Filmen mailades till Andreas Larsson som r doktorand p Linköpings universitet. Han arbetar mycket med utbildning och skolutveckning för att hj lpa l rare med att l ra ut forskning. Han har ven l rarerfarenhet sj lv. Filmen skickades tillsammans med information om att fokuset p v r studie inte ligger p musiken, röstsk despelet eller ljudkvaliteten. Mailet förklarade att filmens m lgrupp var barn i rskurserna 1-3. Fr gorna som n mndes i metoden bifogades ocks . Andreas svarade och förklarade att hans svar var relativt spontana, och att han ven l tit sin nio- riga son titta p filmen och ge sina sikter.
S h r lyder hans svar:
Vad r din sikt om filmmediet i sig som inl rningsverktyg för barn i avsedd ldersgrupp?
● Jag tycker att filmmediet r bra, men v ldigt mycket sv rare att jobba med n vad
m nga tror. Dels s r det sv rt att producera film för barn, men kanske nnu sv rare för l rare/pedagoger att hitta bra film. Det finns studier som visar att filmerna p verkar barnens s tt att prata i stor utstr ckning och d r det viktigt att filmen r r tt . Det samma g ller ju givetvis utst llningar… Ett s tt att jobba med det r ju att ja
vetenskapliga r dgivare under produktionens g ng. D r behöver man – enligt min erfarenhet – ha med pedagoger redan fr n första projektmötet.
Tror du att det h r klippets budskap r tydligt för barn i avsedd ldersgrupp?
● Ja, absolut. D remot r det otydligt om det r en informationsfilm eller ett
l romedel . Den börjar (tycker jagä som en snygg informationsfilm och blir sen lite mer skola . H r tenderar ni att skriva barnen p n san lite.
Finns det n gon del av filmen som kan uppfattas som otydlig för m lgruppen?
● Det finns ett st lle d r ni s ger att var försiktig s att du inte smittar n gon med
diabetes n r du r magsjuk . Det r ett syftningsfel d r… Man kan tolka det som att diabetes r en smittsjukdom. Annars s har jag sv rt att se n gon otydlighet.
En sak som har med detta r repliken ibland kan det bli fel. H r tycker jag att ni borde anv nt ord som ibland behöver kroppen hj lp p traven eller ta in det d r om att alla m nniskor fungerar olika (som ni har med l ngre framä. Eleven med diabetes som ser filmen kommer inte att gilla att höra om sitt fel!
Är filmen visuellt engagerande nog för att h lla barnen intresserade genom hela filmen?
● Visuellt s tycker jag att det funkar bra ( ven om ni nog kör med lite v l m nga
illustrationer som bara r en ’push’ p taletä. Jag tror d remot att filmen blev lite l ng. [Min son] tappade intresset n gon minut fr n slutet. Det hade nog att göra med att den blev lite för mycket instruktion p slutet.
Är filmen story/ber ttandem ssigt engagerande nog för att h lla barnen intresserade genom hela filmen?
● Se kommentaren ovan… Jag tycker v ldigt mycket om inledningen med kroppen som
fabrik och nyckeln för att sl ppa in energi. Även blodsockerniv n. D remot blev det lite mycket med alla symptom som exempelvis att g p toa. D r skulle jag ha funderat p vad barnen egentligen behöver veta för att hj lpa n gon med diabetes och fokusera p det.
Vad tycker du om det visuella spr ket och designen av elementen?
● Superbra. Jag gillar den typen av film, och jag tycker att ni satte f rgerna bra. Eftersom
allt r s stiliserat s kommer det inte finnas en enda unge som tror att hj rnan ser ut s d r. (D remot finns det studier som visar att barn faktiskt tror att ett hj rta ser ut s d r. Vissa menar d rför att det r viktigt att göra realistiska bilder. Jag h ller inte med.ä
Har filmen ett l mpligt tempo och l ngd?
● Tempot r bra, men filmen r aningens för l ng. Ni hade behövt prioritera lite
Vad tycker du om f rgvalen i filmen?
● Se kommentarer ovan
Finns det n got som du hade velat ndra p ?
● Det mesta har jag redan skrivit… I övrigt s finns det n got st lle d r ni tilltalar barnen i
plural n r ni annars tilltalar i singular. Ni har ocks en grej i sammanfattningen (att h lla kontroll p sockerniv nä som jag inte uppfattade i filmen. Den aspekten ser jag som en av de viktigaste för andra barn att veta. Min dotter har en kompis med diabetes. De tv hj lps t för att h lla koll p sockerhalten.
● En annan sak som jag skulle ta med r det d r med att diabetiker kan ta vad som
helst. Det finns en del fördomar om att de bara m ste ta sockerfritt som ni skulle kunna hj lpt till att jobba bort
Varför?
● Se kommentarer ovan
Har du n gra övriga tankar om filmen sett utifr n v rt syfte?
● Men tanke p alla fr gor ni st llt s finns det inget annat just nu.
S d r… Igen… En mycket snygg film. Det r alltid kul att se vad studenter jobbar med, och ven fast jag kan se sp r av annat som gamla GDKare gjort s tycker jag att ni har tagit det ett steg l ngre. Jag tycker att storyn r fin och jag gillar framför allt
nyckel-metaforen. Den kommer jag att ta med mig vidare.
6. Analys
I Andreas Larssons v rdering framkommer det att filmen r lite för l ng för m lgruppen. Hans son tappade intresse vilket skulle kunna bero p olika faktorer. Hapsari et al. (2019ä s ger att barn l tt tappar fokus n r l raren v nder ryggen mot dem och ritar p tavlan, och konkluderar att detta kan bero p v ntetiden. De n mner ven att fördelen med animationer
r att inneh llet inte blir monotont. Andreas Larsson n mner att vi tenderar att skriva barnen p n san, vilket kan tala för att den delen av filmen n r symptomen och fakta n mns under en l ngre period med relativt statisk animation kan uppfattas som tr kig för barnen och s ledes f inneh llet att k nnas mer monotont n mediet hade behövt. Naranjo-Bock (2011ä n mner ven att det r bra att anv nda sig av abstrakta exempel till barn, snarare n att förklara saker som de r, vilket ytterligare talar för att den delen av filmen inte r optimerad till m lgruppen, vilket kan vara anledningen till att filmen k nns för l ng.
Bergström (2016ä beskriver att funktionell f rg anv nds för att förb ttra en produkts fysiska och kommunikativa attribut. F rgerna p bukspottkörteln, hj rnan och dörren r alla exempel p illustrationer i filmen som följde den h r typen av f rgs ttning, b de med avseende för deras prim rf rg, f rgs ttningen p detaljer och skuggningen. Han beskriver att l tta f rger i rött och gult skapar en upprymd k nsla. Gult menar han, str var mot sk daren medan bl tt tenderar att dra sig undan och försvinna i bakgrunden. Den bl a f rgen i bakgrunden i filmen l mpar sig d rför bra i början d r tjejen har p sig gult och drar fokus. Pojkens bl a kl der var s ledes inte optimala. Naranjo-Bock (2011ä pratar om att anv nda starka f rger för att bjuda in m lgruppen. Hon n mner ven att det g ller att hitta balansen mellan de h r starka f rgerna och vad som r för m nga intryck. De mindre saturerade och d mpade f rgerna i bakgrunderna kan ha bidragit till att Andreas Larsson och hans son inte uppfattade n gra problem med f rgs ttningen, ven om den animerade pojkens mindre kontrasterande kl der kan ha bidragit till att Andreas Larssons son tappade intresset mot slutet. Bergström (2016ä beskriver ven rött som livligt och rörligt, vilket l mpar f rgen för att leda blickar. Blodet som sockerbitarna rörde sig i fungerade d rför b de som funktionell f rg och ledande f rg, och bör bidra till att m lgruppen fokuserar p r tt sak n r blodsockret förklaras.
Bergström (2016ä n mner att sansserifer r bra för rubriker och har enkla och funktionella former. Naranjo-Bock beskriver att det r viktigt att hitta balansen mellan h ftig grafik och vad som riskerar överbelastar barnens sinnen. Valet av en enkel sansserif som r med ganska l nge och tar upp mycket plats i p sk rmen skulle kunna bidra till att minimera den h r överbelastningen, med avsikt för det faktum att större delen av m lgruppen inte har l st s rskilt l nge. Ett mer stiliserat eller sp nnande teckensnitt hade eventuellt kunnat förvirra barnen och kr vt mer fokus för att uppfattas, vilket hade gjort filmen mindre kommunikativ. Rubriker av sansserifer tenderar ven att vara versala och barn brukar ofta l ra sig l sa med
stora bokst ver , vilket r ytterligare en anledning att en sansserif l mpar sig till texten i den h r filmen.
7. Diskussion
7.1 Validitet
Studiens validitet fick lida av det faktum att det inte gick att testa p den t nkta m lgruppen. Som n mnt tidigare s gjordes m nga ndringar i metoden p grund av COVID-19, vilket bidrog till att det blev mer eller mindre omöjligt att kompensera för de saker som vi inte planerade att testa. sikterna som vi fick fr n Andreas Larsson utgick visserligen fr n vetskapen att ljudet och musiken inte testades, men vi hade ingen möjlighet att förs kra oss om att s var fallet. Med detta n mnt kommer en studie som best r av att göra en film avsedd till att öka kunskapen hos barn antagligen kunna utv rderas mot det syftet av n gon som har en hög först else av hur barn t nker och l r sig. Testet av v r design var s ledes inte perfekt, men har nd en hög validitet med tanke p omst ndigheterna.
För att förb ttra validiteten skulle fler studier om inl rning kunnat anv ndas under
uppbyggningen av metoden, men terigen, det h r hade varit mest relevant om det hade g tt att testa filmen p en grupp barn. Att ta fram och testa en till film med vissa ndringar i utformningen hade givit oss möjligheten att se huruvida f rgen, till exempel egentligen p verkade resultatet s mycket som vi trodde.
7.2 Reliabilitet
ven reliabiliteten p verkades av att vi inte kunde göra testerna vi ville p grund av
COVID-19. Den enda utomst ende analysen som gjordes utfördes som n mnt av Andreas Larsson, och ven om han r v ldigt kunnig inom sitt f lt hade det varit önskv rt att testa designen p fler m nniskor för att f en möjlighet att st lla dem mot varandra. Analysen gjordes efter hans sikter tillsammans med k llorna, och kr vde d rför viss tolkning av författarna, ven om den gjordes med m let att vara s objektiva som möjligt. Denna sj lvkritik hade kunnats begr nsats mer till designfasen om vi hade haft möjlighet till fler tester, d r konkret förb ttring förhoppningsvis hade observerats mellan testen innan respektive efter barnen fick kolla p filmen.
Teorin som togs upp i den teoretiska ramen innefattar information om b de design för barn och design över lag. Tillsammans med v ra designförm gor fr n tre rs utbildning inom grafisk design och kommunikation, och faktan om diabetes som togs fram i förstudien utgjorde de en bra grund för v rt projekt. N gra k llor om informationsdesign till barn tillsammans med mer grund för v ra filmkunskaper hade antagligen st rkt den h r delen fr n ett akademiskt perspektiv.
Vi hade velat inkludera n gra tester p koncepten och arbeta mer iterativt med filmen. Tidsbrist och COVID-19 gjorde det h r mer eller mindre omöjligt, vilket kan ha bidragit till en mindre optimal film och s ledes ven studie. Om vi hade haft möjligheten hade vi ocks som n mnt velat ta fram ytterligare en film för att ge potentiella skillnader i resultat att st lla mot varandra.