Exponent

Intervjuad författare: Susanne Gennow Lärare: Bo Silborn

Skapandeprocessen

Susanne Gennow och hennes medförfattare skrev i början enskilt och träffades sedan på Gleerups i Malmö och läste och kommenterade varandras arbete. Då var även redaktörerna med mer i processen, men senare, framför allt när de skrev boken till kurs E så skrev de mer tillsammans, genom att skicka mycket e-post och ringa och kommentera.

Susanne Gennow vill inte av misstag kopiera från andra svenska läromedel så hon tar istället inspiration och idéer från utländsk litteratur, framförallt amerikansk, engelsk och finsk. Sen tar hon tankar från den egna undervisningen, där hon även testar lite av materialet. Hon tycker att hon inte hade kunnat skriva en lärobok utan att undervisa själv.

Upplägget

Susanne Gennow tycker att det är viktigt att eleverna ska förstå innebörden av det man lär sig, vad man ska ha derivatan till. Hon börjar med att visa lutningen på en rät linje, för den

förändras ju inte utan är konstant, och applicerar sedan de resonemangen på vanliga funktioner och för att eleverna på så vis ska få förståelse, för att sedan gå över till definitionen. Susanne Gennow vill komma till skott och inte dra ut på introduktionen av derivata därför att det annars kan bli för segt för eleverna. Kapitlets upplägg, menar Susanne Gennow, bygger på att få in förståelse och utgå ifrån bilder. Man har det matematiska språket för att förklara och en bild för att ge förståelse. Susanne Gennow tror att eleverna hade klarat att lära sig förstå och använda derivatan genom att bara läsa i Exponent, men att det inte hade blivit lika bra som om de skulle ha tillgång till lärare. Lärare kan lägga till saker i förklaringar om de märker att en elev inte förstår, medan man i en bok inte kan skriva allt.

Lärarens svar

1. Bo börjar med att gå igenom begreppet gränsvärde med sina elever och visar vad som händer med vissa funktioner när man låter variablen gå mot ett specifikt värde. Han låter eleverna se att även om man inte kan sätta exakt det värdet på variabeln så kan man låta värdet komma väldigt nära. Bo följer alltså inte bokens upplägg här eftersom begreppet gränsvärde inte tas upp i boken över huvud taget. Anledningen till att han gör på detta sätt är att han anser att derivatans definition är för svår för att vara det

31 första gränsvärde eleverna kommer i kontakt med. Efter den inledningen följer han dock bokens upplägg för resten av avsnittet derivata.

2. Bo Silborn tycker att bokens upplägg är bra och tror att han skulle tyckt det även om han inte var en av författarna.

3. Då Exponent kom ut bad Bo att få använda den röda upplagan, det vill säga den för NV/TE-programmet, eftersom han är medförfattare. Han var den första på hans skola att använda den på NV/TE medan det var flera lärare som valde att använda SP- upplagan. Efter att han började med Exponent har fler lärare på NV/TE-programmet bytt till den.

4. Bo tror att ganska många elever kan läsa texten och därigenom förstå vad derivata är, men anser att det finns flera som inte hade kunnat det utan behöver vägledning från lärare.

4.1.6 Räkna med Vux

Intervjuad författare: Gert Gabrielsson Lärare: Martin och Nils

Skapandeprocessen

Räkna med Vux är skriven av en författargrupp på tre personer. Dessa tre författare har jobbat som team i 30 år. Som de andra författargrupperna vi har tagit upp jobbar den här också gemensamt hela tiden och delar inte upp så att en författare håller i ett moment och en annan författare i ett annat. Gruppen börjar med att diskutera och drar upp riktlinjer för ett kapitel tillsammans och delar sedan upp texten. När var och en är klar med sitt manus, byter man författare på manuset och omarbetar det. Gert Gabrielsson berättar att de ser på hur andra läroböcker är upplagda men man tar inte efter någon annan, man har själv så mycket tankar och idéer. Gruppen tittar en hel del på vad utländsk litteratur har att tillföra och åker på matematikkonferenser.

Upplägget

När Gert Gabrielsson börjar intervjuas och får frågan varför de valt det upplägg av

derivataavsnittet som vi kan se i boken, hänvisar han till att det i kursplanen står att eleverna ska kunna förklara, åskådliggöra och använda begreppen ändringskvot och derivata. De väljer därför att börja med att klara ut ändringskvot med ett praktiskt exempel. Gert Gabrielsson

32 berättar att de i boken ägnar mycket tid åt att förstå skillnaden mellan ändringskvot, som är ett medelvärde, och derivata, som är ett momentanvärde. Han tycker att det är viktigt att lägga stor vikt vid att få förståelsen för detta innan man går in på gränsvärdesdefinitionerna. Eftersom det är en bok som riktar sig mot KomVux så vet författarna att det tyvärr brukar vara begränsat med tid och resurser så man vill komma fram till väsentligheterna och snabbt kunna se sammanhang. Gert Gabrielsson anser att man bör koppla begreppet ändringskvot till derivata så att eleverna vet vad man är ute efter.

Boken är tänkt att fungera för självstudier men Gert Gabrielsson tycker, som flera av de andra författarna, att den bästa undervisningssituationen är med lärare.

Lärarens svar

1. Lärarna som intervjuades följer bokens upplägg utan att avvika alltför mycket, för att underlätta för eleverna. Skulle någon elev missa en lektion så vet den eleven vad som gåtts igenom. De anser att det inte finns så många olika sätt att introducera derivata på så de tycker att boken gör det på ett helt ok sätt.

2. Lärarna vi pratat med tycker inte om boken utan anser den vara för ostrukturerad. Vidare anser den ene läraren att man i boken har flera olika exempel som man visar lösningen på men sedan är första uppgiften, som eleverna ska lösa själva, ett helt annat slags uppgift så de har ingen hjälp av de lösta exemplen.

3. Enligt båda lärarna så är boken inköpt enbart för att författarna har jobbat på skolan. 4. Den ena läraren tror att eleverna eventuellt skulle kunna läsa sig till förståelse, men det

skulle ta betydligt längre tid. Den andra läraren tror inte att man kan läsa sig till matematik över huvud taget.