5.5 Att se och utveckla det egna förhållningssättet
5.5.3 Att få kraft av positiva erfarenheter
Att få kraft av positiva erfarenheter framträder utifrån att se och utveckla det egna förhållningssättet och synliggörs som en påföljd av sjuksköterskors erfarenheter av att använda sig av alternativ till tvångsåtgärder. Att arbeta med alternativ till tvångsåtgärder visar sig kunna skapa en känsla av tillfredsställelse bland sjuksköterskorna.
Tillfredsställelsen framkommer som en positiv reaktion av att som sjuksköterska lyckats lugna ner en situation utan att använda sig av tvångsåtgärder och att det är ett arbetssätt som sjuksköterskor strävar efter att hålla sig till.
Genom att använda sig av alternativ till tvångsåtgärder framkommer även upplevelser av att utvecklas i sin yrkesprofession som sjuksköterska. Alternativ till tvångsåtgärder visar sig föra med erfarenheter bland sjuksköterskorna att kunna växa som sjuksköterska och känsla att göra ett bra arbete som är gynnsamt för personen som är i behov av vård och för
verksamheten i stort.
Det betyder att du gjort ett bra jobb, du har hindrat en onödig tvångsåtgärd, det är väl det de handlar om. Du kan ditt jobb, du har gjort en bra sak både för patienten och för resten av avdelningen tänker jag. (6)
Dessutom framkommer även positiva tankar och känslor av att använda alternativ från erfarenheter av att kunna utnyttja sin profession som sjuksköterska och kunna arbeta med vårdvetenskap i praktiken. Att alternativ till tvångsåtgärder kan skapa en känsla bland sjuksköterskor att de kunnat hindra ett eventuellt trauma eller lidande för personen. Att det skapar en varm känsla i kroppen genom att kunna möta personens behov på andra sätt kan leda till positiva erfarenheter för både personen och för en själv som sjuksköterska.
Egoboost, nej men det känns bra att, bra i hjärtat liksom att kunna, ge, den här patienten en liten lättnad eller en liten paus i allt det jobbiga. Se att dem, känner, att de har lite mer kontroll också, tycker jag. (3)
Slutligen visar sig en större användning av alternativ till tvångsåtgärder som en mer positiv arbetsmiljö, att sjuksköterskor och övrig personal inom verksamheten mår bättre av att hitta andra alternativ och inte tvinga personer till något de inte vill. Att de även kan stärka
relationen mellan patient och sjuksköterska och öka känslan av framgång för personen som vårdas, för sig själv som sjuksköterska och för den psykiatriska vården i helhet.
6 DISKUSSION
I detta avsnitt diskuteras metodens styrkor och svagheter. Därefter diskuteras resultatet i förhållande till den teoretiska referensramen. Slutligen förs en diskussion gällande resultatet i ett vidare sammanhang.
6.1 Metoddiskussion
I detta stycke kommer vald metod att motiveras och diskussion, styrkor och svagheter med vald metod kommer att presenteras. Studiens trovärdighet kommer motiveras utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2017) definition av begreppen giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet.
Då syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter användes en kvalitativ design som enligt Polit och Beck (2020) är användbar för att få en djupare och mer detaljerad helhetsbild av, i detta fall, sjuksköterskors erfarenheter av att använda alternativ till
tvångsåtgärder. En induktiv ansats valdes då målet var att de samlade erfarenheterna skulle utmynna i teoretiska slutsatser som kan nyttjas även på en mer generell nivå.
Valet av enskilda intervjuer grundade sig i att de i enlighet med Polit och Beck (2020) kan generera i data av hög kvalitet och då bortfall tenderade att vara lägre än andra metoder. Författarna övervägde att använda sig av fokusgrupper men i och med den rådande
pandemin försvårade genomförandet och ökade risker för avhopp på grund av sjukdom, men även att ämnet kan generera i starka känslor och för att ytterligare understödja
konfidentialitet valdes enskilda intervjuer. Enskilda intervjuer möjliggör även att kunna tala till punkt, att inte behöva konkurrera om tid och att själv få styra var ämnet ska leda och vilka aspekter som ska tas upp.
Semistrukturerade intervjuer valdes på grund av att det tillät deltagaren att få mer utrymme att styra samtalet än i strukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer tillåter således deltagaren att tala öppet samtidigt som deltagaren hade möjlighet att välja bort det som hen kunde uppleva som obehagligt att dela med sig av, vilket bidrar till en etiskt försvarbar intervju. Författarnas erfarenheter av att genomföra intervjuer var begränsade, det kan vara svårt för oerfarna intervjuare att utan struktur, som vid ostrukturerade intervjuer, fullt ut hålla sig till syftet samtidigt som strukturerade intervjuer skapar strikta ramar som kan resultera bortfall av användbara data då intervjufrågorna inte helt är formulerade till att fånga upp ämnen som svarar helt till syftet.
Intervjuerna spelades in på mobiltelefoner inställda på flygplansläge. Vid insamling av data menar Polit och Beck (2020) att den mest tillförlitliga och säkra metoden för att korrekt data ska kunna presenteras är inspelning av intervjuer. Fördelen med inspelningar är att
forskaren kan rikta större uppmärksamhet till deltagaren istället för att samtidigt fokusera på att anteckna under intervjun. Intervjun riskerar heller inte att stanna upp och kan då
Lundman och Hällgren Graneheims (2017) kvalitativ innehållsanalys valdes för att bearbeta datan för att kunna strukturera och synliggöra mönster, likheter och skillnader i materialet vilket resulterade i en djupare förståelse av materialet som kunde utmynna i kategorier och subkategorier. Analysarbetet upplevdes som påfrestande och tidskrävande men
tillfredsställande i takt med att kategorier och subkategorier formade sig. Styrkor med denna analysmetod är att den möjliggör att sortera och utröna viktiga erfarenheter och forma dessa till teoretiska slutsatser.
Utmaningar författarna upplevde sig ställda inför under genomförandet var att de enskilda intervjuerna genomfördes i linje med de då rådande restriktioner gällande skyddsutrustning i och med den pågående pandemin. Skyddsutrustningen upplevde av båda författarna som begränsande vad gäller den mellanmänskliga kommunikationen där ökad risk för så väl misstolkningar av deltagens berättande som att deltagaren kunde misstolka författaren. Att dölja delar av ansiktet under skyddsutrustning ansågs av såväl deltagare som författare som nödvändigt men negativt vad gäller kommunikationen och intervjuernas genomförande. Det ansågs även som ett irritationsmoment som kunde ta bort ett visst fokus på studien och därmed på kvaliteten. Medvetenheten kring detta hinder gjorde dock att författarna var mer noggranna och utförlig vad gäller den verbala kommunikationen. Då författarna förberett sig på att erbjuda telefonintervjuer där de uppmärksammat risken vad gäller bortfall av
mellanmänsklig kommunikation i form av exempelvis ickeverbal kommunikation samt medvetenheten om att användande av skyddsutrustning var nödvändigt, var författarna förberedda på att anpassa sin kommunikation och att nyttja en tydligare verbal
kommunikation som komplement.
Analysen upplevdes som krävande då det som författarna upplevde som ett stort material av data krävde såväl noggrannhet som tålamod och mycket tid. Omarbetning av materialet skedde upprepade gånger för att tydligare få fram likheter, skillnader och mönster i materialet. Processen resulterade slutligen i kategorier och subkategorier.
6.1.1 Giltighet
För att förhålla en trovärdighet av resultatet i studien beaktades studiens giltighet. Studiens resultat anses enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) vara giltigt om resultatet lyfter fram det som genomgående var ansett att beskriva. För att försäkra sig om god giltighet i studien rekryterades sjuksköterskor med tidigare erfarenheter av att använda
tvångsåtgärder för att säkerställa att deltagarnas erfarenheter kunde relateras till studiens syfte. I enlighet med Lundman och Hällgren Graneheim (2017) ska deltagarna till studien påvisa erfarenhet och själva vara villiga till att diskutera i relation till studiens syfte vilket kan generera i kvalitativa data. Författarna valde att rekrytera deltagare från vuxenpsykiatrisk slutenvård då detta urval ansågs generera störst spridning av erfarenheter som berörde studiens syfte. Urval av deltagaren medförde en variation och spridning gällande kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Av de åtta deltagarna bestod en deltagare av manligt kön och resterande kvinnor, arbetslivserfarenhet inom psykiatrisk vård sträckte sig mellan ett och ett halvt år till sjutton år, fem av deltagarna hade en specialistsjuksköterskeutbildning inom psykiatrisk omvårdnad. Författarna valde att inte rekrytera ytterligare deltagare då kvaliteten
i data spelar större roll än kvantitet av deltagare, vilket är i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheim (2017). De menar även att kvaliteten av data inte är beroende av större antal deltagare, utan variationen av data som kan ge tillfredsställande underlag till studiens resultat. Författarna fann ett engagemang bland samtliga deltagare som var villiga att dela med sig av sina erfarenheter, vilket ledde till att rikligt innehåll av data som kunde utvinnas från samtliga intervjuer.
Utmaningar under intervjuerna vad gäller semistrukturerade intervjuer var att bibehålla deltagarnas fokus inom syftets ramar, exempelvis att utgå ifrån deras egna erfarenheter och att ha ett fokus på alternativ till tvångsåtgärder och inte frångå ämnet. Intervjuguiden (se bilaga C) upplevdes som ett gott stöd i genomförandet av intervjuerna för att undvika egna ställningstaganden. Den egna förförståelsen under analysprocessen togs även i åtanke. För att minimera risken för en hög grad tolkning höll sig författarna så textnära som möjligt i kondensering av meningsenheter och kodning för att öka resultatets giltighet.Lundman och Hällgren Graneheim (2017) menar att studiens resultat anses giltigt om det som är
representativt för studien lyfts fram, det vill säga att det som avsågs studeras avspeglas i resultatet. Därav valdes meningsenheter som tidigare identifierats men som inte ansågs svara an till studiens syfte, bort i analysprocessen.
6.1.2 Tillförlitlighet
Kvalitativ innehållsanalys förutsätter att datamaterialet tolkas, tolkningen kan ske på varierande djup och abstraktionsnivå men innebär att författarnas egna tolkningar och förförståelse kan påverka resultatet och förutsätter att författarna värnar om tillförlitlighet gentemot studiens resultat (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). För att påvisa
tillförlitlighet har författarna kritiskt uppmärksammat hur deras förförståelse kan ha påverkat analysen relaterat till exempelvis egna erfarenheter, åsikter och förutfattade meningar, samt tagit del av varandras analysmaterial för att kunna diskutera och reflektera de olika abstraktionsnivåerna och tolkningsmöjligheterna. Det går dock inte att frångå att risken att den egna tolkningen styr materialet i felaktig riktning trots åtgärder.
Inför intervjuerna utförde författarna upprepade testintervjuer för att känna av de frågor som eventuellt skulle ställas och synliggöra om eventuell förförståelse uppenbarade sig under intervjun. Då författarna ansåg att den egna förförståelsen kunde generera en svaghet då båda författarna besatt egna erfarenheter inom det område som studerades. Det var av stor vikt att den egna förförståelsen inte skulle genomsyra resultatet och genom de tidigare testintervjuerna kunde förförståelse och egna ställningstagande synliggöras för författarna inför kommande intervjuer. En diskussion fördes även med handledare för att garantera att intervjuguiden höll en tillfredsställande nivå och höll sig till studiens syfte. Då intervjuerna delades upp mellan de båda författarna ledde det till att deltagarna kunde få olika
uppföljningsfrågor beroende på författarnas ställningstagande och eventuella förförståelse. Däremot menar Lundman och Hällgren Graneheim (2017) att det kan generera en ökad variation av data och därmed stärka resultatet ytterligare. Författarna påbörjade
analysprocessen genom att transkribera de genomförda intervjuerna i anslutning efter varje intervju. Författarna valde att självständigt analysera de intervjuer som författarna själva
varit ansvariga över och att sedan få fram meningsenheter för att kondensera
meningsenheterna och slutligen koda dessa. Därefter har författarna gemensamt genomfört delar av analysprocessen för att säkerställa att författarnas förförståelse inte påverkade resultatet genom att kunna diskutera och reflektera över att abstraktionsnivåer och tolkningar håller en rimlig nivå samt förhåller sig trovärdig till den ursprungliga källan.
Under analysprocessens senare steg där kategorier börjat utformas har författarna noggrant läst igenom varandras analysmaterialet upprepade gånger för att lära känna data ytterligare och vidare kunnat reflektera över de egna ställningstagande. Under detta steg har även diskussion förts med handledare för att stödja författarnas process i analysen och öka tillförlitligheten ytterligare.
6.1.3 Överförbarhet
Författarna anser att överförbarheten av studien skulle kunna överföras till andra situationer, kontext, större eller mindre urval eller på andra psykiatriska kliniker i landet. Däremot finns risk att resultatet påverkas beroende på vilken verksamhet studien genomförs på, då
resultatet bygger på vilka erfarenhet som finns för att arbeta med alternativ till tvångsåtgärder samt då samtliga intervjupersoner har individuella erfarenheter och
möjligheter till att förmedla dessa. Erfarenheter har till viss del visats sig varit beroende av organisatoriska faktorer och resultatet kan därför påverkas beroende på vart i landet studien genomförs. Däremot anser författarna att en noggrann beskrivning av urval, deltagare, datainsamling och analysmetod har gjorts, vilket är i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims (2017) beskrivning av vad som ökar möjligheten till överförbarhet.
Den egna förförståelsen var något som författarna uppmärksammade för att minska dess påverkan på intervjuerna och analysen. Det uppmärksammades bland annat att författarna själva arbetat med såväl tvångsåtgärder som alternativ till tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård, vilket ger en inblick och förståelse för intervjupersonernas perspektiv och beskrivningar men även en risk för att tolka och styra utifrån egna preferenser och
erfarenheter. Genom att uppmärksamma den egna förförståelsen har den kunnat undvikas i största möjligaste mån vilket även ökar möjlighet av överförbarhet av resultatet.
Författarna anser att överförbarheten till viss mån är begränsad till en psykiatrisk slutenvårdskontext då alternativ till tvångsåtgärder förutsätter en organisation eller verksamhet som använder tvångsåtgärder. Det skulle dock kunna användas i flera verksamheter inom psykiatrin men möjligen även inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin och rättspsykiatrin.
6.1.4 Samarbete i arbetsprocessen
Författarna till denna magisteruppsats har bestått av två personer. Författarna har varit aktivt delaktiga i samtliga delar av studien och upplever sig ha bidragit i lika stor omfattning till studien. Visst material har utformats självständigt av varje författare medan andra delar har utformats tillsammans, hela studien har dock genomsyrats att ett gott samarbete och en
gemensam vision kring samtliga delar av studien. Intervjuguiden utvecklades gemensamt för att säkerställa att båda författarna har en gemensam syn och förståelse gällande
intervjufrågorna. Författarna har ansvarat för fyra intervjuerna vardera och självständigt transkriberat och analyserat de intervjuer som varje författare ansvarat för. Analysen bestod av att finna meningsenheter, samt att kondensera och koda dessa utifrån studiens syfte. Författarna har träffats såväl fysiskt som digitalt, de fysiska träffarna har delvis begränsats i och med rådande pandemi. Fysiska träffar har dock genomförts för att på bästa sätt kunna genomföra och utforma studien, exempelvis delar av analysen som upplevdes svåra att göra digitalt. Författarna har gemensamt utformat kategorier och subkategorier. Kategorier eller subkategorier har därefter delats upp mellan författarna och skrivit självständigt. Slutligen har författarna läst igenom resultatet gemensamt och kunnat diskutera och reflekterat över eventuella svårigheter.
6.2 Resultatdiskussion
Nedan kommer resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och den teoretiska referensramen. Resultatet diskuteras med utgångspunkt från fyra av Barker och Buchanan- Barkers (2005) tio åtagande som identifierats som angelägna i förhållande till studiens syfte. Dessa åtaganden presenteras nedan; att värdesätta rösten, att bli en lärjunge, att använda
den tillgängliga verktygslådan samt att vara transparent.