revidering av den nationella akvatiska miljögiftsövervakningen. Detta behövs bland annat för att bemöta EU-kommissionens kritik av hur vattendirektivet har implementerats i Sverige. En strategi för hur denna ska hanteras ska tas fram under ledning av Havs- och vattenmyndigheten. Förslag till förändringar i delprogram som innehåller både fysikalisk-kemiska och biologiska parametrar och miljögifter (metaller) behöver diskuteras och genomföras i samarbete med Havs- och vatten- myndigheten. Ytterligare justeringar av övervakningen kommer också att behövas för att bidra till en ökad harmonisering av en koordinerad övervakningsstrategi inom havskonventionerna, samt för att ta hänsyn till EU-kommissionens gransk- ning av 2014 års övervakningsprogram för havsmiljödirektivet.
Inom följande områden har brister identifierats under översynen och ett utveckl- ingsarbete kommer att ta vid då översynen avslutats.
Delprogramsbeskrivningar. I och med att nya delprogram föreslås kommer del-
programsbeskrivningarna att behöva uppdateras. Arbetet med detta kommer att påbörjas när det nya programmet är beslutat.
Metaller och organiska miljögifter i vatten. I översynen har vi gjort bedömning-
en att dagens övervakning av metaller i vattenfas inom vissa delprogram inte är tillräcklig för att kunna ge ett bidrag till den kontrollerande övervakningen. Likaså kan det finnas anledning att utöka övervakningen av vissa organiska miljögifter i vattenfas för att kunna bedöma belastningen av dessa ämnen till haven. Utform- ningen av detta delprogram/dessa undersökningar behöver göras i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och samordnas med de förändringar HaV har för avsikt att göra i befintliga delprogram.
Utfasningskriterier. I denna översyn har vi främst fokuserat på brister i nuvarande
ämnes- och effektövervakning och bedömt vilka ytterligare parametrar som behö- ver inkluderas i löpande nationell övervakning. Några förslag och synpunkter har berört behovet av utfasningskriterier. I takt med att kraven på antalet ämnen som ska övervakas inom befintlig budget ökar är det viktigt att också kunna göra en bedömning av när en viss övervakning kan fasas eller glesas ut.
Undersökningstyper. Undersökningstyperna behöver utvecklas och uppdateras.
Detta arbete har initierats med en förfrågan till länen angående undersökningsty- pernas brister.Vid uppdateringen bör man ta hänsyn till behovet av att viktiga stödvariabler finns beskrivna i undersökningstyperna (t.ex. organisk kolhalt, torr- vikt). Projektet kommer att pågå parallellt med det arbete som initierats av NV:s miljödataenhet för att få en valideringstjänst till stånd.
78
Bedömningsgrunder. Det finns ett behov av att utveckla bedömningsgrunder för
både ämnen och effekter, dels där bedömningsgrunder helt saknas, dels där be- dömningsgrunder behövs för ytterligare matris. Se bilaga 1 för ytterligare detaljer. Havs- och vattenmyndigheten håller på att utveckla effektbaserade bedömnings- grunder för sediment för några av de utpekade ämnena. För några andra ämnen finns redan riktvärden för biota utvecklade och dessa kan eventuellt införlivas i föreskrift när Havs- och vattenmyndigheten uppdaterar sina föreskrifter under 2014.
Inom havskonventionerna pågår ett utvecklingsarbete där indikatorer för att be- döma god miljöstatus i haven tas fram. För att dessa ska kunna bli funktionella behövs bedömningsgrunder som är gemensamma för regionerna varför arbetet med att ta fram bedömningsgrunder för gemensamma indikatorer främst bör bedrivas inom konventionsarbetet.
Vägledning: metoder, matrisval mm. Det finns ett behov av ytterligare vägled-
ning till länsstyrelserna när det gäller val av metoder och matriser. När man re- kommenderar vilken matris man ska mäta i så bör man ta hänsyn till flera olika aspekter (ekonomiska, praktiska och vetenskapliga). En viktig aspekt är NVs posit- ion att MKN bör sättas för den matris där eller genom vilken den känsligaste org- anismen exponeras. Andra aspekter inkluderar ämnets inneboende egenskaper, möjligheten att uppfylla QA/QC direktivet, krav på trendövervakning, nuvarande övervakning och worst case exponering. Havs- och vattenmyndigheten kommer att under 2014 påbörja ett arbete med att uppdatera Handboken för övervakning av ytvatten (Naturvårdsverket 2008). Rapporten från denna översyn bör därför utgöra ett underlag för handbokens uppdatering.
Inom EU pågår olika aktiviteter som syftar till att utveckla vägledning t.ex. när det gäller val av art av biota att mäta i samt hur man ska kunna ta hänsyn till biotill- gängligheten av metaller vid bedömningen av en metallhalt. Naturvårdsverket fort- sätter att vara delaktigt i detta arbete.
Vattendrag. En annan brist är att organiska ämnen i biota från vattendrag inte
övervakas nationellt. Eftersom gränsvärden för prioriterade ämnen i biota även avser vattendrag skulle någon form av kontrollerande/nationell övervakning i biota behövas, i synnerhet då det inte finns alternativa gränsvärden uttryckta för vatten.
Anpassning till vattendirektivet. Det är enligt vattenförvaltningsförordningen
Vattenmyndigheten i varje vattendistrikt som ska se till att program för övervak- ning av grundvatten, inlandsvatten och kustvatten inom distriktet upprättas och genomförs. Vi anser därför att VM har huvudansvar för att analysera behovet för hur den sammanlagda övervakningen för vattendirektivet ska uppfyllas. NV bör naturligtvis delta i processen. I VMs strategi Anpassning av övervakning till ramdi- rektivet beskrivs övergripande brister när det gäller t.ex. rumslig täckning av da- gens övervakning, finansiering, bemyndigande och vägledning. Önskemål om en
79
aktiv dialog önskas också. Däremot kan vi inte se att det finns konkreta önskemål när det gäller t.ex. placeringen av övervakningsstationer. I översynsprocessen har vi försökt ha en öppen dialog, men det har saknats tid att sitta ner och på detaljnivå se över övervakningsstationernas placering tillsammans. Detta tycker vi skulle vara lämpligt att göra som ett delmoment vid regionsvisa möten eller som en separat aktivitet. Detta kan dock endast förbättra en mindre del av bristerna med övervak- ningen.
Limniska toppkonsumenter. Under 2013 påbörjades ett projekt med retrospektiv
analys av vissa miljögifter i ägg från fiskgjuse. Projektet avslutades 2014. Projekt rörande halter i och effekter på limniska toppkonsumenter bör prioriteras även fortsättningsvis.
80
Uppföljning
Referensgrupp
Inför revisionen sammankallade NV en referensgrupp med representanter från berörda myndigheter och organisationer. Referensgruppen har haft en rådgivande roll under revisionsarbetet. Efter det att revisionsarbetet slutförts kommer referens- gruppen att ha en fortsatt mera långsiktig uppgift att granska det fortsatta utveckl- ingsarbetet inom programområdet:
• Ge synpunkter på innehåll och medelsfördelning av undersökningar och analys/utvecklingsdelar inom programområdet
• Ge förslag till kvalitetshöjande åtgärder
• Utgöra en strategisk resurs vid programutvecklingen
Organisationer representerade i referensgruppen
Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket
Sveriges Geologiska Undersökning Naturvårdsverket
Kemikalieinspektionen
Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Havsmiljöinstitutet/Östersjöcentrum
Enheten för Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuséet, NRM Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM, Stockholms universitet
Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet Marine monitoring AB
Kemiska institutionen, Umeå universitet Vattenmyndigheterna
Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Uppsala
Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Blekinge Länsstyrelsen Norrbotten