Externa hinder

Precis som i fallet med småföretagens interna tillväxthinder är det möjligt att skönja två genomgående och gemensamma externa hinder. Enligt de tillfrågade företagarna återfinns det främst två betydande tillväxthinder i den externa miljön som direkt påverkar dem och deras företagande - dels det rådande företagsklimat i Gävle kommun samt överetableringen av vissa företag på den lokala hemmamarknaden.

6.2.1 Företagsklimat

När Svenskt Näringsliv för 2010 avslutade sin årliga mätning av företagsklimat i Sveriges samtliga kommuner backade Gävle kommun nio placeringar. Kommunen hamnar nu enligt den nya mätningen av Svensk Näringsliv (2010) ännu längre ner i bottenskiktet och vad som uppkom under samtalen med studiens småföretagare i form av kritik ter sig ligga i linjen med Svenskt Näringslivs undersökning. Institutionella faktorers påverkan så som lagar och regleringar har i tidigare studier påvisats ha en stor inverkan för näringslivets utveckling, detta förklaras av Davidsson et al. (2001) som något vilket i många fall missgynnat företag med potential att växa. Främst talas det om det höga skattetrycket samt rådande arbetsmarknads- regleringar.

Lagstadgade beskattningsregler och arbetsmarknadsregleringar oavsett dess inverkan utgör samma hinder och/eller förutsättningar för landets företagare, vad som däremot ger utrymme till skiljaktigheter är det kommunala företagsklimatet. Undersökningen som Svenskt Näringsliv publicerar på sin hemsida går att bryta ner i olika segment där ett resultat för varje enskild faktor påvisas. Sett till kommunalpolitikernas attityder gentemot företagare hamnar Gävle kommun på plats 260 enligt Svensk näringsliv (2010), ett påtagligt dåligt resultat. Undersökningens resultat tycks även vara kännbart för denna studies respondenter då samtliga beklagar sig över det lokala styret. Företagen känner sig missgynnade och nedvärderade. Det tycks även saknas en känsla inom kommunen att vilja hjälpa företagen baserat på respondenternas svar, något som anses vara direkt tillväxthämmande. Davidsson et al. (2001) förklarar hur kommunernas tillämning av lagar och regler har en stor betydelse för institutionella faktorers påverkan och således bidrar eller hindrar till företags tillväxt och utveckling. Ett återkommande ord under studiens intervjuer var ”stelbent”, vilket uppkom under stunder då kommunens sätt att arbeta gentemot företag behandlades.

och värdering emot företagen. En av respondenterna utvecklade det hela och förklarade att Gävle kommun i många fall har en tendens att medvetet eller ej förmedla en attityd som påpekar att ”det är kommunen som bestämmer”. Onekligen förefaller det som sådant att det självklart är kommunen som bestämmer också, men just ”stelbentheten” bidrar till en förvärrad situation.

Om variabeln kommunens tillämpning av lagar och regler betraktas separat från Svenskt Näringslivs (2010) undersökning återfinns Gävle kommun på plats 227. Ytterligare ett beklämmande resultat vilket bidrar till att bekräfta upplevelserna bland studiens respondenter. Bland de intervjuade för denna studie förekom det tre företagsledare vilka besitter erfarenheter av att driva eller drivit näringsverksamhet inom andra kommuner. Samtliga av dessa var av åsikten att framförallt kontakten med kommunen och kommunens vilja att hjälpa företagen var bättre i de andra kommunerna. En av de tillfrågade driver förutom i två andra kommuner ett företag i Gävles grannkommun Sandviken. Denna respondent förklarade hur denne märker stora skillnader mellan hur företag blir behandlade i de olika kommunerna. Vad som lyftes fram mest var beslutsvägarna och dialogen mellan parterna. Sandviken, som upplevdes ha ett betydligt bättre företagsklimat än Gävle, kommer inte helt överraskande bättre till på mätningen av tillämpningen av lagar och regler än Gävle, närmare bestämt 91 placeringar bättre.

Den tidigare påpekade "vi-och-dem" känslan blir allt mer tydlig under samtalen med respondenterna och sett till utvecklingen av företagsklimatundersökningen ses ingen vändpunkt. Det rådande klimatet gynnar ingen och då dess påverkan är så stark att det bland företagen upplevs som en kraftig barriär i vägen för tillväxt blir konsensus något av att Gävle kommun har ”skjutit sig själva i foten”. Då kommunen dras med en mycket hög arbetslöshet torde det vara i allas intresse att främja de lokala företagen för deras och Gävles tillväxt. Som i ett steg att förbättra invånarnas och företagens situation. För som tidigare nämnts och förklarats av både Nutek (2003) och Bornberger-Dankvardt et al. (2003) utgör småföretag den största delen av sysselsättningens nettotillskott i näringslivet, något som vore ”all business” för Gävle om ett utryck från en av studiens respondenter skall anammas.

6.2.2 Överetablering

I samtal med respondenterna kan man tyda att konkurrenssituationen för Gävle kommun är drabbad av en överetablering i främst detaljhandeln, IT-branschen och telemarketing- branschen. Överetableringen i detaljhandelssektorn grundar sig främst i tillgången till köpcentrum i kommunen som Valbo köpcentrum och Hemlingby köpcentrum. Utbudet är stort, konkurrensen är påtaglig men köpkraften från konsumenter är dessvärre för liten för marknaden. Denna strid om konsumenter kan härledas till Porters (1983) redogörelse för konkurrensen mellan befintliga aktörer, vilket förklarar att det blir hårdare kamp om marknadsandelar om marknaden växer men köpkraften står stilla. Men det ska även tilläggas att detta inte är något som genomsyrar hela Gävle kommuns branscher, eftersom byggsektorn och turistnäringen möjligen drar nytta av den gällande situationen.

Porter (1983) menar att kundernas förhandlingsstyrka ökar när det finns många val av affärer, vilket kan stämma i Gävle kommun men som leder till att småföretagare inom detaljhandeln får det svårt att klara av konkurrenssituationen med de prisnedsättningar som påföljder. Leverantörers förhandlingsstyrka som ingår i Porters (1938) femkraftsmodell förklarar tillgängligheten och förmågan att byta ut en leverantör som en viktig konkurrenskraft, vilket i fallet för småföretagare sannolikt blir en negativ påverkan då leverantörer hellre samarbetar med ett företag med större efterfrågan och kvantitet.

Tillväxthindret med överetableringen bidrar möjligtvis till en större form av aktsamhet för småföretagare att etablera sig på nya marknader eller utöka sin befintliga verksamhet, eftersom vetskapen om bristen på köpkraft uppenbarligen finns hos många småföretagare. Andra planerade stormarknader och köpcentrum på andra orter utgör också ett hot för detaljhandeln, som exempelvis det planerade köpcentrumet i Dalarna med ett konkurrerande IKEA-varuhus vilket med stöd av Porter (1983) utgör potentiella substitut till redan befintliga marknader i kommunen, och därmed kommer att nedbringa köpkraften i kommunen ännu mer än tidigare när varuhuset i Dalarna står klart.

Överetableringen slår som sagt hårdast mot kommunens småföretagare och mycket beror det på de skalnackdelar som dessa besitter gentemot deras större konkurrenter. Att inte ha möjlighet att hantera samma volymer, främst gällande inköp, bidrar till att kommunens små aktörer får svårt att konkurrera på samma villkor, jämfört med en jätte som exempelvis

Den begränsade hemmamarknaden som överetableringen utgör för många aktörer har egentligen bara en lösning, givet att alla som etablerat sig på marknaden skall överleva. Detta är köpkraft, efterfrågan överstiger inte utbudet vilket bidrar till sviktande försäljningssiffror. En påverkande faktor är just den att marknaden inte har växt i samma takt som antal nya aktörer. En anstormning av människor som flyttar till Gävle ses inte heller i det närmaste. Den trista prognosen pekar åt att om inte köpkraften stiger kommer antalet aktörer minska, om skalnackdelarna avgör blir de kommunens småföretag som får flytta på sig först.