Exempel på val av lokalisering utifrån ett funktionellt perspektiv

Exempel 18: Exempel på val av lokalisering utifrån ett funktionellt perspektiv126

Det är ofta rimligt att börja undersöka möjligheten att utforma effektiva kompensationsåtgärder nära den plats där intrånget sker. Argument för att genomföra kompensationen nära är att det kan vara lättare att ersätta de förlorade

125 _{SOU 2006:39 s. 150 ff.} 126 _{Jämför MÖD 2005:5.}

Ett reningsverk bräddar vatten till en å. Utsläppet bedöms medföra betydande konsekvenser i en sjö längre nedströms i vattensystemet. Det beslutas att verksamhetens bidrag till fosforbelastningen i sjön ska kompenseras genom anläggning av en våtmark som utformas för fastläggning av partikelbundet fosfor. Eftersom det bedöms vara den totala fosforbelastningen från ån som avgör vilka konsekvenser som uppstår i sjön är det inte avgörande var i sjöns avrinningsområde våtmarken placeras. Platsen för våtmarken kan därför väljas utifrån en bedömning av var bästa reningseffekt kan nås till lägsta kostnad.

77

funktionerna eller naturvärdena i närområdet, eftersom förutsättningarna i

kompensationsområdet då i många fall liknar förutsättningarna där skadan uppstått. Om kompensationen sker nära platsen för skadan finns också förutsättningar för att upprätthålla de lokala naturvärden och funktioner som påverkas negativt av

verksamheten, exempelvis lokala populationer av hotade arter, spridnings- möjligheter och konnektivitet. Det finns dock situationer när förutsättningarna att kompensera ett intrång är bättre om kompensationsåtgärderna genomförs på ett större avstånd från platsen för intrånget127. Om strategiska överväganden kring lokalisering av kompensationsåtgärder finns redovisade i kommunala

översiktsplaner eller regionala handlingsplaner för grön infrastruktur bör detta beaktas i samband med val av kompensaitonsåtgärdernas lokalisering. Se avsnitt 5.1.

5.4.1. Åtkomst till område för kompensation

Villkor i prövning och tillsyn måste vara möjliga att efterleva och det kan därför finnas formella hinder att besluta om att kompensation ska ske på en fastighet som en verksamhetsutövare har svårt att få åtkomst till. Vid bedömningen av vad som är en acceptabel lokalisering av kompensationsåtgärder måste därför enligt

Naturvårdsverkets uppfattning de praktiska möjligheterna för verksamhets-

utövaren att skaffa sig åtkomst till det område där kompensationsåtgärderna ska genomföras beaktas. Se mer i avsnitt 6.2.

Att det kan finnas praktiska svårigheter att få åtkomst till mark innebär inte att verksamhetsutövare kan frånsäga sig ansvar att aktivt söka lösningar när

kompensationsåtgärder bedöms vara motiverade. Krav bör kunna ställas på att en verksamhetsutövare i rimlig utsträckning undersöker olika möjligheter att få åtkomst till lämpliga kompensationsområden. För att identifiera lämpliga kompensationsområden där det finns möjlighet till markåtkomst är samråd med berörda myndigheter viktigt. Se mer i avsnitt 6.1.4.

5.4.2. Påverkan på andra intressen vid genomförande av kompensationsåtgärder

Genomförande av kompensation i form av restaurering eller nyskapande av natur- värden innebär alltid att naturmiljön i det område där kompensationen genomförs förändras, vilket kan innebära både positiva och negativa konsekvenser.

Det kan finnas risk att kompensationsåtgärder medför en negativ påverkan på andra naturvärden eller ekosystemtjänster som ett tilltänkt kompensationsområde

producerar. Detta är viktigt att beakta i planeringen och lokaliseringen av kompensationsåtgärder. Vid lokalisering av kompensationsåtgärder ska en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap. 6 § MB). Man ska

78

även vidta de begränsningar och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap. 3 § MB). Vid genomförande av

kompensationsåtgärder ska hänsyn tas både till allmänna och enskilda intressen.

5.4.3. Lokalisering av kompensationsåtgärder i vissa specialfall

Beroende på vilka kompensationsbestämmelser som tillämpas och vilken typ av prövning som är aktuell kan utgångspunkterna vid bedömning av kompensations- åtgärdernas lokalisering skilja sig åt.

Biotopskyddsdispenser

I samband med dispens från biotopskyddet bör enligt Naturvårdsverkets mening kompensation i första hand leda till skapande av nya naturvärden av samma slags naturmiljö i närområdet. Skyddade småbiotoper har ofta stor betydelse för den gröna infrastrukturen i den lokala skalan, vilket innebär att lämpliga

kompensationsområden bör sökas nära den biotop som skadas eller tas bort. Kompensationsåtgärderna bör syfta till att påverkan på populationerna av de arter som är beroende av eller gynnas av den berörda biotopen ska bli så liten som möjligt och att konnektiviteten i landskapet kan upprätthållas. Om det har gjorts en analys av var bristerna i den gröna infrastrukturen är störst i ett landskaps-

perspektiv kan det vara mer ändamålsenligt att kompensation sker i ett annat område med liknande förutsättningar som det som har påverkats. Principen om närhet kan då frångås och kompensationen kan istället inriktas på att bidra till att åtgärda de identifierade bristerna. Se mer i avsnitt 5.1Fel! Hittar inte

referenskälla. I samband med att mindre verksamheter får dispens från

biotopskyddet är det i många fall rimligt att kompensationsåtgärden genomförs inom den egna fastigheten.

Artskyddsdispenser

När krav på kompensationsåtgärder ställs i samband med dispenser från förbuds- bestämmelserna i artskyddsförordningen enligt 16 kap. 9 § MB ska

kompensationen bidra till att motverka den negativa påverkan som riskerar att uppkomma på den berörda artens population.128 Se mer i avsnitt 5.2.2. Detta innebär att kompensationsåtgärderna i de flesta fall bör utföras nära den plats där skadan uppstår. Om det finns god kunskap om vilka faktorer som påverkar den regionala populationen av den berörda arten och kostnadseffektiva åtgärder för att påverka dessa faktorer i positiv riktning är möjliga att identifiera kan det dock i vissa fall vara motiverat att vidta kompensationsåtgärder på annan plats.

128 _{Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv}

79 Naturreservat

Vid kompensation i samband med dispenser från naturreservatsföreskrifter eller upphävanden, helt eller delvis, av beslut gällande naturreservat (7 kap. 7 § MB)

anser Naturvårdsverket att kompensation i första hand bör ske genom aktiva

åtgärder för att återställa eller nyskapa naturvärden i eller i anslutning till naturreservatet. Först om detta inte är möjligt eller om sådana åtgärder bedöms vara orimligt dyra bör skydd av ett annat område övervägas. Om kompensationen sker genom skydd av ett annat område bör detta väljas utifrån förutsättningarna att återskapa eller skydda liknande naturvärden som de som låg till grund för bildandet av det naturreservat som påverkas negativt av dispensen eller upphävandet. I samband med åtgärder i skyddade områden och kompensationsåtgärder som endast innebär skydd av områden bör dock kravet på additionalitet beaktas. Se mer i avsnitt 4.4.

Natura 2000

I samband med skada på de livsmiljöer eller störning av de arter som skyddas i ett Natura 2000-område ska de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses (7 kap. 29 § MB). Detta innebär att åtgärderna ska säkerställa att Natura 2000-nätverket totalt sett förblir sammanhängande. Kompensationsåtgärderna ska säkerställa bibehållandet av områdets bidrag till gynnsam bevarandestatus inom den berörda biogeografiska regionen för de arter eller livsmiljöer som påverkas negativt. Kompensationsåtgärderna ska därför utföras i samma biogeografiska region i samma medlemsstat och tillhandahålla funktioner som är likvärdiga med de som gjorde att det ursprungliga området valdes ut.129 Om det är möjligt bör kompensationsåtgärderna utföras i närheten av det område där skadan eller störningen uppstår.130 I samband med åtgärder i skyddade områden och

kompensationsåtgärder som endast innebär skydd av områden bör dock kravet på additionalitet beaktas. Se mer i avsnitt 4.4.

Allvarlig miljöskada

I samband med kompensation vid allvarlig miljöskada ska i första hand primära hjälpåtgärder vidtas, dvs. åtgärder på plats som innebär att den skadade miljön återgår till eller närmar sig sitt ursprungliga tillstånd. Om det behövs kompensation i form av kompletterande och kompenserande hjälpåtgärder ska dessa om möjligt genomföras på en plats som i fråga om naturresursens funktion och dess betydelse för allmänhetens friluftsliv har anknytning till den plats där skadan uppstod131.

129 _{Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden, artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG,}

avsnitt 5.4.3

130 _{Non-energy mineral extraction and Natura 2000 s. 67}

80 Åtgärder till skydd för fisket

Om effektiva åtgärder till skydd för fisket är möjliga att genomföra i det

avrinningsområde som påverkas bör dessa prioriteras bland annat av fördelnings- skäl. I förarbetena till bestämmelsen i 11 kap. 8 § MB framhålls dock att åtgärder till skydd för fisket ska kunna vidtas även i angränsande vattenområden132.

Kompensation vid förlust av ekosystemtjänster

Utgångspunkterna vid lokalisering av kompensationsåtgärder skiljer sig i vissa avseenden åt när det gäller påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detta beror på att det i många fall finns specifika brukare eller mottagare av ekosystemtjänster. Lokaliseringen av kompensationsåtgärder vid förlust av ekosystemstjänster medför därför fördelningseffekter på ett mer uttalat sätt än kompensation vid förlust av biologisk mångfald. Se exempel 19.

Om en ekosystemtjänst som degraderas vid en exploatering har stort lokalt värde (till exempel vardagsrekreation eller pollinering) är det enligt Naturvårdsverkets

uppfattning särskilt motiverat att kompensationen lokaliseras så att den stärker

produktionen av de lokala ekosystemtjänsterna.133