du klarar av att hålla
dig nykter’ och det hade
jag också en planering,
men det blev ju mindre
och mindre och mindre
för att… alltså beroendet
hade ju tagit över allting.
Inte ens min egen dotter
var viktigare än drogerna
och kriminaliteten.”
flera föräldrar. Det som hände var att jag kunde
somna på soffan och dom fick inte kontakt med mig eller att jag sluddrade (Sofia Frank). En förälder
påpekar däremot att: det har aldrig varit så illa, inte
så att jag har legat på soffan däckad och han moti-
verar varför han i alla fall inte dricker så mycket att han vinglar eller sluddrar med att: Jag känner mig
väldigt obehaglig om jag inte kan prata ordentligt
(Oliver Sund).
föräldrar berättar även liksom barn att de kan vara så berusade att de spyr medan andra istället framhåller just att de inte är så berusade att de gör det. Ingen förälder tar upp att de kissat på sig eller att de bajsat på golvet, vilket barn nämnt.
”… men annars så hade jag fullt 100 % koll” Hur beskriver då föräldrar barnens situation under aktivt missbruk? En del bekräftar barns bilder av problemen, men föräldrar framhåller också de positiva sidorna som Tanja Björk som lyfter fram att hon till skillnad från andra föräldrar hade full koll på sina barn eftersom de höll till med sina vänner hemma hos henne: Jag visste ju att inte dom var ute,
men sedan… känslomässig koll hade jag ju inte.
Samma åtskillnad mellan det goda i föräldra- skapet och brister i form av avsaknad av mental och känslomässig närvaro gör flera föräldrar. Dom fick
mat, dom fick allting dom behövde, men jag var inte närvarande (Sofia Frank).
”tjurig” ´
Humörförändringarna som barnen beskriver åter- kommer också i en del föräldrars berättelser. En förälder kan nämna att hen blir sur. Att kontrollera missbruket genom att koncentrera det till ”barn-
fri” tid utesluter inte sådan påverkan. Agneta Phil beskriver effekterna när barnen kommer: så hade
jag abstinens, var tjurig och det vart jobbigt att ha barnen hemma (Agneta Phil).
Bråk och våld – ”jag var inte elak och jag slog dom inte”
Föräldrar beskriver liksom barnen att det varit mycket gap, skrik och bråk mellan föräldrarna och att de själva blivit arga, aggressiva och fy- siskt våldsamma. Flera beskriver det som att deras ilska under missbruket blir extra stark: Explosion
// rasande, alltså jag… jag blir så här markant ...
(Kenneth Äng). En annan pappa säger om sig själv:
Blev jag arg då blev jag inte lite arg. Då blev jag ett monster, blackout (Roffe Nääs). Han ser sig i dag
som sitt yngsta barns trygghet, men ger som allmän karakteristik av sig själv under missbrukstiden: Jag
var ett svin vilket omfattade kvinnoförakt, kvinno-
förnedring, våld och annan grov gängkriminalitet. Föräldrar berättar att deras våld mot den andra föräldern hör till det som fått rättsliga påföljder. Mammor beskriver hur de själva utsatts för våld från sin partner och då även väldigt kraftig misshandel. Flera föräldrar bekräftar att barn exponeras för bråken mellan föräldrarna. Alltså det är klart att det
har varit bråk // dom här äldre har nog hört en hel del (John Brandt). En annan pappa som beskriver sig
som växlande mellan Dr Jekyll och Mr Hyde när han blir berusad, berättar om en incident då han for ut mot mamman i bilen medan barnet satt i baksätet. bråken k anomfatta våld också mot barn. En pappa berättar hur han kastar ett hårt föremål mot barnets mamma när hon bar deras spädbarn i famnen och träffade en decimeter från hans huvud: det var nog
första gången jag såg att jag höll på att skada mitt eget barn (Mats Hed). Däremot ser vi inte i föräldrars
berättelser den typ av grova hot och grovt våld mot barnen som finns i barns berättelser.
en delföräldrar påpekar just att de inte använt våld. En sådan reducering av problembilden ger Pelle Berg: Jag har ju aldrig varit elak mot mina
barn eller nånting sånt där (Pelle Berg). Tvärtom
säger han att vad dom skulle säga bra om mig är att
jag är snäll. Att föräldrar betonar att de inte använt
våld, pekar på att det dels är något som de ser som förknippat med missbruk dels något som de ser som en allvarlig brist i föräldraskapet som det är viktigt att nämna inte gäller dem. Det kan också som för en mamma tjäna till att reducera allvaret i andra följder som att somna och inte gå att väcka, som hon beteck- nar som det var ingen jättestor grej så, vilket stärks genom att hon sedan poängterar: Jag var inte elak
och jag slog dom inte och jag missunnade dom inte någonting… jag såg till att allting funkade (Agneta
Phil).
Manipulation och lögnaktig – ”Man blir en färghållare”
Föräldrar bekräftar barns bild av den missbrukade föräldern som manipulativ och lögnaktig. Föräldrar beskriver hur de ljuger och manipulerar myndighets- personer, vårdpersonal och arbetsgivare. Det gäller
att stryka socialarbetare med- hårs menar en pappa.
En mamma beskriver istäl- let sig själv som: Ja, jag har
ju varit den här omöjliga obstinata människan med svart bälte i manipulation
och lögner (Tanja Björk.) Manipulationen kan alltså
både göras från en position som medgörlig och en som oppo sitionell. Gentemot barnen beskriver dock föräld rar att de åtminstone så småningom är helt öppna om sitt missbruk.
Manipulationer beskrivs även i relation till vänner och familj, som då Mats Hed använde sitt späd- barn för att få pengar från barnets farmor: när hon
frågade vad jag skulle ha pengarna till så var det ”Blöjor till Ella ” och vilken farmor kan säga nej till det.
attföräldern under missbruksperioden brister i trovärdighet gäller också löften om vad barnen ska få: Jag sa det kanske bara för att få tyst på honom
då (Svein Moore). En annan pappa beskriver hur
planerade aktiviteter inte blir av: jag kanske inte
har kunnat åka iväg med dom när jag har tänkt att göra det och… till en lekpark eller ett zoo utan jag har valt att dricka istället (Oliver Sund).
Den typ av lögnaktighet som handlar om att föräl- dern kommer med falska anklagelser och svartsjuka mot den andra föräldern i barns berättelser återfinns också hos föräldrar: det uppstår svartsjuka och //
jag tror att hon vill mig illa, när jag är inne i det // att allting är falskt och då… ja då går jag på henne verbalt, riktigt illa (Oliver Sund). Barns bild av att
föräldern skyller sitt missbruk på andra särskilt den andra föräldern bekräftas också: då fick hon ju höra
att det var hennes fel att jag skulle knarka ihjäl mig
(Sören Hult).
Självskada, överdos och självmordsförsök Föräldrar beskriver även att barnen fått uppleva förälderns självskadebeteende, hot om självmord och självmordsförsök liksom att föräldrar drabbas av