Interna hinder

Utifrån transkriberad och tematiserad data har två huvudsakliga interna tillväxthinder identifierats. Dessa två hinder är frekvent återkommande under intervjuerna med studiens respondenter och upplevs av de tillfrågade som kraftiga barriärer vilka förhindrar och motverkar företagens önskade och/eller planerade tillväxt.

6.1.1 Kompetens

Ett av de mest påtagliga problemen vilket står mellan företagen och dess tillväxt är kompetens. Problemet är av den karaktär att det upplevs som både ett externt samt internt hinder. Precis som Malmström (2002) beskriver behövs olika kompetenser inom ett företag för att det ska utvecklas och växa. Beroende på dess storlek och tillväxtplaner ökar eller minskar behovet. Under studien och intervjuerna med respondenterna uppkom det att en majoritet av dem tillfrågade är i behov av en mer kvalificerad arbetskraft för att utvecklas och växa, de nödvändiga kompetenserna saknas med andra ord internt. Vad som upplevs vara av mest betydande karaktär är operationell och teknisk kompetens.

Den operationella kompetensen beskrivs av Carson och Gilmore (2000) som nödvändig för att tillväxten ska ske under kontrollerade former, och för att företagen inte under resans gång skall dra på sig onödiga kostnader och tappa fokus på kvalitén. Medan den tekniska kompetensen enligt Hult och Odéen (1998) innefattar de delar som rör själva processen av tillverkningen eller de verktyg som krävs för att utföra en viss tjänst. Sett till ett av de IT- förtag som intervjuades för denna studie var det just den tekniska kompetensen som stod i vägen för dem. Den kompetens som företaget efterfrågade fanns inte heller på den lokala marknaden vilket försvårade rekryteringsprocessen och om möjligt gjorde den ännu dyrare då företaget fick se sig om i andra kommuner.

kompetenser. Denna typ av marknadsanskaffning har däremot varit till problem för många av studiens tillfrågade företag. Gävle som kommun tenderar att ha en brist på kvalificerad arbetskraft vilket bidrar till att föra med sig detta kompetenshinder in på den externa banan likväl. Precis som en av studiens respondenter förklarade kan bara verksamheterna växa i den takt som de kan anskaffa sig nödvändiga kompetenser. Detta har rört sig om allt från ekonomer till PC-tekniker.

Vad som är slående är inte egentligen att företagen saknar nödvändiga kompetenser för att hantera deras planerade tillväxt, utan det mer övergripande problemet att verksamheterna är i behov av att rekrytera externt utanför den lokala marknaden. Studiens tillfrågade företagsledare var, som beskrivits tidigare, av samma uppfattning och vad som för Gävle Kommuns del är ett stort problem är att den kompetens som företagen efterfrågar, trots den höga arbetslösheten, ej återfinns i kommunen. Någon som även ses som problematiskt är de ansträngningar som somliga av invånarna gör, det vill säga, skaffar sig en utbildning. Vad som uppkommit under denna studie rör endast den ekonomiska utbildningen där nyexaminerade studenter inte upplevs besitta tillräckliga kompetenser för att hantera det hantverk som används inom branschen.

Kompetens som tillväxthinder är intet på något sätt unikt då det framförts under tidigare studier bland annat av Davidsson et al. (2001), då det råder brist på efterfrågade kompetenser till följd av ökad tillväxt eller för att "rusta sig" inför en planerad tillväxt återknyter författarna till Malmströms (2002) konklusion att marknadsanskaffning är det relevanta valet för att tillgodose efterfrågan av en mer specifik kompetens inom företaget. En metod som även de tillfrågade företagsledarna i Gävle kommun anammat. Kompetensen i företagen utgörs av specifik arbetskraft med mer kvalificerade erfarenheter och kunskapar och ska därav ej förväxlas med okvalificerad arbetskraft vilket snarare faller in i kategorin resurser än

kompetenser. Gävle som kommun har inget underskott på resursen arbetskraft då som

förklarats i empiriavsnittet många invånare är arbetslösa och tillföljd av olika industriers nedskärningar och avvecklingar ökar kvantiteten. Men sett till den kvalificerade arbetskraften vilken innefattar utbildad personal med mer fördjupade kunskaper blir det tydligt av studiens resultat att kompetenser i form av dessa bör betraktas som en bristvara i kommunen.

Tillväxthindret kompetens, vilket även utgör tillväxthindret kompetensanskaffning upplevs av studiens företag som det största problemet med att utveckla deras verksamheter. Vad som uppkommer under samtalen och som egentligen klarnar allt eftersom är det faktum att Gävle

kommun förvaltar ett stort problem. Kommunen, vilket tidigare poängterats, skäms idag med en av landets högsta arbetslöshet samtidigt som företagen beklagar sig över den bristfälliga kompetensen bland invånarna. Så medan befolkningen i den sydligaste kommunen i norrland - förhoppningsvis - febrilt ser sig om efter arbete rekryterar företagen kvalificerad arbetskraft från andra orter. Möjligtvis ett av de bakomliggande skälen till att arbetslösheten i Gävle är en av de högsta i landet?

6.1.2 Kapital

Kapital sett som en resurs inom företaget kan på många sett bidra till att en ökad tillväxt kan vara svårnådd. Finns det ej medel att finansiera önskad tillväxt och utveckling internt behöver småföretagen finna andra ekonomiska lösningar. Davidsson et al. (2001) förklarar hur det allt som oftast finns en vilja hos entreprenörerna bakom företagen att finansiera verksamheten med interna medel snarare än externa. Det föreligger även som så att lånefinansiering föredras i allt högre grad än extern ägarkapital. Externt ägarkapital sett som riskkapital där innebörden ligger i att någon annan köper in sig i företaget och på så sätt tillför nytt kapital var även något som denna studies respondenter ställde sig tveksamma till. Ytterst ter det sig som så att viljan att själv kontrollera över verksamheten, även om det innebär att tillväxten får senareläggas, överväger alternativet att i ett tidigare skede få in nytt kapital genom externa intressenter. En studie av Davidsson (1989) proklamerar även att en förutsättning för tillväxt hos företagen är att entreprenören bakom verksamheten kan undvika extern kontroll.

Det uppkom genom studien att de tillfrågade företagsledarna ej var intresserade av denna typ av finansiering men medgav att situationen kunde ha varit annorlunda beroende på i vilken grad deras affärsidé var innovativ eller inte. Dock kvarstår det hinder att samtliga av studiens respondenter vilkas företag idag inte uppvisar en i skaran för småföretag hög omsättning dras med kapitalanskaffningssvårigheter. Relativt nya småföretag som inte har varit verksamma länge och inte anses besitta tillräckliga kunskaper om marknaden kommer av naturliga själv att bli bedömda hårdare än andra, möjligtvis sina konkurrenter - givet att deras näringsverksamhet pågått en längre tid. Storey (1994) förklarar hur unga småföretag ofta har en begränsad information som banken kan ta del av när en riskbedömning skall göras. Författaren förklarar hur personen bakom företagen ofta får upprätta överenskommelser med långivaren för att ett avtal skall bli verklighet. Precis som studiens respondenter tillkännagav

är onoterad och saknar information om företagets utveckling under en lång period, att mycket talar emot denna låneansökan.

Oavsett om entreprenörerna bakom företagen medvetet avstår från att ta del av externt kapital och uppge motsvarande del av företagets ägarstruktur så går det att skönja en åtminstone omedveten handling när ett avståndstagande gentemot denna finansiering sker, sett till andra studier utförda av bland annat Davidsson (1989) och Delmar (1996). Davidsson (1989) förklarar hur entreprenörens egenkontroll av företaget ses som en viktig aspekt för att drivkraften till att driva företagsverksamhet skall vara stark. Något av ett såkallat moment-22 scenario kan identifieras. Givet att ett företag vilket är i behov av kapital vill växa men saknar nödvändig dokumentation för att intyga sin kreditsäkerhet kommer det således bli svårt att få en kreditansökan beviljad av banken. Andra alternativ som kvarstår är att vända sig till andra externa kapitalkällor som exempelvis riskkapitalister för att erhålla ett tillskott av kapital i utbyte mot en del av företaget - något som studiens respondenter ej ser som ett intressant alternativ.

Då kapitalanskaffningen i form av lånebaserat kapital utgör ett hinder kvarstår det således för företagen att finansiera den önskade tillväxten genom internt kapital. Detta sker genom återhållsamhet och många år med mycket hårt arbete, förklarat av studiens respondenter. Något som även kan innebära att tillväxtplanera skjuts upp då anskaffningen av interna medel ses som mycket tidskrävande. Det hela resulterar dock i att företagen i slutskedet ej kontrolleras av någon extern intressent som köpt andelar i företaget, och entreprenören bakom verksamheten kan självstyra över dess utveckling, tillväxt och fortskridning.