Efter att ett f rdigt manus hade arbetats fram s gjordes en sista storyboard, (se figur 7ä, i den t nkta stilen och med de flesta av illustrationerna som skulle anv ndas i den f rdiga filmen. Syftet med det h r stadiet var att f en bra idé om hur v l v ra illustrationer och v r valda stil skulle fungera att animera och att ta fram en mall som kunde anv ndas som referens under animeringsstadiet. Storyboarden drog inspiration fr n v ra tidigare genomarbetade storyboards och kombinerade mer eller mindre de tv tidigare mer
genomarbetade storyboardsen till en, p grund av att det baserades p manuset som togs fram p det s ttet.
Kulören lila valdes efter eget gott omdöme, för att kontrastera med delarna av filmen d r insidan av kroppen representeras, och för att vara visuellt stimulerande utan att ta över och göra bakgrunden distraherande mot budskapet.
Vid delen av storyn d r en vuxen skulle tillkallas tyckte vi det var viktigt att l gga fokuset p att f en vuxen till sig s snabbt som möjligt, vilket oftare n inte inneb r att man ropar p en vuxen ist llet för att springa och h mta en vuxen. Manuset ndrades d rför i samband med att den h r storyboarden sattes ihop fr n att instruera barnen till att springa efter en vuxen, till att ropa p en.
Figur 7, Slutgiltig storyboard
5.9 Typografi
Vi valde ett teckensnitt i enlighet med Bergströms (2016ä rekommendationer att anv nda till att symbolisera larmsignalen 112 och texten Hj lp! , vilka r de enda typografiska element som förekommer i v r informationsfilm. Teckensnittet vi valde r futura, eftersom det r ett teckensnitt med hög l sbarhet tack vare avsaknaden av extra element d det r en sansserif, samt att den har en tydlig ordbild. De typografiska elementen framst lls i en teckengrad som har hög visuell n rvaro storleksm ssigt i v r komposition oavsett visningsförh llandena, förutsatt att hela bilden syns i rimlig storlek för sk daren. Detta för att s enkelt som möjligt urskilja tecknen för sig utan risk för att tecknen blir sv ra att tyda, eller att de sm lter in mot bakgrunden. Vi anser att futura r ett teckensnitt som passar v l in till inneh llet i resten av filmen, speciellt i den sk rning och teckengrad vi valt att presentera den i, d formerna p minner om de som terfinns hos resterande artefakter genom filmen.
Teckensnittet framst lls i svart eftersom det har en god kontrast som hj lper l sbarheten mot bakgrunden i filmen. Det har varit viktigt för oss att vara terh llsamma g llande typografisk n rvaro d en stor del av v r m lgrupp befinner sig i ett stadie d r de precis börjat l ra sig l sa. D rför har vi valt att minimera typografisk n rvaro för att den ska vara s tillg nglig som möjligt för v r m lgrupp.
5.10 Animering
5.10.1 Rough cut
Efter att vi satt ihop en slutgiltig, mer hi-fi storyboard, gjorde vi en rough cut av filmen, med en placeholder-röst för att hj lpa till att skapa en k nsla för den pacing filmen skulle ha, samt för att ha ett skelett att bygga p allt eftersom vi fortsatte att arbeta med manus och storyboard. Detta gav oss insikten att det manus vi skrivit borde ndras vid en punkt, samt renskrivas p ett f tal punkter. Enligt v r initiala storyboard förklarar vi att det r extra viktigt att inte smitta n gon med diabetes med magsjuka. Detta stycke var dock placerat mellan tv viktiga delar om vad man ska göra om man ser n gon som svimmat, samt
sammanfattningen. Det k ndes konstigt att inte avsluta videon med den starkaste delen, s vi valde att ist llet flytta delen om magsjuka till innan delen om hur man borde agera om man ser n gon som svimmat. Vi kom ocks fram till att ndra v r formulering över saker som m lgruppen inte borde göra, eftersom det r enkelt att glömma bort ett inte i en pressad situation, och kan i sin tur ha allvarliga konsekvenser. Ett exempel r att om vi uppmanar m lgruppen till att absolut inte ge en avsvimmad diabetiker insulin kan resultatet bli att personen i scenariot glömmer bort intet och t nker i stil med ge - vad var det nu man
skulle ge? insulin .
5.10.2 Animation
Verktygen och metoderna inom programmet Adobe After Effects vi anv nt oss utav för att animera filmen r fr mst de grundl ggande transform-verktygen som appliceras p alla sorters artefakter och kompositioner som g r att importera i programmet. Artefakterna som vi tagit fram i Adobe Illustrator sparas i formatet .ai, vilket till ter att objektgrafik sparas i separata lager. Dessa lager g r sedan att importera som separata kompositioner i After Effects, s att man kan animera var del för sig, ist llet för att allt inneh ll i filen p verkas av samma effekt. Detta till ter att vi animerar separata delar av en illustration. Om vi
exempelvis vill att en m nniska i filmen ska blinka kan vi enbart animera dess ögon, ist llet för att hela artefakten p verkas av samma effekt.
Transform-verktygen best r av effekterna Anchor point , som ndrar fr n vilken punkt det valda objektet ndras utifr n animationseffektens attribut, Position som flyttar ett objekts position p sk rmen, Scale som skalar ett objekts storlek i procent, Rotation som roterar ett objekt utifr n placeringen p dess ankarpunkt, och Opacity som s nker eller höjer ett objekts transparens fr n 0% till 100%.
Anchor points har under projektet anv nts för att v lja ifr n vart överg ngar ska v xa och varifr n leder p m nniskorna ska rotera runt, som deras armb gar, ben och huvuden. Position har anv nts flitigt genom filmen för att dra in överg ngar och artefakter i bild, f saker att röra p sig och skapa rörelser av m nniskorna som r med i filmen. Position har ocks anv nts för att flytta blicken, munnen och ndra ansiktsuttrycken p de objekt som har ansikten i filmen.
Scale har anv nts för att f saker att dyka upp fr n tomma intet för att variera s ttet saker uppenbarar sig p sk rmen, men ocks för att ge en effekt av att saker studsar, och ven n r m nniskan skalas upp och överg r till en genomsk rning av m nniskan d r man ser organen hj rnan, hj rtat och bukspottskörteln. Scale har ocks anv nts för att f artefakters ansikten att verka mera levande genom blinkningar och munrörelser, samt att f hj rtat att pumpa.
Rotation har anv nts för att exempelvis f sockerbitarna att, i samband med position verka flyta och verka oregelbundna n r de f rdas genom blodet, och för att f organ som hj rnan och bukspottkörteln att inte verka s statiska medan de r p sk rmen.
Alla objekt kan ha masker i form av shapes som antingen döljer, eller visar objekt n r de befinner sig inom eller utanför masken. Detta anv nds exempelvis n r nyckeln ker in och försvinner i l sets öppning eller n r bananen i början av filmen ts. D bananen försvinner
ndras maskens form med hj lp av att dess shape path ndrar position i steg, utan att rörelsen interpoleras i en j mn kurva. Detta r möjligt genom att anv nda sig utav After Effects Graph Editor , som ger anv ndaren till telse att manipulera de interpolerade keyframesen efter ett antal parametrar för att ge finkontroll över rörelser och överg ngar. Vattnets shape path ndras ocks , men inte stegvis för att det ska se ut som att vattnet rör sig i vattenglaset.
Easy Ease r ett snabbt och effektivt verktyg som till ter mjuka överg ngar mellan keyframes, d den interpolerade rörelsen gradvis blir snabbare tills den n tt sin högsta hastighet, för att p samma s tt avta mer och mer efter att överg ngen n tt sin högsta hastighet, likt en exponentiell kurva.
Effekten Turbulent displace har anv nts vid överg ngar och för att f blodvenen att röra p sig, för att se mer organisk och levande ut. Det effekten gör r att den förvr nger ett objekts utseende till ett synes slumpm ssigt mönster, som man kan st lla in m ngden av i
effektpanelen och över hur l ng tid effekten ska vara. Samma effekt har ocks anv nts för att f snurran över den avsvimmades huvud att röra p sig.
Vi har ocks anv nt oss av ett tredjehandsplugin vid namn Duik Bassel.2 som till ter rigging, genom att bygga en animeringsbar skelettstruktur som man sedan kan l nka till separata objekt. Genom att spara m nniskornas alla kroppsdelar i olika animeringsbara lager och sedan l nka dem samman genom skelettstrukturen kunde vi f deras kroppar att animeras likt en verklig m nniskokropp i 2D. Detta kom exempelvis till anv ndning i början n r
m nniskan vinkar, n r m nniskan ter en banan och klappar sig p magen, n r den h ller sig för munnen vid scenen om magsjuka och n r m nniskan darrar och sedan svimmar.
5.12 Ljud
5.12.1 Ber ttarröst
ven fast fokuset i v r studie inte ligger p röstsk despel eller olika tonl gen s behövde vi ta fram en ber ttarröst till filmen. För f fram den slutgiltiga voice-overn till filmen s anv ndes programmet Audacity. Inspelningen gjordes av en av oss efter en genomg ng av olika tonl gen och diskussion kring hur ber ttarrösten borde l ta. Vi best mde att rösten inte skulle l ta tillgjord och ha ett seriöst men nd l ttsamt utryck. Den första
inspelningen utgick fr n röstsk despelarens naturliga röst, men l t inte riktigt seriös nog. En ny inspelning togs fram d r en röst med l tt anspelning p en traditionell ber ttarröst fr n en saga eller ett barnprogram anv ndes. Trots att den h r rösten var mer tillgjord valde vi att anv nda den eftersom den bedömdes l ta b ttre. N r inspelningen var klar reducerades bruset fr n mikrofonen med hj lp av Audacitys Noise Removal -funktion, innan
fels gningar, smack och andningspauser klipptes bort.
Ber ttarrösten klipptes sedan upp i separata filer för varje stycke för att kunna skapa ett mer anpassat tempo till filmen för att l mpa sig i en förklarande takt. Under klippen förekom fortfarande brus, vilket gjorde att det l t konstigt n r det mellan ljudklippen helt och h llet upphörde. För att kompensera för de abrupta avbrotten n r bruset försvann anv nde vi oss utav ett brusklipp som anpassades till ljudniv n av inspelningarna av rösten, för att h lla en j mn niv genom hela filmen. Brusets ljudniv reglerades med inst llningen Audio Levels i Adobe After Effects, vilket ocks till t anv ndandet av keyframes för att tona in och ut ljudet för att hitta en j mn, sömlös överg ng av brus mellan alla ljudklipp.
5.12.2 Musik
N r alla klipp av ber ttarrösten var p plats och hade en j mn ljudniv , samt att avsaknaden av brus mellan klippen var tg rdade, lade vi till ett musiksp r fr n YouTube Studio för att s tta st mningen, men ocks för att fylla ut tystnaden som förekommer n r ber ttarrösten inte pratar. Vi ans g att ett musiksp r hj lpte till att h lla intresset uppe medan vi tittade p filmen, eftersom den plötsliga tystnad som uppstod n r ber ttarrösten inte hörs resulterar i ett avbrott i videons flöde.