Exempel på projekt

11.2.1 Manual för sociala insatsgrupper (SIG)

Örebro var en av kommunerna som var med och prövade en verk-samhet med sociala insatsgrupper under de senaste åren. Nu utveck-lar och manualiser vi en forskningsunderbyggd arbetsmodell for sociala insatsgrupper, dvs. samverkansinsatser (samverkan mellan exempelvis kommun och polis) gentemot ungdomar i hög risk for långvarigt kriminellt beteende. För ändamålet har 250 000 kr från BRÅ erhållits under 2014 och 2015. Denna metodutveckling sker i samarbete mellan universitetet, kommunen och polisen i Örebro län. Modellen innebär en strukturerad samverkan mellan myndighet-er och andra bmyndighet-erörda runt ungdomen och ett tydligt arbetssätt mot de ungdomar som är i målgruppen. Individanpassade och samord-nande insatser till ungdomen ska också vara ett signum. Fokus i insatser kommer vara på den enskilda ungdomens unika så kallade kriminogena behov - dvs. på de faktorer som faktiskt verkar driva det brottsliga beteendet.

Vi har utvecklat och testat två checklistor för upptäckt av ung-domar med hög risk för brottslighet. En av de nyutvecklade check-listorna som bygger på det forskningsstödda RNR (Risk-Need-Responsivity)-tänkandet, ska underlätta samverkan och få fokus på de mest kriminogena behoven hos ungdomen, samt att de mest relevanta insatserna provas inom modellen. Projektet är ett nära samarbete mellan praktik (socialtjänst, skola, polis) och forskare.

Målet med projektet är att skapa en så tydligt dokumenterad och lovande metod som möjligt - som möjliggör att den kan utvärderas och spridas. Nästa steg, blir att mer strikt utvärdera arbetssättet.

188

11.2.2 Manual för SMADIT – Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken

Vi har erhållit 250 000 kr från BRÅ (2013-2014) för att strukturera upp och manualisera den lovande och utbredda arbetsmetoden SMADIT – Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken. Meto-den syftar till att minska drogrelaterade trafikbrott och ringa narko-tikabrott och att på olika sätt hitta vägar för den misstänkte att av-bryta sitt alkohol- och/eller drogberoende Färdigställande av manu-alen sker under hösten 2014. Arbetet sker i samverkan mellan poli-sen, universitetet och Örebro läns landstings beroendecentrum.

11.2.3 Utveckling och testning av en checklista för att effektivisera utredningsflödet – Struktur, inte tur

Mycket kunskap finns om vad som bör fokuseras på och hur vi bör sätta in insatser men den här kunskapen används inte systematiskt.

Det finns en stor tilltro finns till att utbildning och erfarenhet räck-er, men människans kognition och minne är begränsat och otillför-litligt (Gawande, 2010). Checklistor används inom många olika om-råden som ett sätt att kompensera för de olika mänskliga begräns-ningar som gör att fel begås eller att procedurer som skulle genom-förts glöms bort. Användningen av checklistor på ett mer strukture-rat sätt kan spåras till utvecklingen av flyget under den första hälften av 1900-talet. Flygning blev med de nya flygplansmodellerna mer komplext och man konstruerade checklistor för de olika momenten i flygningen vilket innebar att man inte riskerade att missa vitala handgrepp. Flygindustrin har sedan dess fortsatt att utveckla check-listor som ett sätt att utesluta fel uppkomna genom den ”mänskliga faktorn” så långt som möjligt. Det finns checklistor för de olika procedurer och rutiner som ska genomföras under de olika momen-ten av en flygning, men det finns även checklistor för hur man ska bete sig när problem uppstår (Gawande, 2010). Inom sjukhusvärl-den används också checklistor flitigt med goda resultat (se t.ex.

Haynes et al., 2009).

Kan checklistor vara effektiva i utredningsledarnas arbete (för-undersökningsledare)? Vi ville undersöka om en checklista underlät-tade flödet av ärenden som kom in till polisen; genom att öka

ge-189

nomströmning av ärenden, minska genomströmningstiden och öka kvaliteten på de ärenden som slutligen gick igenom.

Utredningsledarna har ansvaret för att granska alla inkomna ärenden/anmälningar och i Örebro har nio personer det ansvaret, sex stycken som arbetar på jouren och tre stycken som har en brott-samordningsfunktion. De tre utredningsledarna med brottsamord-ningsfunktion hanterar cirka 80 procent av de 40 000 anmälningarna som kommer in under året. Utredningsledarnas roll är att läsa lan, be om en eventuell komplettering och sedan besluta om anmä-lan antingen ska läggas ner (med motivation) eller ska skickas vidare till utredare. Utredningsledarna i jouren ger även direktiv till patrul-len angående utredningsfrågor.

Vi inledde arbetet med att intervjua förundersökningsledare (ut-redningsledare) vid jouren och brottsamordningsfunktionen så väl som förundersökningsledare vid utredningsenheter i olika delar av länet. Detta gjordes för att ta reda på vilka återkommande problem man såg, vilka orsaker man kunde se bakom dessa problem och rent kvantitativt hur många misstag som begicks varje vecka. Av inter-vjuerna framgick bland annat; Brottsrubricering & brottskod stäm-mer inte alltid, det mest prioriterade brottet står inte alltid först, rekvisiten stämmer inte alltid, anmälningar hamnar på fel ställe geo-grafiskt (kommungränser) men även på fel rotlar. Det är vidare inte alltid tydligt om åklagaren eller polisen är beslutsfattare. Man ansåg vidare att förundersökningsbegränsade⁷⁸ brott måste läggas ner tidi-gare. Vidare ansåg man att en kontroll huruvida korrekta direktiv getts till patrullen skulle underlätta i ett senare skede. Gällandes antal fel som begicks per vecka framgick av svaren att mellan 15-30 pro-cent av ärenden per vecka hamnar fel i dagsläget. Efter dessa inter-vjuer så utformades en checklista i samarbete med förundersök-ningsledare i Örebro där dessa problem adresserades.

Denna checklista testades och reviderades två gånger på polis-myndigheten i Örebro. Sedan genomfördes ett pilotförsök med checklistan under 4 veckor vid jouren i en annan polismyndighet.

Ett informationsmöte hölls inledningsvis med ledningen för

78 Förundersökningsbegränsning innebär att man begränsar en brottsutredning till att enbart omfatta de mest väsentliga delarna, eller att vissa brott inte alls utreds.

190

myndigheten i Värmland och ett informationsmöte hölls med för-undersökningsledare i Värmland. Vid dessa möten underströks vik-ten av ledningens stöttande funktion i situationer som denna im-plementering och att ett konsekvent användande av checklistan var viktigt för att kunna avläsa checklistans eventuella effekt. För att mäta checklistans eventuella effekt kommer genomströmningstid av utvalda ärendetyper att nyttjas som en indikator.

I Värmland registrerades 3412 brottsanmälningar under perioden när checklistan implementerades och antalet ifyllda checklistor efter insatsen räknades till cirka 1500. Det betydde att checklistan hade använts vid ungefär hälften av alla brottsanmälningar som granska-des. Vid en slumpmässig genomgång av 35 av de ifyllda checklis-torna kunde slutsatsen dras att checklistan användes vid olika slags brott och antagandet att den enbart använts vid vissa brott kunde räknas bort. Vid efterföljande intervjuer med personal som hade använt checklistorna kom följande fram:

 Flera av förundersökningsledarna vid kriminaljouren var ne-gativa till checklistan.

 Ifyllandet av checklistan prioriterades bort om det blev myck-et att göra.

 Syftet med checklistan upplevdes som oklart. Vad var det man ville uppnå och vad eller vilka skulle påverkas av den?

Pilotförsöket visar att det inte är helt oproblematiskt att implemen-tera ett moment som en checklista i polisverksamheten. Syftet med försöket har inte riktigt nått fram till dem som genomförde imple-menteringen, varför vi har fått mer än ett 50 procentigt bortfall. Vi kan idag inte säga att vi hamnat rätt i utredningskedjan för att un-dersöka eventuella vinster med att använda strukturerade checklistor vid utredningsverksamheten. Det återstå mycket arbete och fler försök innan några säkra slutsatser kan dras.

11.2.4 Löpande brottsförebyggande arbete

Vi har ett löpande samarbete angående implementering och upp-följning av brottsförebyggande insatser i Örebro kommun med brottsförebyggaren vid polismyndigheten i Örebro och inom ramen för Örebros brottsförebyggande råd – ÖreBRÅ.

191