En undersökning om tillväxtsvårigheter bland småföretagare i Gävle kommun

Institutionen för Urbana Studier

EK103A, Företagsekonomisk fördjupningskurs 61 – 90 hp Kultur och Samhälle

En undersökning om tillväxtsvårigheter

bland småföretagare i Gävle kommun

English title: A study of growth problems among small businesses in Gävle

municipality

Författare: Niclas Helgeson och Niklas Nordström

Examinator: Kjell Mårtensson

Handledare: Björn Carlsson

Förord

Vi skulle vilja framföra ett stort tack till alla småföretagare i Gävle som har ställt upp på att bli intervjuade av oss i tid och otid. Tacksägelser riktas också till studiekamrater och övriga korrekturläsare som har gått igenom vår undersökning i jakt på stavfel och lämnat användbar feedback till förbättringar.

Trevlig läsning!

_______________________ _______________________

Innehållsförteckning

3.1 Drivkrafterna bakom tillväxt ... 15

3.1.1 Resurser ... 15

3.1.2 Kompetens ... 17

3.1.3 Strategi ... 19

3.1.4 Miljö ... 20

3.2 Motivering av vald teori ... 22

4. Metod ... 23

4.1 Undersökningsdesign ... 23

4.2 Insamling och bearbetning av data ... 23

4.3 Företagsurval ... 25

4.4 Reliabilitet och validitet ... 25

4.5 Avgränsningar ... 26

4.6 Etik ... 27

4.7 Metodkritik ... 27

5. Empiri ... 28

5.1 Rekrytering - Problematiken med att finna kompetent personal. ... 28

5.2 Överetablering - Överskott av aktörer inom vissa branscher. ... 31

5.3 Värderingar - Kommunens inställning gentemot företagare. ... 33

5.4 Kapital - Avsaknaden av eget kapital till utveckling och tillväxt. ... 36

6. Analys ... 38

6.1 Interna hinder ... 38

6.2 Externa hinder ... 42

7. Diskussion ... 46

7.1 Slutsats... 48

7.2 Förslag till vidare forskning ... 48

Referenser ... 50

Sammanfattning

Titel: En undersökning av tillväxtsvårigheter bland småföretagare i Gävle kommun. Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp.

Författare: Niclas Helgeson & Niklas Nordström. Handledare: Björn Carlsson.

Examinator: Kjell Mårtensson.

Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder.

Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen.

Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa. Internt var det kompetens och kapital som lyftes fram och externt företagsklimat och överetablering. Det mest påtagliga hindret identifierades som kompetensanskaffning, givet att företagen eftersöker kvalificerad arbetskraft.

Vidare Forskning: De fyra tillväxthinderna som utgör studiens resultat kan utgå som förutsättning för en åtgärdsanalys där konkreta förslag till åtgärder tas fram för vartdera tillväxthinder. En mer övergripande studie skulle också kunna sprida forskningsområdet vidare, där Sveriges alla 290 kommuner ingår i analysen och där en återknytning görs till huruvida förhållandena ser ut i övriga Sverige jämfört med Gävle kommun.

Uppsatsens bidrag: Undersökningen bidrar till en ökad förståelse för tillväxtsvårigheter bland småföretagare vilket kan hjälpa Gävle kommun med eventuella förbättringsåtgärder för att öka attraktiviteten och den ekonomiska tillväxten i regionen.

Abstract

Title: A study of growth problems among small businesses in Gävle municipality. Level: Bachelor thesis in Business Economy, 15 Hp.

Authors: Niclas Helgeson and Niklas Nordström. Advisor: Björn Carlsson.

Examiner: Kjell Mårtensson.

Problem: The Confederation of Swedish Enterprise summary of Sweden’s municipalities shows that the business climate in Gävle has unfavourable conditions for small businesses to develop and grow. With the importance of small businesses to create jobs, a basic understanding is assumed that the Gävle municipality, with its high unemployment and unfavourable business environment, should drastically change the situation that exists today.

Method: The study was conducted using a qualitative telephone interview study with semi structured questions. The sample of respondents is conducted from a convenience sample and consisted of small entrepreneurs in Gävle from several different industry sectors such as construction, finance, telemarketing and retail business.

Results: In and through the study four growth obstacles was identified, two of an internal

nature, and as many external thereto. Internally, skill and capital was highlighted and external business environment and the establishment. The most significant impairment was identified as skill acquisition, given that companies are looking for a qualified workforce.

Further research: The four growth of the barriers that constitute the results of this study can be given as a condition for an action in which the analysis of concrete proposals for measures to be developed for each growth barrier. A broader study would also help to raise further research, in which Sweden’s 290 municipalities included in the analysis and where a ring back is made to whether the situation looks like in the rest of Sweden as compared to Gävle municipality.

Contributions: The study contributes to a better understanding of the growth difficulties among small businesses which can help Gävle municipality with possible improvement to increase the attractiveness and economic growth in the region.

Key Words: Small Business, Gävle municipality, Growth, Growth difficulties.

1. Inledning

Detta avsnitt ger en grundläggande introduktion till undersökningen med avsikt att vägleda läsaren till vad ämnesområdet handlar om. Kapitlet följs upp med 2. Problemdiskussion där en fördjupning kring valt område sker.

Fokusområdet för denna undersökning består av småföretagare och deras tillväxtsvårigheter i det svenska näringslivet. Författarna till studien kommer att undersöka hur småföretagare ser på tillväxt och försöka identifiera vad det finns för svårigheter för småföretagare att utvidga sin verksamhet.

Vikström, Andersson och Scocco (2007) påpekar betydelsen av att svenska företag, små som stora, fortsätter att utvecklas och växa. Dess utveckling utgör många arbetstillfällen vilket styr den mängd av arbetskraft som kan sysselsättas i samhället. Författarna förklarar hur nutidens politiska debatt kring näringslivet tenderar att ha ett stort fokus på nystartande av företag. Regeringskansliet (2008) skriver att den svenska regeringen aktivt arbetar för att privatpersoner lättare ska kunna starta egna företag bland annat genom möjligheter till så kallade starta-eget-bidrag och en allmän uppmaning till att "våga förverkliga sin dröm". Att vara företagare handlar mycket om att just förverkliga sina egna idéer eller drömmar. Termer som entreprenörskap och drivkraft är två begrepp som ofta associeras med egenföretagande. Men även om den särskilda viljan att öka sin omsättning och utöka sin verksamhet finns hos företagaren, så finns det självklart vissa hinder som begränsar verksamheten från att växa och utvecklas. Problematiken med företagsverksamhet och ökad tillväxt kan bero på många olika orsaker. Bland annat krävs det naturligtvis en viss efterfrågan på produkter eller tjänster för att verksamheten ska kunna fungera och utvecklas, men även att trakten eller marknaden som företaget befinner sig i gynnar verksamheten på ett eller annat sätt. Detta gynnande kan dels vara i form av samarbete mellan företagen och kommunen som bidrar till ett gott företagsklimat bland entreprenörer och näringsidkare. Men även en god företagsanda bland företagen sinsemellan kan vara en bidragande faktor till ett gott företagsklimat.

En småföretagares roll innebär ett stort risktagande och kräver ett väldigt stort engagemang. Författarna Bornberger-Dankvardt, Ohlson och Westerholm (2003) beskriver i en rapport från Arbetslivsinstitutet att en småföretagare kan liknas vid en sorts allkonstnär som måste klara av att hantera alla problem som dyker upp i verksamheten. Vidare förklarar författarna att småföretagare idag i Sverige utgör drygt 99 procent av alla privata företag vilket också sysselsätter en tredjedel av Sveriges arbetskraft. Vad som kan upplevas problematiskt vilket även Vikström, Andersson och Scocco (2007) belyser är bristen inom den näringspolitiska debatten att föra fram slagkraftiga förslag vilka gynnar kvalitén bland de befintliga företagen och inte endast lösningar vilken underlättar för nystartande. Då småföretagen, vilket tidigare beskrivits, utgör en stor del av näringslivets arbetstillfällen borde således det vara av betydelse att värna om dessa företag för att gynna deras utveckling, en utveckling som vid tillväxt innefattar ytterligare arbetsplatser.

Givet att en tredjedel av Sveriges arbetskraft utgörs av småföretagare så vill Sveriges makthavare ha ännu fler egenföretagare i näringslivet vilket självklart ökar kvantiteten på egenföretag förklarar Bornberger-Dankvardt et al. (2003), men frågan kvarstår om detta kommer att öka kvalitén eller tillväxten hos redan verksamma småföretag i landet. Nya företag innebär nödvändigtvis ej fler arbetstillfällen, åtminstone inte på kort sikt. Ett nystartat företag har en lång väg att vandra innan omsättningen tillåter en marginell personalomsättning, något som Davidsson, Delmar och Wiklund (2001) påpekar.

Förhållandet mellan kvalité och kvantitet är något omstritt vilket beskrivs mer i nästkommande kapitel, men kortfattat kan det understrykas att allt fler vilka studerar området näringslivsverksamhet anser att det för Sveriges del bör fokuseras mer på att förbättra vardagen för de etablerade företagen, oavsett storlek, istället för att stirra sig blint på etablering av nya företag i Sverige. Som en steg i att göra Sverige konkurrenskraftigt och öka sysselsättningen bland landets arbetskraft.

Genom att undersöka de faktorer vilka upplevs som barriärer för småföretagare är det möjligt att belysa detta område och bidra till en ökad förståelse kring vilka tillväxthinder som försvårar för företagen. Då upplevelserna är högst subjektiva och kommer direkt från källan ges en insyn i vilka problem som företagen själva anser vara problematiska och därav vad som bör åtgärdas för att underlätta och förbättra svensk näringslivsverksamhet.

2. Problemdiskussion

I detta avsnitt rubriceras begreppsförklaring, tidigare forskning, problemformulering och syfte. Problemdiskussionen startar i vad olika undersökande organ har kommit fram till rörande småföretagande samt företagsklimat och går sedan in på den problemfrågeställning som undersökningen har för avsikt att besvara och som slutligen mynnar ut till syftet med undersökningen.

Det geografiska området som småföretagarna, det vill säga respondenterna, för denna undersökning opererar i är Gävle kommun, som enligt aktuell statistik och forskning beskrivs vara något missgynnande emot de lokala aktörerna. Den svenska arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (2010; 2009) publicerar årligen en sammanställning av Sveriges alla kommuners företagsklimat. Listan rankar från bäst till sämst och innefattar 290 platser där var och en av platserna representeras av samtliga kommuner i Sverige. I 2009 års mätning återfanns Gävle kommun enligt Svenskt Näringsliv (2009) i den nedre delen på listan på plats 201. 2010 års rapport visade på ett nedfall sen föregående år och placerade Gävle kommun på plats 210 av 290. Det är möjligt att bryta ut enskilda variabler i undersökningen och analysera dem separat, sett till kommunpolitikernas attityder gentemot företagarna hamnar Gävle på plats 260. Beaktas posten kommunens tillämpning av lagar och regler återfinns Gävle kommun som nummer 227 av 290. Att döma av rapporterna kan företagsklimatet anses vara förhållandevis bristfälligt och bidrar möjligtvis med ökade svårigheter för kommunens småföretag att växa och utvecklas. Arbetslösheten i Gävle kommun är enligt Arbetsförmedlingen (2010) bland den högsta i Sverige och från år 2009 till år 2010 steg den med 22,2 %, den finansiella kris som undertiden pågick kan säkerligen vara en påverkande faktor, skälet är dock inte närmare undersökt och lämnas därav därhän. Oavsett de bakomliggande faktorerna har kommunen idag en arbetslöshet på totalt 18,9 % bland de invånare som är mellan åldern 16 till 64 år.

Nutek (2003) förklarar vikten av småföretag och att de tillsammans står för den högsta delen av sysselsättningens nettotillskott i det svenska näringslivet. Samtidigt utgör de en nyckelroll i att frambringa nya arbetstillfällen, ekonomisk välfärd och innovationer. Även deras förmåga att bidra till konkurrens ses som en mycket viktig del i deras existens. I och med de små

som idag råder. Om kommunen vill anskaffa fler arbetstillfällen är det lämpligt att underlätta för småföretagen att växa, som i ett steg att reducera arbetslösheten och öka arbetstillfällena i kommunen.

Frågan är då om Gävle kommuns småföretagare upplever tillväxthinder och vilka dessa kan tänkas vara, och finns det något som kan göras på en näringspolitisk nivå för att underlätta detta? Tillväxtsvårigheter, interna som externa, är vad denna undersökning kommer att inrikta sig på. Sett till statistiken vilken tillhandahålls av Svenskt Näringsliv (2010) klarar sig en mindre grannkommun till Gävle bättre. Företagsklimatet upplevs som betydligt mer tillfredsställande och dess företagare är påtagligt mer nöjda. Tydligen är det något som skiljer kommunernas arbetssätt åt. Något som negativt påverkar Gävle kommuns företagsklimat. Studien kommer inte vara av en jämförande karaktär och se över divergenser kommunerna emellan utan ämnar studera just de tillväxthinder som Gävles småföretagare upplever. Däremot ses det som en intressant faktor att klimatet skiftar så pass med bara ett par mils avstånd.

Oavsett hur många företag som varje år startas är det alltid framgången som är det väsentliga. Nystartade företag kan möjligtvis se bra ut bland statistiken, men vad betyder det egentligen om de inte utvecklas, ökar i storlek eller senare möjligtvis går i konkurs? För Gävle kommuns del bör det i dessa ekonomiskt kärva tider vara av högsta intresse att ta vara på traktens entreprenörer för att tillsammans skapa ett samhälle med goda arbetsutsikter och en väl fungerande ekonomi. Därför är relevansen med denna undersökning att identifiera de faktorer som kommunens småföretagare anser försvåra tillväxten. Dels för att bringa klarhet bland företagen och dels för att upplysa kommunen om den rådande situationen.

Även om studien idag avgränsar sig mot småföretag inom Gävle kommun kan dess resultat vara av intresse för andra kommuner med liknande problem. Den information som uppdagas kan vara användbar för övriga kommuner där företagsklimatet anses vara bristfälligt och där det finns ett behov för att föra fram de lokala aktörernas åsikter och upplevelser, som i ett steg att förbättra den det lokala samhället.

2.1 Begreppsförklaring

För att förstå sig på begreppen småföretag, ekonomisk tillväxt, tillväxthinder samt entreprenörskap följer här ett klargörande för innebörden av dessa begrepp.

2.1.1 Småföretag

Enligt Nationalencyklopedins uppslagsverk (2001) förklaras ordet småföretag med följande formulering:

Småföretagare betraktas enligt Europeiska kommissionens (2003) direktiv för företagsstorlekar som företag med 10 till 49 antal anställda. Ett företag som understiger 10 stycken anställda ska benämnas som mikroföretag och ett företag med fler än 49 anställda kallas sedermera medelstora företag.

2.1.2 Ekonomisk tillväxt

Ekonomisktillväxt förklarar Regeringskansliet (2008) i enkel mening som en ökning i produktion av varor eller tjänster. Det som vanligtvis leder till denna ökade tillväxt för ett företag är att produktionen av varor eller tjänster som efterfrågas ökar, eller att användningen av företagets resurser sker på ett mer effektivt sätt än tidigare vilket föranleder till en högre produktion och omsättning. En ökad produktion som uppstår när en viss mängd produktionsfaktorer nyttjas effektivare kallas produktivitet. Produktiviteten i ekonomin ökar genom att den tekniska utvecklingen går framåt menar Regeringskansliet (2008). Enligt Davidsson et al. (2001) kan ökad tillväxt också ses som ett tecken på konkurrens- och innovationskraft som bidrar till fler arbetstillfällen och ekonomisk utveckling. Sammanfattningsvis så bidrar ekonomisk tillväxt till både ökad produktion och ökad konkurrenskraft. Enligt Nationalencyklopedin (2001) så förklaras tillväxt enligt nedanstående uttryck:

2.1.3 Tillväxthinder

Tillväxthinder, även kallat barriärer i mindre företag förklaras av Davidsson et al. (2001) som ett materiellt eller immateriellt fenomen som förhindrar eller bromsar uppkomsten av ett

Småföretag, litet företag med mindre än 50 anställda […]

Tillväxt, ekonomisk tillväxt, ökning över tiden av produktionen av varor och tjänster i ett

Interna tillväxthinder på det materiella stadiet kan enligt Davidsson et al. (2001) exempelvis

vara brist på rutiner, metoder eller kontrollsystem för lager och kostnader. På det immateriella stadiet kan hinder exempelvis utgöras av ovilja från företagarens håll att expandera, brist på kompetenta medarbetare, brist på internt kapital eller dålig ledningsförmåga inom företaget.

Externa tillväxthinder ur materiell synvinkel kan enligt Davidsson et al. (2001) bestå av

brist på externt riskkapital, en bristande infrastruktur eller ett ogynnsamt regelsystem. Exempel på externa immateriella tillväxthinder kan vara en negativ uppfattning på företagande i form av en kultur eller värdering som utgör en svårighet i att rekrytera arbetskraft till småföretag när befolkningen har benägenhet för att istället söka sig till ”trygga” jobb.

2.1.4 Entreprenörskap

Begreppet entreprenör har omnämnts i ekonomiska författningar sedan 1700-talet och är idag ett välkänt begrepp med ett flertal olika tolkningar. Henreksons (2001) klargörande för begreppet entreprenörskap överensstämmer med Carree, Wennekers och Thuriks (1999) forskning, nämligen att begreppet entreprenörskap består av förmågan och viljan hos individer, att både på egen hand och inom organisationer:

 Se och skapa nya ekonomiska möjligheter.

 Introducera sina idéer på marknaden under osäkerhet genom att ta beslut om

lokalisering, produktutformning, resursanvändning, institutioner och belöningssystem.

 Konkurrera med andra företag för att öka sin egen marknadsandel.

Vidare förklarar Henrekson (2001) att entreprenörskap inte nödvändigtvis är samma sak som egenföretagande, med hänsyn till att många företagare inte har som mål att växa i storlek eller skapa nya möjligheter eller förnyelser med sin verksamhet.

2.2 Tidigare forskning

Vikström, Andersson och Scocco (2007) beskriver hur det finns ett intresse på näringspolitisk nivå att föra statistik kring antalet nystartade företag i Sverige, för att sedan jämföra dessa siffror i konkurrenssyfte med andra länder i Europa. Utifrån denna statistik har det uppdagats

företag, varpå det samtidigt tas fram förslag för vilka politiska åtgärder som kan införas för att underlätta startandet och drivandet av små företag.

Då Sveriges näringspolitiska organ fokuserar mer på kvantitet än kvalité går det att skönja en kritik gentemot detta där kritikerna menar att kvalité väger tyngre i konkurrenssyfte. Vikström et al. (2007) påpekar vikten av etablerade företags förmåga att utvecklas till stora företag och menar att detta istället borde vara i Sveriges främsta intresse istället för fokus på antalet småföretag i landet. Författarna förklarar att vad som är avgörande för Sveriges konkurrenskraft inte ligger i antalet nystartade små företag, utan i kvalitén hos de redan befintliga företagen. Vikström et al. (2007) belyser även vikten av att Sveriges redan etablerade medelstora företag fortsätter utvecklas och expandera till stora företag.

De näringspolitiska åtgärderna som är tagna för att underlätta uppstartandet av småföretag, beskrivet av Regeringskansliet (2008), anses på intet sätt onödiga eller bristfälliga, utan författarna vill, som ovan nämnt, lyfta fram andra aspekter och förhoppningsvis skjuta över fokus en aning mer åt de redan etablerade aktörerna. Lodin (1999) ställer sig bakom denna kritik och hävdar att Sverige idag, internationellt sett, inte har någon avsaknad på småföretag, utan snarare en brist på mindre samt medelstora företag med tillväxtambitioner.

Sandström (2003) påpekar att andelen Svenska företag vilka har vuxit till internationella koncerner är lågt sett till andra länders utveckling. En utveckling vilken ses som kritiskt för välfärdsamhället med dess framtida tillväxt.

Ämnet är i relativt stor utsträckning tidigare undersökt, dock med aningen olika infallsvinklar. Jörnsköld (2008) lyfter i sin studie fram problematiken med medelstora företags tillväxt och påpekar också vikten av att justera det rådande fokus som idag finns på etablering av nya småföretag. I studien presenteras en rad olika tillväxtsvårigheter sett ur ett medelstort företags perspektiv samt en form av åtgärdsanalys för dessa svårigheter. I studien får ledare för medelstora företag ventilera sina upplevelser kring de största och mest kritiska faktorerna gällande deras utveckling och tillväxt. En av de avgörande faktorerna för ökad tillväxt i Jörnskölds slutsats är just det geografiska läget för ett företag som återspeglar dess förutsättningar för tillväxt.

utveckling. Davidsson et al. (2001) beskriver hur det i många fall är personerna bakom företagen som avgör huruvida verksamheten kommer att expandera eller ej. Författarna påvisar olika typer av entreprenörsstilar som de anser vara avgörande för framtida satsningar. Genom en studie har de kartlagt olika faktorer vilka antagligen bidrar eller motverkar tillväxt, i ett vad författarna kallar ett "tillväxtvilja-perspektiv". Dock finns det mindre forskning som fokuserar på vad småföretagarna själva anser om de tillväxthinder som finns idag inom deras lokala miljö, och om de tankar och idéer som finns bland Sveriges entreprenörer gällande deras verksamhetsutveckling och tillväxtplaner. Det finns ett behov i debatten om tillväxthinder att föra in småföretagarnas subjektiva upplevelser och tankar kring fenomenet för att öka förståelsen av hur personerna bakom företagen ser på den rådande situationen i det svenska näringslivet.

2.3 Problemformulering

Med vad som har framkommit ovan och med stöd från problemdiskussionen finns det ett behov av att klargöra vilka tillväxthinder som återfinns i småföretagarnas vardag. Detta för att utvecklingen småföretag –> medelstora företag –> stora företag skall gynnas. Samtidigt är informationen minst lika viktig för en kommun som Gävle där arbetslösheten är hög och företagsklimatet klanderlikt. Om en grundtanke antas att detta klimat utgör ett hinder för de lokala aktörerna så finns det ett behov av att undersöka hur det upplevs av kommunens småföretagare, samt om fler tillväxthinder går att identifiera. Då vikten av småföretagens inverkan på sysselsättningen är så påtaglig torde det i Gävle kommun vara av allas intresse att situationen förbättras. Om dagsläget för kommunens småföretagare förbättras och företagens tillväxthinder kan reduceras skapas en bättre tillvaro för samtliga parter. En tillvaro där tillväxthinder minskas i takt med att sysselsättningen ökar. En vardag som gynnar både kommun, företag och invånare.

Studien ämnar således behandla om Gävle kommuns något fientliga företagsklimat utgör några tillväxthinder eller om problematiken bottnar internt i den egna organisationen. Det ena behöver inte utesluta det andra och självklart kan problemen återfinnas i företagens omvärld utan att den nödvändigtvis behöver vara en näringspolitisk fråga. Det väsentliga med studien är att undersöka om det går att identifiera några generella tillväxtsvårigheter bland småföretagen. Detta för att belysa ämnesområdet och bidra till ökad kunskap, dels för företagen och dels för kommunen.

Utifrån vad som tidigare har diskuterats lyder studiens frågeställning enligt följande:

Vilka tillväxthinder upplever småföretagare med tillväxtambitioner i Gävle kommun?

2.4 Syfte

Studiens syfte är att belysa de åsikter och upplevelser Gävle kommuns småföretagare har angående tillväxtsvårigheter för att på så sätt öka förståelsen gällande den rådande situationen.

3. Teori

Det teoretiska underlaget för undersökningen utgår ifrån författarna Davidsson, Delmar och Wiklunds (2001) teoretiska modell - drivkrafterna bakom tillväxt. Denna teorietiska modell kompletteras även med ytterligare teori kring tillväxt och småföretag.

3.1 Drivkrafterna bakom tillväxt

Davidsson et al. (2001) presenterar en teori vilken förklarar och redogör för drivkrafterna bakom tillväxt. Teorin består av fem olika variabler vilka anses tillväxtfrämjande för ett företag om de nyttjas och hanteras på rätt sätt. De olika variablerna är resurser, kompetens,

strategi, miljö samt motivation och beskrivs som bakomliggande faktorer till att ett företag

skall kunna utvecklas och växa. För att erhålla en bredd i studiens teoretiska referensram används ytterligare teorier för att förklara dessa olika variabler, även med input från de tre ovan nämnda författarna. Tanken bakom att använda sig av denna grundläggande teori är att det finns en möjlighet att bryta ner variablerna och analysera dessa djupare med annan befintlig teori. Den sista variabeln motivation kommer dock ej behandlas i varken detta kapitel liksom resten av studien. Anledningen till detta utgörs av att frågeställningen och syftet med studien vänder sig till företag vilka redan är motiverade till utveckling och har tillväxtambitioner men upplever vissa hinder på vägen.

3.1.1 Resurser

Resurser kan analyseras utifrån resursberoendeteorin vilken av Hatch (2006) förklaras som att omgivningen ofta kraftigt begränsar en organisations verksamhet. En organisation har i sin verksamhet knappa och kritiska resurser som det ligger i verksamhetens intresse att beakta för att det inte ska ske störningar i det dagliga arbetet, exempelvis en stor leverantör vilken besitter resurser som verksamheten inte klarar sig utan. Genom att begränsa leverantörens inflytande genom att finna alternativa leverantörer är det möjligt att erhålla en större kontroll. När det talas om resursstrategier för tillväxt framhålls ofta resursperspektivet där verksamhetens resurser, kompetenser och förmågor nämns. Slack och Lewis (2003) förklarar att själva resursperspektivet ses som kritiskt för konkurrenskraften och tillväxtarbetet då dagens marknad ofta initierar nya krav vilka behöver tillgodoses av företaget. Slack och

Lewis menar att en lyckad tillväxt ofta innebär att nya kundgrupper kan behöva tillfredställas, därav är det viktigt att företaget utvecklar sina förmågor, resurser och kompetenser.

Svårighet att finna kapital

En av entreprenörskapets starkaste drivkrafter är enligt Davidsson (1989) viljan att vara oberoende och vara sin egen chef, vilket innebär att entreprenören själv vill fatta viktiga beslut och inte vara underkastad andras viljor. Detta fenomen understryker den så kallade "peckingorder-teorin", vilket enligt Donaldson (1984) och Myers (1984) innebär att det finansiella sökbeteendet efter kapital hos småföretag ofta föranleder till att de tar ifrån interna medel eller lånefinansiering istället för extern finansiering med externt ägarkapital. Teorin förklarar hur företagare föredrar intern finansiering istället för extern menar Davidsson (1989) vilket understryker viljan att vara oberoende.

Kontrollbehov av externa parter

Externt kontrollbehov beskriver Davidsson (1989) som ett hinder när det kommer till att ta beslut om investeringar eller motsvarande som bidrar till tillväxt för företaget. Problemet uppstår när företagare är i behov av extern kontroll över företaget, där externa parter i företaget exempelvis kan vara finansiärer, vilket ideligen förhindrar tillväxt för företaget. Konklusionen kring problemet kontrollbehov är enligt Davidsson att tillväxt sker om entreprenören kan undvika extern kontroll.

Osäkerhet kring kreditbeslut

Om ett företag är i stadiet att låna kapital från en extern långivare, exempelvis en bank, kan tidigare erfarenheter från företagarens sida och knapphändig information kring företagets målsättningar och verksamhet spela roll för kreditsäkerheten hos den externa långivaren. Denna ovanstående problematik skildrar författaren Storey (1994) där författaren menar att om projektet eller företaget är nytt, där företagaren saknar tidigare erfarenhet från affärsområdet och lånesäkerhet saknas så talar detta till företagarens nackdel. Detta innebär därmed en större risk för en nekad kreditansökan. Storey skriver att om lånet trots omständigheterna blir beviljat till företagaren så kommer låntagaren med tiden försöka involvera sig i företagets verksamhet och resultat med tanke på den rådande osäkerheten kring det utlånade kapitalet.

Den teori som ingår i denna del av studiens teoretiska referensram används för att förklara hur en organisations resurser i stort påverkar organisationen. Genom att koppla samman respondenternas svar med teorin om resurser kan de upplevelser som framkommer under telefonintervjuerna analyseras och diskuteras ur ett resursbaserat "tänkt". Detta medför att respondenternas tankar och upplevelser ur ett teoretiskt förhållningssätt förklaras och belyses. Detta bidrar till att dess innebörd sätts in i ett sammanhang och på så sätt kan förklaras, det vill säga, hur verksamheternas resurser påverkar organisationen i den dagliga arbetet, självklart med fokus på tillväxtprocesser.

3.1.2 Kompetens

Brytting (1998) beskriver kompetensen inom mindre företag som de tanke-, handlings-, och dialogstrukturer som påverkar organisationen i sin helhet samt dess processer och strategier. Brytting sammanfattar detta genom benämningen kompetensstrukturer och menar att detta påverkar medarbetarnas uppfattningar kring vilka regler som gäller och vilka mål som ska eftersträvas i organisationen. Kompetensstrukturerna framhålls som påverkande av de strategier som företaget initierar. Strukturerna ska skapa förståelse för de operativa åtgärder som införs och medföra bättre samarbete mellan organisationens anställda. Dessa kompetensstrukturer ska alltså ligga tillgrund för att organisationen drar åt samma håll och eftersträvar att uppfylla de mål som sätts upp genom företagets valda strategier.

Brytting (1998) förklarar hur verksamheter vilka strävar efter att växa och utvecklas är beroende av olika kompetenser. Malmström (2002) delar upp ett företags kompetenser i tre olika typer, operationell, marknad och teknisk:

 Operationell kompetens beskrivs som den kunskap vilken behövs för att optimera tillverkningsprocesser och andra cykler för att bland annat kostnadseffektivisera verksamheten. Fokus ligger även på att tillgodose utbudets kvalité och motarbeta produktionsfel och andra brister. Vad som även ses som väsentligt är förmågan att tillgodose marknaden och tillfredställa den efterfrågan som hägrar. Kompetensen anses som avgörande för utvecklingen av verksamheten och då främst produktionsprocessen.

 Den tekniska kompetensen innefattar de delar som berör framtagning av de produkter eller tjänster som kunderna skall konsumera. Inom ramen för den tekniska kompetensen skall således en högre grad av förståelse och kunskap gällande företagets

produkter finnas och bör täcka hela den kedja av processer som infinner sig under tillverkningsprocessen. I de mindre företagen menar Hult & Odéen (1981) att utvecklingsarbetet gällande ett företags produkter är mer av den karaktär att det efterfrågar mekaniskt kunnande snarare än en vetenskaplig bakgrund vilket återfinns i de större företagen.

 Den sista av de tre kompetenserna benämns marknadskompetens och innefattar analys och tolkning av den marknad som företaget agerar och/eller vill agera på. Carson & Gilmore (2000) vidareutvecklar och menar att det huvudsakliga är att begripa det övergripande. Frågor som hur marknadsföringen skall utformas och vilka marknader som är mest gynnsamma skall besvaras. Det innefattar även att "hålla koll" på konkurrenter, nätverk och hot som kan uppkomma eller som redan existerar på marknaden.

Om ett företag saknar nödvändig kompetens för att utvecklas enligt uppsatta planer beskriver Malmström (2002) tre olika tillvägagångssätt för att införskaffa detta. Ett företags efterfrågan av olika kompetenser kan stiga och sjunka beroende på marknadsläget och utvecklingsplaner. Som tidigare beskrivits delas de olika kompetenserna in i tre olika typer och dessa behövs olika mycket beroende på den rådande situationen. Men i de fall där företagen är i framfarten att öka sin tillväxt och omsättning kan det bli tal om att anskaffa sig ytterligare kompetenser för att täcka de nya behoven. Malmström beskriver tre olika handlingssätt:

 Intern kompetensanskaffning beskrivs som det låter, företaget rekryterar befintliga anställda i de egna leden till nya poster. Detta beskrivs som något kostsamt och utdraget men vars resultat kan bli väldigt lyckosamt beroende hur framgångsrikt företaget blir. Kompetensen anses vara fullt kontrollerbar i sitt slutskede då den härstammar från den egna organisationen och utan påverkan från andra håll.

 Genom att rekrytera kompetenser genom sociala nätverk förklarar Malmström dess kostnadseffektiva förhållningssätt. Då anskaffningen sker genom affärskontakter eller genom personliga bekantskaper behöver inte företagen spendera kapital på platsannonser eller till rekryteringsfirmor.

vara en väl fungerande källa till att finna mer kvalificerad arbetskraft. Rekryteringen sker genom att anlita en konsult, rekryteringsbyrå eller platsannonser.

De olika typer av kompetenser och metoder för att anskaffa dessa som framkommer ovan kommer ligga till grund för arbetet med att analysera hur kompetenser påverkar ett företag och, om så är fallet, hur det kan medföra hinder för organisationer. De svar som framkommer under intervjuerna med studiens respondenter kommer att nedbrytas genom ovan presenterad teori, detta för att belysa hur kompetenser i ett tillväxtperspektiv påverkar företag. Genom att koppla ihop insamlad data med teori är det möjligt att redogöra för vilka typer av kompetenser som fattas, finns i överflöd, är svår rekryterade, hur de skall införskaffas och så vidare. Teorin används för att tillstå studiens analys med ett verktyg vilket bidrar till att förklara den övergripande situationen som studiens respondenter upplever, och på så sätt belysa de faktorer som påverkar eller ej.

3.1.3 Strategi

Armstrong och Kotler (2007) förklarar hur det är av vikt anpassa och utveckla ett företags marknadsstrategi för att en organisation skall stärka dess marknadsposition. Armstrong och Kotler (2007) förespråkar Marketing penetration vilket är aktuellt då en befintlig produkt eller tjänst ska nå ytterligare marknadsandelar, och ses som nödvändigt för ett företags tillväxt. Till ändamålet kan pull-strategin ses som relevant vilket lyfts fram av Fill (2005). Den så kallade

Pull-strategin används för att locka såväl konsumenter som företag att konsumera företagets

vara eller produkt. Detta uppnås genom skapa ett intresse kring det som företaget vill skall konsumeras. Vidare marknadsförs produkten på marknaden för att ändra/stärka attityder hos konsumenterna, uppmuntra till köp och motivera varför denna produkt är fördelaktig. Strategin är kallad Pull på grund av den engelska betydelsen "dra åt sig", då företag vill dra åt sig konsumenter på den nya marknaden. Fill förespråkar massiv marknadsföring under processen för att göra så många konsumenter som möjligt uppmärksammade på produkten. Beroende på vilken typ av produkt som skall marknadsföras förklarar Fill (2005) att finns det tre olika marknadsföringskanaler för organisationerna att förhålla sig till; Intensive, Selective och Exclusive. Intensive används till billiga produkter vilka konsumeras frekvent, exempelvis tvål, vilket kan köpas i samtliga detaljhandlar. Selective används till produkter som har köpare med högre involvering eller en närmare relation till vad som skall konsumeras. Till konsumenter som rör sig till speciella affärer där de vet att just rätt produkt finns. Den sista

konsumenter som "vet vad de vill ha". Exempelvis en bilfirma som enbart säljer "bättre" modeller av märket Mercedes.

Strategidelen av den teoretiska referensramen syftar till att bistå analysen med nödvändiga verktyg för att, beroende på vad som uppkommer under intervjuerna, redogöra för hur vald marknadsstrategi påvekrar tillväxtplanerna. Genom att analysera respondenternas svar med dessa strategiteorier är det möjligt att påvisa samband mellan strategianpassningen och den situation som respondenterna upplever.

3.1.4 Miljö

Miljö undersöks och analyseras genom Porters femkraftsmodell, förklarad av Porter (1983). Författaren beskriver att teorin används för att redogöra för fem olika externa konkurrenskrafter i företagets miljö som påverkar företaget och dess lönsamhet. De fem krafterna är: köpare/kunders förhandlingsstyrka, leverantörers förhandlingsstyrka, potentiella substitut, uppkomsten av andra etablerare samt rivalitet mellan nuvarande konkurrenter. Vidare förklarar Porter att om några eller samtliga av dessa konkurrenskrafter är höga så pressas lönsamheten nedåt och de fem krafterna beskriver därför hur pass tilltalande en bransch är i konkurrensändamål. Porter förklarar samtliga konkurrenskrafter som:

Kunder/köpares förhandlingsstyrka; Konsumenterna utgör en förhandlingsstyrka genom

att tvinga ner priser och förhandla om högre kvalité eller bättre service på produkten eller tjänsten som företagaren tillhandahåller. Detta bidrar till att konkurrenter slåss om konsumenter och lönsamheten blir drabbad när konsumenter selektivt väljer produkt/tjänst efter pris och tillgänglighet.

Leverantörers förhandlingsstyrka; Handlar om leverantörers inflytande på kvalité, priser

eller villkor på produkten eller tjänsten. Om branschen i fråga domineras av ett fåtal leverantörer så har leverantörerna makten att reducera lönsamheten genom att välja vilka de ska samarbeta med och har därför förmågan att "spela ut" företag som inte går med på leverantörernas premisser.

Potentiella substitut; Relaterar eventuella ersättare av en produkt eller tjänst som möjligen

har ett lägre pris eller annan kompensation att konkurrera ut befintlig bransch med vilket bidrar till en minskad lönsamhet och en större rivalitet bland företag i branschen.

Uppkomsten av andra etablerare; Inriktar sig på hur stora hindren är för nyetableringen i

branschen och vad konsekvenserna blir för nyetablering för befintliga företag. Väsentliga hinder för nyetablering beskrivs som:

Stordriftsfördelar; där redan integrerade företag i branschen med stora produktioner eller

hög efterfrågan har mindre kostnader vilket hindrar en nyetablering på marknaden. Produktdifferentiering; vilket utgör ett hinder då etablerade företag har ett försprång och en kundpålitlighet som kan bero på att de antingen var först eller störst i branschen. Kapitalbehov; där svårigheter att erhålla kapital för nya investeringar av en nyetablering utgör ett hinder för verksamheten. Omställningskostnader, kan exempelvis vara höga kostnader för byte av leverantörer eller avtal som rör branschen. En statlig politik, som begränsar tillgång till material eller vissa bestämmelser som hindrar verksamheten är ytterligare ett hinder för nyetablering.

Rivalitet mellan nuvarande konkurrenter; Rivalitet uppstår när företag hittar tillfälle eller

får påtryckningar att förbättra sin position på marknaden. Detta kan ske i form utav reklamkampanjer, produktlanseringar, utökad service eller förlängda garantier. Det handlar om att få en dominerande kontroll över marknaden eller branschen och ofta handlar det om att bli störst för att sedan konkurrera ut de mindre företagen.

Porters femkraftsmodell används främst för att på ett övergripande sett förklara hur respondenternas upplevelser återspeglas i teorin och bringa klarhet för vad det innebär. Modellen ses som ett nyttigt verktyg då dess fem olika variabler fångar in det som påverkar ett företag i dess omvärld. Utifrån svaren av studiens tillfrågade kommer de olika beståndsdelarna i modellen att analysera upplevelserna och på så sätt belysa hur olika externa krafter påverkar respondenternas organisationer. Genom att nyttja Porters femkraftmodell i analysen kan de upplevelser som uppdagas sättas in i ett sammanhang och förklaras utifrån teorin vilket bidrar till att förståelsen ökar och att de tillfrågades svar tydligt placeras och kopplas samman med en eller flera variabler som återfinns i den externa miljön. Modellen bidrar med en möjlighet att på ett utförligt och ingående sätt, utifrån studiens svar, belysa och förklara den situation som idag råder för respondenterna.

Davidsson et al. (2001) förklarar hur företag styrs och påverkas av institutionella faktorer så som lagar och regleringar. Dessa faktorer beskrivs i många fall under Sveriges historia direkt missgynnat företag med ambitioner att växa. Konkreta exempel som haft en negativ påverkan

anses vara ett högt skattetryck och hårda arbetsmarknadsregleringar. Författarna tillägger dock att dagens situation är en klar förbättring sett över de senaste 30 åren. Främst är det skattetrycket som har lättat för företagen. En kommuns tillämpning av lagar och regler beskrivs som en faktor vilket kan få stora konsekvenser för företagen, beroende på dess utformning förklarar författarna hur det antingen kan hjälpa eller motverka tillväxt och utveckling inom det lokala näringslivet.

3.2 Motivering av vald teori

Författarna Davidssons et al. (2001) teorimodell "drivkrafterna bakom tillväxt" fungerar som en bakomliggande mall för det teoretiska ramverket men är dock inte de enda författarna som bidrar med till det teoretiska underlaget. Teorimodellens variabler utökas med ytterligare bidrag ifrån andra författare. Författare som har erfarenhet av forskning kring tillväxt och småföretagare så som Storey (1994) som bland annat har forskat om "the small business sector" det vill säga småföretagande i och utanför Storbritannien. Storeys forskning tillsammans med Slack och Lewis (2003), Malmström (2002) och Carson och Gilmore (2000) med flera utgör alla en viktig vetenskaplig lärobyggnad av forskning kring småföretagande och tillväxt. I arbetet med variablerna miljö och strategi så valdes ursprungskällorna för företagsekonomiska modeller rörande strategi och konkurrenskraft vilket motiverar valet av Porter (1983) samt Kotler (2007). Den teoretiska ramen kommer att användas i arbetet med att bryta ner insamlad data under analysen för att på ett övergipande och förklarande sätt belysa de olika faktorer och variabler som studiens respondenter vittnar om.

4. Metod

Följande kapitel behandlar vald metod, undersökningsdesign, undersökningens avgränsningar samt författarnas åsikter kring eventuell kritik gällande metodvalet. Även begreppet etik får här utrymme där vissa förtydliganden görs.

4.1 Undersökningsdesign

Undersökningen baserades på en kvalitativ telefonintervjuundersökning med semistrukturerade intervjufrågor. Begreppet semistrukturerade intervjuer tolkas enligt Kvale (2007) som intervjuer där forskaren ställer frågor enligt specifika teman som är särskilt passande och intressanta för studien. Dock uppmuntras respondenten att utforma svaren med stor frihet då syftet främst är att identifiera respondentens upplevelser och åsikter kring ämnet. Genom att tillämpa detta angreppssätt vill uppsatsförfattarna reducera risken att information som kan användas och vara av tydlig relevans för studien ej framkommer under intervjutillfället. Utformningen av intervjuguiden används då förbestämda svar eller för konkreta frågor lätt föranleder till att viktig information uteblir eller att utrymmet till reflektion minskar, vilket enligt Kvale ej är förenligt med en kvalitativ studie.

Urvalsprocessen för intervjuerna benämns som ett bekvämlighetsurval. Kvale (2007) förklarar metoden som ett urval av respondenter som vilka för tillfället var tillgängliga för forskaren. Respondenterna för intervjuundersökningen förekommer inom avgränsningarna för undersökningen, vilket består av näringsidkare och beslutfattare på småföretag inom Gävle kommun.

4.2 Insamling och bearbetning av data

Det empiriska materialet samlades in, vilket tidigare förklarats, genom semistrukturerande telefonintervjuer. I ett tidigare skede hade samtliga respondenter kontaktas för att förklara syfte och meningen med studien. Därefter klargjordes det huruvida respondenten var intresserad av att delta i studien eller ej och när personen således hade tid för själva utförandet av intervjun. Baserat på vilken dag och tid som överenskommelsen gällde kontaktades respondenterna och telefonintervjun ägde rum. Längden på intervjuerna var ca tio minuter där respondenterna disponerade huvuddelen av tiden. Varje intervju inledes med en öppen fråga där respondenterna fick svara på vilka eller vilket tillväxthinder som deras verksamhet

påverkade av. Det tydliggjordes i de fall då flera hinder uppdagades vilket som var det främsta och sorterades därefter i en fallande ordning. Intervjuguiden, vilken återfinns i sin helhet bland bilagorna, bestod sedermera av följdfrågor vilka användes, dock på ett icke ledande vis, för att få fram ytterligare information och förtydliga vissa aspekter vilka kunde vara av intresse för studien. Samtliga intervjuer bandades för att säkerställa att intervjuernas helhet fångades. Inspelningen av data syftar till att bistå med en försäkran om att respondenterna blir rätt citerade samt att bidra med en möjlighet att grundligt gå igenom vad som uppkom under intervjutillfällena, utan risk för att väsentlig information gått förlorat genom hektiska anteckningsförsök.

Det empiriska materialet blev i första skedet ordagrant transkriberat, transkriberingen tilläts bli en utdragen process där intervjuerna många gånga spolades tillbaka för att försäkra att respondenternas svar blev rätt avskrivna. Efter att transkriberingen var slutförd skedde en tematisk uppdelningen av det transkriberade materialet. Processen skedde genom att uppdagad information delades upp efter likheter bestående av upplevelser från respondenterna. Huvudgrupper av tillväxthinder identifierades och blev stommen i den tematiska uppdelningen. I dessa huvudgrupper, fyra stycken, skedde sedan mindre subgrupperingar där ytterligare likheter vilka uppkom under intervjuerna placerades. Detta för att på ett överskådligt sätt påvisa likheter och skillnader mellan respondenternas svar inom dessa huvudområden. Koncist kan det hela förklaras genom att liknande påståenden sammanfördes till olika kategorier vilket bryter upp insamlad data till överskådliga teman, därefter var det möjligt att urskilja likheter och divergenser. Utvalda teorier och modeller användes sedan som ett steg i att söka klarhet och förståelse för vad som uppkommit under intervjutillfällena, samt för att försöka förklara hur olika identifierade aspekter kan eller inte kan sammankopplas

Den avslutande analysprocessen genomfördes med hjälp av studiens teoretiska referensram. Varje huvudgrupp, representerat av ett tillväxthinder, placerades först in som antingen ett internt eller internt hinder. Därefter kopplades respondenternas svar ihop med befintlig teori för att bistå analysen med metoder och teorier som bidrar med att förklara upp belysa den situation som studiens respondenter upplever. Genom att analysera insamlad data med utvalda teorier var det möjligt att ställa studiens empiriska del mot tidigare forskning, och på ett överskådligt sätt förklara helheten och dra paralleller mellan olika hinder och andra

4.3 Företagsurval

Företagen till studien valdes utifrån ett antal faktorer vilka anses som nödvändiga för att respondenterna skall vara representativa för studiens ändamål. Då författarna ämnade undersöka tillväxtsvårigheter i Gävle kommun utgår företagsurvalet enbart från företag verksamma i Gävle kommun. Dess storlek beaktas och endast företag vilka förknippas med bolagsbenämningen småföretag var av intresse. Avslutningsvis var tillväxtambitioner den sista beståndsdelen vilket låg till grund för företagsurvalet. Om ett företag i Gävle kommun stämde in på ovan nämnda kriterier ansågs det vara av intresse för studien.

För att öka respondenternas representativitet av småföretag i kommunen intervjuas företag från olika branscher. De företagsledare vilka kom till tals under denna studie var verksamma inom branscherna: bygg, växter/odling, begravningsentreprenör, ekonomi/redovisning, IT, detaljhandel, telemarketing och marknadsföring. Totalt har elva företagsledare intervjuats med fördelningen: bygg - 1, växter/odling - 3, begravningsentreprenör - 1, ekonomi/redovisning - 2, IT - 1, telemarketing - 1, detaljhandel - 1, marknadsföring - 1.

4.4 Reliabilitet och validitet

Bryman (2005) ger en redogörelse av begreppet reliabilitet vilket handlar om huruvida studiens resultat skulle påverkas om den utfördes av någon annan forskare vid ett annat tillfälle. Denna studie bygger på de tillfrågades uppfattningar vilket sedan har tolkats av uppsatsförfattarna, därav blir begreppet reliabilitet inte lika centralt i denna uppsats som det skulle ha varit om uppsatsen hade en kvantitativ form. Kvale (2007) förklarar hur begreppet reliabilitet dock kan behandlas genom en kvalitativ intervjustudie för att stärka och styrka dess resultat. Vad som beskrivs som väsentligt är vikten av hur intervjufrågorna struktureras där frågorna ej bör vara ledande då det kan påverka respondentens svar, detta något som beaktades då intervjuguiden till studien utformades. Kvale lyfter även fram betydelsen av noggrann planering i ett tidigt stadium för att det ej skall infinna sig frågetecken under behandlingen av insamlad data. Därav upprättades det tydliga riktlinjer för hur själva transkriberingen skulle ske innan processen startade, detta för att säkerställa att alla intervjuer behandlades under samma former.

Själva transkriberingen av insamlad data kan också utformas på ett sätt vilket stärker studiens reliabilitet. Kvale (2007) beskriver hur empirin kan transkriberas av två personer för att sedan

jämföras, detta för att motverka subjektiva tolkningar. Följande studie anammade dock inte detta tillvägagångssätt men däremot transkriberades materialet ordagrant med både utfyllnadsord som eh och mm samt även intervjuledarens kommentarer och följdfrågor, allt för att reducera subjektivinverkan på transkriberingsförfarandet. Vidare skedde även processen i samstämmighet för att reducera egna tolkningar av exempelvis pauser och nervösa skratt, när frågor kring liknande händelser inträffade behandlades det genom rådfrågning och gemensamt resonemang, detta i enlighet med Kvales rekommendationer.

Validitet handlar enligt Kvale (2007) om huruvida undersökningen mäter det som ämnas mätas. Är de frågor som ställs relevanta i förhållande till vad uppsatsen vill besvara? Är uppsatsens slutsatser ett resultat av forskningen? Precis som för reliabiliteten är det för validiteten viktigt att en noggrann planering och strukturering genomförs. Kvale menar att kvalitén på analysprocessen är i förhållande med kvalitén på intervjuerna. Därav är det av vikt att personen vilken intervjuar ser över sitt sätt att intervjua och noggrant förbereder sig innan samtalen. Detta, vilket tidigare nämnts, innefattar bland annat undvikandet av ledande frågor. Författaren förklarar även betydelsen av att intervjuledaren är väl påläst rörande ämnet, att frågorna är av en tydlig karaktär samt att syftet med intervjun är klarlagd. Samtliga aspekter vilka ovan presenterats beaktades genom studiens gång, för att i den möjliga mån säkerställa undersökningens reliabilitet och validitet.

4.5 Avgränsningar

Uppsatsens geografiska avgränsningsområde bestod av Gävles kommungränser. Den valda gruppen av respondenter som undersökningen fokuserade på var småföretagare. Småföretagare betraktas som företag med 10 till 49 anställda, ett företag som understiger tio stycken anställda ska enligt den europeiska kommissionen benämnas som mikroföretag och ett företag med fler än 49 anställda kallas medelstora företag. Valet av avgränsningar baserades på studiens valda forskningsfråga. Andra bolagsstorlekar ansågs utgöra en allt för stor risk för att andra upplevelser gällande tillväxtsvårigheter blandades in. Vilket medför att ett resultat kan bli svårt att analysera då olika storlekar på omsättning och personal/resurser kan bidra till olika förhandlings- och förhållningssätt.

4.6 Etik

Då det framhölls en vilja från ett antal av studiens respondenter att få vara anonyma vidtogs åtgärden att tillge samtliga respondenter anonymitet. Detta för att ingen form av uteslutningsmetod eller liknande skulle kunna användas emot dem. Skälet till anonymiteten utgörs av vissa konflikter och eller förhandlingar innefattade viss mån av känslig information, som respondenterna värnade skulle förbli konfidentiell. Ur vissa svar och citat togs även känslig fakta bort då den kunde förknippas direkt med deras verksamhet.

4.7 Metodkritik

Tillförlitligheten av insamlad data är någorlunda svår att styrka då samtliga svar är av en subjektiv karaktär. Sanningshalten i respondenternas svar går inte att kontrollera och rådande konjunkturer och marknadssituationer kan påverka i stort. Urvalet av studiens respondenter är ett bekvämlighetsurval då kontakt etableras genom kontakt med andra företag. Kritik kan riktas mot detta förhållningssätt då det ej slumpmässiga urvalet möjligtvis gör företagen mindre representativa för kommunen och dess småföretag. Deltar företag för att det anses sig vara bra på tillväxt och undviker andra vilka har ambitioner men inte nycklarna för att lyckas? Det slumpmässiga urvalet är om möjligt att föredra men frågan är egentligen om ett sådant i detta fall är möjligt. Hur försäkras detta urvalssätt då respondenternas syfte med deltagandet inte går att styrka?

Nackdelar med telefonbaserade intervjuer utgörs av faktorer som att kroppsspråk ej är möjligt att avläsa. Huruvida respondenterna verkligen koncentrerar sig under samtalen är också en orsak. Svaren kan bli missvisande ifall då respondenten sysslar med andra aktiviteter samtidigt exempelvis bilkörning eller surfar på Internet. Det är med andra ord svårt att säkerställa deltagarnas förutsättningar då de inte intervjuades på plats under liknande förutsättningar, exempelvis i deras arbetsrum.

Huruvida resultatet påverkats av detta är svårt att tyda, en tänkbar skillnad kan vara själva djupet på diskussionerna, då telefonintervjuer bidrar till ett avstånd mellan respondenten och intervjupersonen. Möjligen kunde intervjuer på plats med respondenterna ha bidragit till ytterligare input från de tillfrågade.

5. Empiri

Kapitlet innehåller det empiriska materialet i form av intervjuer och återberättas i citat från respondenterna utifrån följande kategorier av interna och externa tillväxthinder - rekrytering, överetablering, värderingar samt kapital.

Under samtalen med studiens elva respondenter vilka företräds av småföretagare från Gävle kommun var det möjligt att skönja en helhet av de samlade upplevelserna gällande företagens tillväxthinder. Den information som uppkom rörande företagsledarnas upplevelser presenteras nedan fyra olika faktorer. Genom att systematiskt kategorisera det insamlade och bearbetade materialet, det vill säga studiens transkriberade intervjuer har fyra olika teman identifierats. Dessa har identifierats då de frekvent återkom under intervjuerna och lyftes fram av respondenterna.

5.1 Rekrytering - Problematiken med att finna kompetent personal.

Det mest signifikanta tillväxthindret vilket påpekas av en majoritet av studiens respondenter, nio av elva tillfrågade, bekräftar det faktum att det råder stora svårigheter att rekrytera kompetent och utbildad personal i Gävle. Företagsledarna har en liknande syn på problemet och menar att de i många fall behöver rekrytera från andra städer för att täcka behoven av en viss kompetens. En respondent uttrycker sig som:

"Jaa, det är ju att det inte finns något utbildat folk, det är det absolut största hindret [...] vi kan ju bara växa i den utsträckning vi hittar folk till vår verksamhet, nyligen så rekryterade vi en person ända ifrån Linköping som flyttade hit... Det är vårt största problem."

Onekligen bottnar detta problem internt i den egna verksamheten, företagen besitter inte nödvändig kompetens, men den externa miljön bidrar med att skapa nya hinder. Företagen upplever och anser att kompetensen i de egna leden står i vägen för ökad tillväxt. För att öka tillväxten är det nödvändigt att greppa större marknadsandelar och således öka omsättningen. För det ändamålet stiger behovet av kompetent personal vilket gör att verksamheterna ser sig om efter önskad kompetens, något som anses vara det största hindret.

in problematiken med nyutbildad personal. Gävle kommun har en Högskola där det erbjuds kurser och program inom bland annat ekonomi. Dock finns det ett missnöje bland i huvudsak företag som sysslar med redovisning. En respondent förtydligar:

”[…] det är ju att få tag i folk som kan yrket... Då har vi en högskola, 3-årig ekonomisk med inriktning redovisning, men dom studenterna kan inte ett skit om vårt hantverk.”

Respondenten berättar att under samtal med kollegor inom såväl det egna bolaget som i andra företag mött liknande synpunkter. Problemet återfinns även i andra branscher vilket bekräftas under intervjuerna och en allmän uppfattning bland studiens respondenter är att kommunikationen mellan företag – kommun – Högskola är bristfällig. En av företagsledarna förklarar:

”Det är jättedålig kommunikation, det är inget ovanligt gällande högskolor och skolväsendet… För jag tror att dom anser sig själva "goda nog" så att säga... Så det är ett hinder, att man inte utbildar folk i högskolan i vår bransch fast att man säger att man utbildar till yrkesinriktning fast man inte gör det... Man bryr sig inte ett dugg hur det ser ut i verkligheten...”

Under inga tvivel framkommer det att småföretagare i Gävle kommuns främsta hinder anses vara kompetens. Då företagen inte redan besitter den nödvändiga mängd av de kompetenser som krävs för att utvecklas och växa enligt önskemål strandas vissa planer då rekryteringen i kommunen utgör ett problem. Att rekrytera arbetskraft från andra städer och orter är inte alltid helt enkelt vilket påpekas under intervjuerna. Det mesta måste stämma in där aspekter som familjesituation och logi också spelar in. Det framkommer under intervjuerna att det finns en samlad uppfattning bland respondenterna att det egentligen inte borde vara så svårt att rekrytera människor till att jobba i Gävle. Många ser ljust på staden men mer mörkt på hur den styrs och marknadsförs. En chef inom ekonomibranschen berättar:

”Gävle som stad kan vara tillräckligt attraktiv, med tanke på att vi har massa bra saker här - Elitseriehockey, fotbollslag i allsvenskan, stort konserthus, en fin stad som ligger nära havet...”

Gällande profileringen av staden samt kommunens arbete med detta görs ett koncist förklarande:

”Att man inte inser att ett allsvenskt fotbollslag betyder något är också en skandal.”

Avslutningsvis förklarar en av företagsledarna, verksam som begravningsentreprenör, att det intet på något sätt är en brist på okvalificerad arbetskraft, tvärtom. Och sedan företaget Ericsson i Gävle nyligen avvecklade sin verksamhet blir kvantiteten dessvärre ej mindre. Dock deklarerar även denne respondent att mer kvalificerad personal är en lokal bristvara.

5.2 Överetablering - Överskott av aktörer inom vissa branscher.

Något som för många företag anses vara ett gediget tillväxthinder bland de tillfrågade är den överetablering som återfinns inom kommunen. Vad som dock skall påpekas är att detta hinder främst är knutna till vissa branscher. Detta hinder är inget som upplevs av samtliga respondenter utan är knytet till företag som är verksamma främst inom bland annat detaljhandelsbranschen, telemarketing och IT-branschen. En företagsverksam inom detaljhandeln uttrycker sig följande:

"Jo det handlar om att det är ett visst omlopp pengar inom Gävle och när det då inte flyttar in någon men samtidigt öppnas nya affärer, ju fler som kommer desto mindre blir tårtbitarna."

Gällande expandering till eventuella nya marknader återkommer respondenterna till den vedertagna ansatsen att det råder en överetablering. Speciellt påtagligt blir det i samtalen med företagsledare i ovan tre nämnda branscher. Synen på framtiden präglas ej idag av en begrundad framtidstro utan snarare av en viss nedstämdhet. Huruvida detta har påverkats av den rådande lågkonjunkturen lämnas osagt, inte att förringa dock, men problematiken verkar inte grundas i en minskad efterfrågan tillföljd av en försämrad ekonomi. Konsekvensen tycks istället härstamma ifrån den rådande konkurrenssituationen där företagen har svårt att finna tillräcklig köpkraft. En VD och butiksägare inom detaljhandeln utvecklar:

”Vad är det för nya marknader som ska komma hit då? Allt finns ju redan i dubbelt och trippel redan. De företag jag pratar med håller med om detta, ’tårtbitarna’ blir mindre och vi tappar omsättning hela tiden.”

Upplysningsvis poängteras igen att detta scenario inte drabbat samtliga småföretagare i Gävle kommun utan är knytet till vissa givna branscher. Däremot är det möjligt att utläsa en viss oro för utvecklingen bland företagsledare vilka inte är verksamma någon av de direkt påverkade branscherna. Under en intervju med en VD från ett byggföretag sades:

”Vi har ju alla i telebranschen till exempel, vi har ju matsidan - vi har ju lite av allt. För lite köpkraft men för många företag.”

En respondent lyfter ett varningens finger för utvecklingen av tillväxten i andra närliggande kommuner, Dalarna ses som kritiskt och en företagsledare berättar:

”[…] nu när man bygger IKEA i Borlänge vid kupolen så tappar vi säkerligen 20-30 %

utav "dalmasarnas" köpkraft. Så framtidsutsikterna i Gävle gällande

företagsverksamhet är en rejäl överetablering utav allt.”

Trots att överetableringen inte är generaliserbart för samtliga respondenter och branscher framförs det här då det av studiens elva tillfrågade beskrivs som ett övergripande tillväxthinder för tre av dem. Resterande respondenter har uppmärksammat dessa problem och är införstådda i situationen, även om det inte direkt drabbar deras verksamhet och bransch inser det allvaret och den problematik som det medför.

Variabeln överetablering har för studiens ändamål en signifikant betydelse i arbetet med att belysa den miljö som småföretagen i Gävle kommun är verksamma i. Precis som i mycket annat kan näringslivet ses som en kedja av processer där ett problem för en aktör i en annan bransch inte direkt påverkar den egna verksamheten. Men på sikt kan det medföra konsekvenser för den egna verksamheten. Ett förtydligande exempel kan vara att överetableringen inom detaljhandelsbranschen eller telemarketingbranschen givetvis kan föranleda till konsekvenser för deras leverantörer då konkurrenssituationen inte kan garantera en hållbar framtid. Vilket för leverantörerna betyder att de kan komma att behöva finna nya kunder/klienter för att tillgodose dess sysselsättning.