E. (2011). The social worker's role in the assessment of autism spectrum disorder. Children & Schools, 33(3), 176-183. Doi: /10.1093/cs/33.3.176

Collén, K. (2018). Relationsskapande komponenter i mötet med personer med intellektuella funktionshinder. I Bruhn, A & Källström, Å. (red.) (2018). Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

36 Danermark, B., Ekström, M., Jakobsen, L. & Karlsson J.C. (2003). Att förklara samhället. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Datainspektionen (2019). Dataskyddsförordningen (GDPR) Hämtad 2019-12-14 från:

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

Davidsson, B., Wirandi, H. & Norrman, M. (2007). Socialt arbete med personer med

funktionshinder. Förslag till kompetensbeskriving för handläggare. Hämtad 2019-12-20 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2007- 110-6_20071106.pdf

Edwards, R. & Temple, B. (2002). Interpreters/Translators and Cross-Language Research: Reflexivity and Border Crossings. International Journal of Qualitative Methods, 1–12. Doi: 10.1177/160940690200100201

Elvstrand, H., Högberg, R. &Nordvall, H. (2015). Analysarbete inom fältforskning. I A. Fejes. & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.218-236) (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Definition. (2019). Definition.net. Hämtad 2019-12-14 från

https://www.definitions.net/definition/self-monitoring

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes. & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.16-43) (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.256-278) (2., utök. uppl.)

Stockholm: Liber.

Flem, L. A. & Jönsson. H, J. (2018) International field training in social work education: beyond colonial divides, Social Work Education, 37:7, 895-908, Doi:

10.1080/02615479.2018.1461823

Geertsema, S., Kuschke, S., Vinck, B. (2016) A combined prosodic and linguistic treatment approach for language-communication skills in children with autism spectrum disorders: A proof-of-concept study. Department of Health and Rehabilitation Sciences, University of Pretoria, South Africa. Doi: /10.4102/sajce.v6i1.290

Güleç, Y. (2013). A training programme for a teacher working with a student with ASD: An action research. Kuram Ve Uygulamada Egitim Bilimleri, 13(4), 2229-2246. Doi:

10.12738/estp.2013.4.1738

Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. (3., [helt omarb., och uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

IASSW AIETS. (2018). Global Social Work Statement Of Ethical Principles. Hämtad 2019- 12-19 från https://www.iassw-aiets.org/archive/ethics-in-social-work-statement-of-principles/ Jou, M. K. & Kreitzer, L.M (2010). Social work with victims of genocide: The Alternatives to Violence Project (AVP) in Rwanda. International Social Work, 53(1), 73–86. DOI:

37 Jung, S. & Sainato, D. (2015). Teaching games to young children with autism spectrum disorder using special interests and video modelling. Journal of Intellectual and

Developmental Disability, 40(2), 198-212. Doi: 10.3109/13668250.2015.1027674

Kalinganire, C. & Rutikanga, C. (2015). The Role of Social Work in Poverty Reduction and the Realisation of Millennium Development Goals in Rwanda. Kampala, Uganda: Fountain. Kindwall, K. (2015). Diagnoskriterier för autism. Hämtad 2019-10-25 från

http://habilitering.se/om-autismspektrumdiagnos/diagnoskriterier/diagnosmanualen-dsm- 5/diagnoskriterier-autism

Klasén McGrath, M. (2009). Autism. Hämtad, 2019-11-12 från https://www.autism.se/autism

Kritzinger, A., & Van Biljon, S. (2019) Early identification of learners with autism spectrum disorder: drawing on developmental histories. Early Child Development and Care, 189(1), 157-167. Doi: 10.1080/03004430.2017.1301934

Letlhakwane, T. & Smit, E. (2018). The Impact of Social Work Services in Improving the Functioning of Mothers of Children with Autism. Gender & Behaviour, 16(2), 11291-11307. Lindgren, S. (2014) Kodning. I. Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) (s.45-62) Malmö: Gleerup. McCabe, H. (2008) The Importance of Parent‐to‐Parent Support among Families of Children with Autism in the People’s Republic of China. International Journal of Disability,

Development and Education, 55(4), 303-314. doi: 10.1080/10349120802489471

Melander, H. & Sahlström, F. (2010). Lärande i interaktion. (1. uppl.) Stockholm: Liber. National Autism Resources. (2019). The Picture Exchange Communication System (PECS). (2019). Hämtad 2019-12-13 från https://www.nationalautismresources.com/the-picture- exchange-communication-system-pecs/

Nilsson, M. (2014) Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. I. Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) (s.149–166) Malmö: Gleerup.

Paden, A. & Kodak, T. (2015). The effects of Reinforcement Magnitude on skill Acquisition for Children with Autism. Journal of applied behavior analysis, 48(4), 924-929. Doi:

10.1002/jaba.239

Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet: ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Persson Thunqvist, D. (2015). Emile Dukheim. I Lögdlund, U. & Gottzén, L. (red.). (2015). Sociologins teoretiker (s.41-58). Malmö: Gleerups.

Ramnerö, J. & Törneke, N. (2013). Beteendets ABC: en introduktion till behavioristisk psykoterapi. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

38 Regeringskansliet (2017) Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Rwanda 2015–2016 hämtad 2019-12-17 från:

https://www.regeringen.se/498ace/contentassets/214f6c7858564b178f57e1063916c53f/rwand a---manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2015-2016.pdf

Sewpaul, V. (2006). The Global–Local Dialectic: Challenges for African Scholarship and Social Work in a Post-Colonial World. British Journal of Social Work (2006) 36, 419–434. Doi:10.1093/bjsw/bcl003

SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Spitzer, H. (2019). Social work in East Africa: A mzungu perspective. International Social Work, 62(2), 567–580. Doi: 10.1177/0020872817742696

Spitzer, H. & Mabeyo, Z.M. (2011). In Search of Protection: Older People and Their Fight for Survival in Tanzania. Klagenfurt: Drava.

Spitzer, H., Twikirize, J.M. & Wairire, G. (red.) (2014). Professional social work in East Africa: towards social development, poverty reduction and gender equality. Kampala: Fountain Publishers.

Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I A. Fejes. & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.44-68) (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

UNICEF. (2019). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 2019-11-14 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wallerstein, I.M. (2005). Africa: the politics of independence and unity. Lincoln: University of Nebraska Press.

Wetherby, A. M., & Woods, J. J. (2006). Early Social Interaction Project for Children With Autism Spectrum Disorders Beginning in the Second Year of Life: A Preliminary Study. Topics in Early Childhood Special Education, 26(2), 67–82. Doi:

10.1177/02711214060260020201

Zeliadt, N. (2017). Why autism remains hidden in Africa. Hämtad 2019-12-13 från

39

Bilaga 1

Observationsmall deltagande observation

1. Vilka sociala aktiviteter använder sig de professionella av i sitt arbete med barnen? 2. Hur får de professionella barnen att delta på aktiviteter?

3. Hur förhåller sig de professionella till sin arbetsplan? 4. Hur ser gruppsammansättningen ut?

5. Hur ser barnens beteenden och intressen ut?

6. Vilket stöd får barnen i kommunikation, samspel och lek? 7. Hur ser den omgivande miljön ut med tanke på sinnesintryck?

8. Ser vi skillnad i hur de professionella interagerar med individerna? Vad kan skillnaden bero på? Ålder, olika grader av autism, beror det på de professionellas bemötande? 9. Hur hanterar de professionella eventuella utmaningar/svårigheter? – t.ex. motstridigheter

från barnen vid deltagande, konflikt mellan individer, utåtagerande beteende? 10. Vilka eventuella anpassningar är gjorda för barnen?

11. Hur bemöter de professionella barnen? Hur sker relationsskapandet?

12. Hur arbetar de professionella med belöningssystem för individerna (metoder)

13. Hur frekvent använder de belöningssystem? Matchar belöningen ansträngningen med metoden?

14. Hur tar de professionella kontakt med barnen kontra hur barnen tar kontakt med lärare? (socialt samspel)

15. Hur använder den professionelle tekniker för att få barnen att förstå/genomföra givna instruktioner?

16. Hur fångar de professionella barnens uppmärksamhet?

17. Hur lär de professionella, barnen att samspela och utveckla sociala färdigheter?

18. Används objekt, föremål och symboler för att förenkla kommunikationen för barnen? Hur anpassas samspelet (mellan professionell och barn) till de enskilda individerna?

40

Bilaga 2

Interview guide Starting:

Can you describe your role in this organisation? Activities within the organisation

1. Can you describe how the organization works with the activities that you provide for the children here?

2. How do you encourage the children to participate in the activities?

3. How would you say that the activities are shaped to help the children with social development?

Levels of support – individual, group and community/society 1. What is the organization's goal for the individuals with autism? 2. When do you start working with the children? In what age?

3. How do you include the individual hobbies/interest to improve their social development? 4. What plans does the organization have for individual differences among the children? If a

child has a milder form of autism or a more severe form? 5. How do you prepare individual plans for the children?

6. What support do you offer on a group level, for example in the classroom or at home? 7. Can you describe the environment in the classroom?

8. Can you give an example of how you teach the children to interact with each other? 9. In what way does the organisation work with autism awareness (at the individual, group-

and community level)?

10. How would you say that the organization works to improve the children’s mental health? 11. How do you involve/work with the child, the family and the community in your work at

the centre?

Methods within the organisation

1. What types of methods are used in the organization?

2. How are your experiences of the methods used for social skills development with the children?

3. What are your thoughts on the methods you work with? How would you say that they are adapted for people with autism?

41 4. I understand that you build an emotional bond to the children that you work with, what

methods do you have for coping in tough situations, when the children show problematic behaviour toward you or another child?

5. What methods do you have for measuring the progress in a child’s behaviour? Ending Question:

1. What are the challenges you see in your everyday work with autism?

2. If you could dream, how would you want the future to look like when it comes to working with autistic children in organizations like this one and beyond?