I programförslaget lämnas utrymme att finjustera kvalitetsaspekter i miljööver- vakningen. Detta görs genom att löpande ta in synpunkter från utförare/datavärdar t.ex. via de årliga verksamhetsberättelserna eller referensgruppsmöten.
82
Källförteckning
Ahrens, L., Ribeli, E., Josefsson, S., Gustafsson, J., Nguyen, M.A. och Wiberg, K. (2014) Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag. Institutionen för vatten och miljö. Sveriges lantbruksuniversitet. Anonym (1990). Regeringens proposition 1990/91:90. En god livsmiljö.
Anonym (1997). Regeringens proposition 1997/98:145. Svenska miljömål. Miljö- politik för ett hållbart Sverige.
Anonym (2000). Regeringens proposition 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier.
Anonym (2004). Regeringens proposition 2005/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag.
Anonym (2013). Regeringsbeslut M2012/1171/Ma.
Bignert, A. och Nyberg, E. (2006). Underlag för dimensionering av nationell mil- jögiftsövervakning i kust och hav. Sakrapport till Naturvårdsverket. Överenskom- melse 219 0635, Dnr 721-4538-06-Mm.
Darnerud, P.O. (2002). Screening av alkylfenoler – särskilt oktylfenol, i prover från reningsverk och i fiskprover. Livsmedelsverket. Rapport till Naturvårdsverket 2002-06-19. Avtal nr 219 0105.
Data från miljöövervakning marina sediment: http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter- tjanster/kartvisare/kartvisare_miljodata.html
Data från löpande nationell miljöövervakning inom PO Jordbruksmark från databa- sen för Typområden
del: http://jordbruksvatten.slu.se/pesticider_start.cfm (sökning 2013-04-25) Data från screeningundersökningar av miljögifterna terbutryn (irgarol 1051), hep- taklor/heptaklorepoxid: http://www3.ivl.se/miljo/db/IVL_screening_registersida.ht m (sökning 2013-08-09)
EU (2000). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. EU (2008a). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
2008/56/EG
om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens om- råde (Ramdirektiv om en marin strategi).
EU (2008b). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
83
och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG.
EU (2012).Commission Staff Working Document SWD(2012) 279 Volume 26. EU (2013). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/39/EU om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område.
Fölster, J., Hallstan, S. och Johnson, R.K. (2014). Utvärdering av de nationella miljöövervakningsprogrammen av sjöar. Trendsjöar och Sjöomdrev. SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:3.
Hansen, A. B. (2007). PAH i mudslinger fra indre danske farvande, 1998-2005. Niveauer, udvikling over tid og vurdering af mulige kilder. Faglig rapport fra DMU nr 613.
Havs- och vattenmyndigheten, (2012a). God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioe- konomisk analys. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:19. ISBN 978-91- 87025-21-1.
Havs- och vattenmyndigheten, (2012b). God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:20. ISBN 978-91-87025-22-8.
Havs- och vattenmyndigheten, (2014a). Remiss gällande Havs- och vattenmyndig- hetens föreskrifter (HVMFS 2014-XX) om ändringar i Havs- och vattenmyndig- hetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.
Havs- och vattenmyndigheten, (2014b). Nationell akvatisk miljöövervakning 2015- 2020. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:18. ISBN 978-91-87025-64-8 Havs- och vattenmyndigheten, (2014c). God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 3: Övervakningsprogram.
HVMFS 2012:18. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som känne- tecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.
HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.
84
HELCOM, (2007). The Baltic Sea Action Plan. Adopted on 15 November 2007 in Krakow, Poland by the HELCOM Extraordinary Ministerial Meeting.
HELCOM, (2012a). Development of a set of core indicators: Interim report of the HELCOM CORESET project. PART A:Description of the selection process. Balt. Sea Environ. Proc. No. 129 A.
HELCOM, (2012b). Development of a set of core indicators: Interim report of the HELCOM CORESET project. PART B:Descriptions of the indicators. Balt. Sea Environ. Proc. No. 129 B.
HELCOM, (2013). HELCOM core indicators: Final report of the HELCOM CORESET project. Balt. Sea Environ. Proc. No. 136
HELCOM, (2014). Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM. Version 2014-01-17.
IVL, (2003). Screening 2003, Screening tertiary butylphenols, methylphenols, and long-chain alkylphenols in the Swedish environment. Rapport B1594.
IVL, (2006). Results from the Swedish Screening Programme 2006, Subreport 3: Zinc pyrithione and Irgarol 1051. Rapport B1764.
IVL, (2008). Regional Screening 2008, Analys av fenolära ämnen, ftalater, kvart- ära ammoniumföreningar, tennorganiska föreningar och ytterligare antifoulingäm- nen i miljöprover. Rapport B1934.
Järnberg, U., Fridén, U., Haglund, M., Johansson, C., Nilsson, M-L. (2005). Scre- ening av klorparaffiner i den Svenska miljön. Uppdrag för Naturvårdsverket 2003- 2004, Miljöövervakningprogrammet avtal 2190210.
Kemikalieinspektionen, (2006). Kemiska ämnen i båtbottenfärger – en undersök- ning av koppar, zink och Irgarol 1051 runt Bullandö marina 2004. Rapport nr 2/2006.
Köhler, S.J. ( 2010). Comparing filtered and unfiltered metal concentrations in some Swedish surface waters. Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lant- bruksuniversitet. Rapport 2010:04.
Köhler, S.J. (2014). Faktorer som styr skillnader mellan totalhalter och lösta halter metaller i ett antal svenska ytvatten. Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2012:21.
85
Länsstyrelsen Södermanlands län, (2007). Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar, Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment. Rapport nr 2007:11.
Länsstyrelsen Västerbotten (2008). Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenvikens distrikt. Meddelande 1:2008.
Naturhistoriska riksmuséet, (2013a). Övervakning av metaller och organiska miljö- gifter i limnisk biota 2012 (på uppdrag av Naturvårdsverket). Sakrapport nr 6:2013. Naturhistoriska riksmuséet, (2013b). Rapportering från undersökning av DDT- PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 (på uppdrag av naturvårdsver- ket). Sakrapport nr 7:2013.
Naturhistoriska riksmuséet, (2014). Övervakning av metaller och organiska miljö- gifter i marin biota 2013 (på uppdrag av Naturvårdsverket). Sakrapport nr 1:2014. Naturvårdsverket, (2008a). Naturvårdsverkets handbok 2008:2 för övervakning av ytvatten.
Naturvårdsverket, (2008b). Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Naturvårdsverkets rapport 5801.
NFS 2006:1. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:1) om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Nordén. M. B, U., and Engwall M. (2013). High levels of perfluoroalkyl acids in eggs and embryo livers of great cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis) and herring gull (Larus argentatus) from Lake Värnen, Sweden. Environmental Science and Pollution Research(11):8021-30.
Nordic Council of Ministers, (2008). Screening of phenolic substances in the Nor- dic environments., Copenhagen 2008. TemaNord (2008:530).
OSPAR, (2013a). Coordinated Environmental Monitoring Programme (CEMP), Agreement 2010-01, (Reference number: 2010-1, amended in 2011, 2012 and 2013).
OSPAR, (2013b). OSPAR 2013 – elements on common indicators. Meeting of the intersessional correspondence group for the implementation of the Marine Strategy Framework Directive. ICG MSFD(3) 13/4/Info.1-E.
86
Persson, S. (2013a). The wild mink as a sentinel for endocrine-disrupting chemi- cals and reproductive toxicity. Doctoral Thesis No. 2013:65. Faculty of Veterenary Medicine and Animal Science. Swedish University of Agricultural Sciences. Persson S, Rotander A, Kärrman A, van Bavel B, Magnusson U. (2013b). Per- fluoroalkyl acids in subarctic wild male mink (Neovison vison) in relation to age, season and geographical area. Environment International 59: 425-430.
Ricklund, N. Kierkegaard, M. McLachlan, M. (2009). Screening of decabromodi- phenyl ethane (dbdpe) in lake sediment, marine sediment and peregrine falcon (Falco peregrinus) eggs. Department of Applied Environmental Science, Stock- holm University. http://naturvardsverket.diva-
portal.org/smash/get/diva2:657662/FULLTEXT01.pdf
Roos, A. M., Ågren, E. O. (2013a). High Prevalence of Proposed Müllerian Duct Remnant Cysts on the Spermatic Duct in Wild Eurasian Otters (Lutra lutra) from Sweden. PLoS ONE 8(12): e84660.
Roos A, Berger U, Järnberg U, van Dijk J, Bignert A. (2013b). Increasing Concen- trations of Perfluoroalkyl Acids in Scandinavian Otters (Lutra lutra) between 1972 and 2011: A New Threat to the Otter Population? Environmental Science & Tech- nology 47: 11757-11765.
Routti, H., Letcher, R., Chu, S., van Bavel, B. (2009). Polybrominated Diphenyl Ethers and Their Hydroxylated Analogues in Ringed Seals (Phoca hispida) from Svalbard and the Baltic Sea. Environ. Sci. Technol. 43: 3494-3499.
SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmil- jön.
Shaw, S., Berger; M., Brenner, D., Kannan, K., Lohmann, N., Päpke, O. (2009). Bioaccumulation of polybrominated diphenyl ethers and hexabromocyclodo- decane in the northwest Atlantic marine food web. Sci. Tot. Environ. 407: 3323- 3329.
SFS 2010:1341. Havsmiljöförordning.
SWECO VIAK,(2007). Nation-wide screening of WFD priority substances (client Swedish Environmental Protection Agency). Screening Report 2007:1.
SWECO VIAK (2008a). Evaluation of non-WFD substances in surface water of Sweden (client Swedish Environmental Protection Agency). Screening Report 2008:4.
87
SWECO Environment (2008b). Temporal variation of WFD priority substances (client Swedish Environmental Protection Agency). Screening Report 2008:7. SWECO Environment, (2009a). Screening av vattendirektivets 33 prioriterade ämnen och 8 andra förorenande ämnen i 50 limniska ytvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt (på uppdrag av Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län). Screening Report 2009:4. SWECO Environment (2009b). Screening av vattendirektivets 33 prioriterade äm- nen och 8 andra förorenande ämnen i 40 marina ytvattenförekomster i Norra Öster- sjöns vattendistrikt (på uppdrag av Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vatten- distrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län). Screening Report 2009:5.
SWECO Environment, (2011). Chlorhexidine and p-chloroaniline. Rapport till Naturvårdsverket. Projekt nummer 1270481000.
SWECO Environment, (2012). Litteraturstudie tillkommande ämnen i vattendirek- tivet. Rapport till Naturvårdsverket. Projektnummer: 1270534
SWECO Environment, (2014). Occurrence of additional WFD priority substances in Sweden. Screening Report 2013.
Vattenmyndigheterna, (2013). Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten. Vattenmyndigheternas förslag till strategi.
Wernersson, A-S, (2012). Swedish monitoring of hazardous substances in the aquatic environment- current vs required monitoring and potential developments for impact assessment. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenvårdsenheten. Rapportnr: 2012:23.
Wernersson, A-S, et al (2014). Technical Report on Aquatic Effect-Based Monitor- ing Tools. European Commission. Technical report. 2014-077.
88
Bilaga 1 Översikt över ämnen och
effekter
I denna bilaga redogörs för de ämnen och effekter för vilka det finns nationella eller internationella övervakningskrav och en beskrivning görs av vilka av dessa ämnen och effekter som övervakas nationellt, samt i vilken omfattning det sker. En kort redogörelse görs av resultaten från löpande nationell miljöövervakning och nationella screeningstudier. Utifrån denna information samt uppgifter om använd- nings- och spridningsmönster (som tidigare beskrivits i NV Rapport 5801, Sweco 2012) görs en bedömning av om den nationella övervakningen behöver utökas. Bedömningen gäller enbart ytvatten. Ett ämne bedöms som nationellt intressant om det förväntas släppas ut i hela landet (eller större delar) dvs. i huvudsak ämnen som sprids genom långväga transport.
I den mån det är möjligt skrivs också något om huruvida ämnet är av regionalt och lokalt intresse eller inte, även om detta i huvudsak bör identifieras genom den reg- ionala påverkansanalysen och riskbedömningen.