Färg, form, material och kostnad

Stegen hade alltså dimensionerats med aluminium som ansatt material. Det undersöktes om det fanns något annat material som också skulle fungera som alternativ. Här uppdagades det att stegen behövde tillverkas i ett så lätt material som det bara gick, eftersom produkten inte fick bli för tung. Samtidigt fick inte materialet bli lättare på bekostnad av dess hållfasthetsegenskaper, eftersom det var oerhört viktigt att produktens konstruktion var stabil. Därför beslutades det att aluminium i nuläget var det bästa alternativet att tillverka stegen i. Stegens sammanlagda massa med ansatta dimensioner beräknades enligt ekvation (19) till cirka 17 kg, vilket översteg det ansatta kravet på maximal massa på 15 kg. Med detta som grund ansågs det i nuläget olämpligt att byta material till något som riskerade öka stegens massa ytterligare.

gV m_tot = ∑n

i=1ρi i (19)

Vidare undersöktes det varifrån materialet skulle komma. Det fanns en tanke om att använda återvunnet material vid tillverkningen. Det valda materialet passade utmärkt ur denna aspekt, eftersom aluminium inte ändrar sina materialegenskaper nämnvärt vid återvinning. Det upptäcktes också att aluminium hade ett avsevärt billigare inköpspris om det köptes in som återvunnet material än om det köptes in nytt. Med detta som grund valdes det att vid tillverkningen skulle användas återvunnet material.

Vid kostnadsanalysen användes 1-3-9-metoden, en enkel modell för att uppskatta tillverknings- och försäljningskostnad. Stegens försäljningspris beräknades enligt denna modell till cirka 1100 kr. Beräkningarna redovisas i ekvation (20). Enligt kravspecifikationen fick stegen maximalt kosta 2000 kr för kunden att köpa, vilket innebar att stegen uppfyllde det ansatta kravet.

K K

K_tot = ∑n

i=1Kinköp,i+ 3 inköp,i+ 9 inköp,i (20) Gällande stegens estetiska uttryck var det viktigt att den utstrålade säkerhet och ingav trygghet. Det var också relevant att den var bekväm att klättra på. Med dessa kriterier som grund började olika färgsättningar studeras. Gällande färgval var alltså målet att, precis som för resterande utformning på stegen, utstråla lugn och trygghet. Valet föll på att färga stegen i en dov, blå färg. Blå färg inger trygghet och lindrar stress (Eldh, 2014).

Den flexibla stegen, illustrerad i figur 36, är en stege som är lika funktionell i trappa som på plant golv och som smidigt kan varieras mellan de två lägena. Den är trygg för användaren att bruka och innehar flera detaljer som säkerställer att användarens emotionella behov uppfylls. Den kan fällas ihop för att underlätta förvaringen, då den är ihopfälld minskar den sin upptagande volym till cirka en tredjedel av den ursprungliga. Den flexibla stegen är ämnad för kommersiellt bruk och passar fint in hos en stor del av befolkningen.

Figur 36. Den flexibla stegen.

6 DISKUSSION

I detta avsnitt diskuteras arbetets resultat. Texten behandlar vad som skulle kunna ha gjorts på ett annat sätt för att uppnå ett mer tillfredsställande resultat. Vidare diskuteras huruvida resultatet uppfyller de uppsatta målen enligt kravspecifikationen och huruvida arbetets syfte och mål har uppnåtts, här diskuteras också i viss mån relevansen av de uppsatta målen. Slutligen diskuteras vidare arbete för produkten, om projektet skulle drivas vidare.

6.1 Uppfyllnad av mål

I början av arbetet sattes ett syfte och mål upp med arbetet, vilket var att utveckla en flexibel stege som skulle vara lämpad för hemmabruk, som skulle kunna användas i trappor och uppfylla behovet av att komma upp till användarens önskade höjd i trappa. Stegen skulle gå lätt att hantera för en person. En sådan typ av stege har utvecklats, varför vi anser att arbetets syfte har uppfyllts. Stegen som har utvecklats är anpassad för kommersiellt bruk på så vis att den är intuitiv för användaren att förstå och inte kräver många komplicerade steg vid användning. Den har en prisbild som passar målgruppen enligt de undersökningar som gjorts, vilket troligen gör den lämplig för business to customer-försäljning.

Under arbetet framställdes en teknisk kravspecifikation vilken produkten skulle uppfylla. Här anser vi att produkten dokumenterat uppfyller alla krav utom två, nämligen kravet att stegen fick väga maximalt 15 kg, ett krav som hade baserats på ergonomiska rekommendationer gällande lyft, samt kravet att stegen uppfattas utstråla säkerhet av sju av tio tillfrågade i en testgrupp. Det första kravet uppfylldes inte eftersom det valda materialet var så pass tungt att komponenterna helt enkelt vägde för mycket. Gällande kravet om att utstråla säkerhet har inte produkten tillverkats i ett sådant slag av prototyp att kravet är möjligt att verifiera. En bedömning av detta slag baserat på en CAD-rendering skulle inte vara tillförlitlig, varför detta krav ännu inte har kunnat verifieras.

6.2 Analysfas

Analysen i detta arbete har skett iterativt och egentligen fortgått under hela projektets gång. Under arbetet har vi givetvis lärt oss en hel del, inte bara om stegar och dess utformning utan också om hur undersökningar kan utföras för att ge så rättvisa svar som möjligt. Under arbetet har det skickats ut fyra kvantitativa undersökningar. Dels så har vi velat få reda på olika information under varje undersökning, men vi har också insett att vissa av de frågor vi ställt i de första undersökningarna inte var ställda på ett sådant sätt att det tydligt framgick vilken information vi faktiskt var ute efter. Exempelvis ställdes den första enkäten till en målgrupp där vi inte specificerade att det endast var svar gällande inomhusbruk av stege vi var ute efter, därför kan vissa av svaren från den undersökningen eventuellt spegla en annan typ av användning än den som arbetet var fokuserat kring. Dessa svar, som inte nödvändigtvis var relevanta för just vårt arbete, har vi i viss mån försökt bortse ifrån och istället ställt nya, tydligare frågor. Från och med enkät tre specificerade vi just att det var stegvanor inomhus vi var intresserade av, vilket förhoppningsvis medförde att svaren blev mer träffsäkra. Svaren som vi fick in i undersökning ett och två kan därför anses mer generella, men vi har fortfarande försökt ta in den information från de undersökningarna som har ansetts relevant för arbetet.

6.3 Kostnadsanalys

Tidigt under arbetet frågade vi ett stort antal människor vad de hade kunnat tänka sig att betala för en stege, om de skulle köpa en ny idag. Den absoluta majoriteten svarade att de skulle kunna betala upp till 2000 kronor. Denna maxkostnad inkulderades också i vår kravspecifikation som det högsta pris stegen fick kosta för kunden att köpa, ett krav som uppfylldes. Stegen kom i slutändan att kosta cirka 1100 kronor för kunden att köpa i butik. Detta var såklart något vi var stolta över att kunna ha uppfyllt, men värt att nämna är att det är svårt att få en sann bild av vad en konsument kan tänka sig att betala för en given produkt. Omedvetna faktorer som att en produkt har ett extra tilltalande utseende eller funktioner som konsumenten “inte visste att hen behövde” kan göra att en köparen betalar betydligt mer för en produkt än vad denne hade tänkt sig från början. Därför tror vi eventuellt att våra svaranden har givit en siffra som är något i underkant som svar på frågan hur mycket de hade kunnat tänka sig att betala för en stege, men eftersom det var det underlag vi fick valde vi ändå att jobba mot att nå det målet. Värt att nämna är även eventuella komplikationer som kan komma med att förlita sig på tillgången av skrotmaterial. Speciellt eftersom stegens komponenter kräver material av hög hållfasthet kan det vara osäkert om just detta material går att hitta som återvunnet, speciellt vid större tillverkningsvolymer.