Föräldrar och andras påverkan

Tema två handlar om frågor om informanternas föräldrars utbildningsnivå och deras uppmuntran samt stöd till informantens val av studier eller arbete. Temat innefattar även frågor kring åsikter från både föräldrar men även andra kontakter som kan ha påverkat informantens beslutsfattande.

Alla utom en informants föräldrar har gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå och en har en förälder med högskoleutbildning. På frågan om hur det sett ut med uppmuntran och engagemang från föräldrar inför framtida val, svarar samtliga att de fått stöd hemifrån från föräldrar, men med olika förutsättningar. Emily och Amira berättar följande om hur stödet sett ut hemifrån.

Ja alltså i och med att mina föräldrar inte är uppväxta i Sverige så har ju inte de kanske haft jättekoll på sånt som kanske många andra typ svenskar som har gått på gymnasiet här och vet lite vilka program som finns och så. Men jag har haft bra stöd. De har kanske ändå uppmuntrat mig att gå och prata med studie yrkesvägledaren och uppmuntrat mig till att det är bra att plugga vidare (Emily).

Emilys föräldrar har gett stöd och uppmuntran men inte kunnat bidra så mycket med information då de saknar kunskaper om utbildningssystemet i Sverige. I Amiras fall framgår det att föräldrarna har en annan syn på val av utbildning.

Lite kultur grejer inblandat. De ville att man skulle plugga till något jättestort som läkare, det är liksom vanliga utbildningar för dem men jag har haft friheten att välja det jag själv velat läsa och de har varit okej med det (Amira).

31

Det går att koppla till Bourdieus begrepp kulturellt kapital som innebär hur välinformerad individen är vilket påverkar chanserna till en privilegierad framtid. Det hänger ihop med att föräldrar har kunskap om vilka möjligheter som utbildningsväsendet och yrkeslivet erbjuder (Broady 1998, 8). Emilys föräldrar innehar inte tillräckliga kunskaper om det svenska utbildningssystemet vilket kan benämnas som att de innehar ett lågt kulturellt kapital. I Amiras fall har föräldrarna höga förväntningar men även här saknas kunskap om hur utbildningssystemet fungerar och vad som krävs för att bli läkare.

På frågan om uppväxten påverkat informanternas val på något sätt framkommer det olika svar. Bland annat Miran och Amira berättar hur de påverkats genom uppväxten.

Jaja det är klart hundra procent. Alltså man växer ju upp man ser folk lyckas på olika sätt folk som är äldre än en, jag har sett folk som pluggar och blir lärare alltså fattar du de blir nånting så. Sen så har jag sett andra som inte har valt den vägen utan de har jobbat sig upp och startat eget företag och sånt så det beror på hur man tänker och så (Miran).

Miran beskriver hur han påverkats av folk runt omkring honom som valt olika vägar och att det beror på vad var och en vill satsa på. Amira har också blivit påverkad genom uppväxten. Hon berättar om hur olikheter gjort att hon fått kämpa mer än andra, men också hur hon tagit lärdom av det.

Ja lite, jag tror asså det. Jag bodde i en förort rätt länge, tills jag var 17 år men mamma ville byta skola till oss för en mer svensk skola. Upplevde dock mycket rasism, särbehandlad och utfryst, men på ett sätt fick jag motivation av det och visa att jag kan, men det blev jobbigt för man var tvungen att visa fem gånger mer på det man kan bara för att jag är jag. Nu i efterhand uppskattar jag de grejerna för det har fått mig att uppfatta saker på ett annat sätt (Amira).

Ett av Bourdieus begrepp som används inom Careership är habitus. Habitus kan ses som ett personligt kapital, som formats av det liv individen levt hittills. Habitus tillåter människor handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Några individers habitus värderas högre än andras beroende på vad som efterfrågas. När individer hamnar i nya situationer och miljöer kan habitus förstärkas, försvagas eller transformeras. Både Miran och Amira berättar hur de

32

påverkats och formats av miljöerna runt omkring dem. Deras habitus har transformerats och förändrat deras uppfattningar (Broady 1998, 17–18).

På frågan hur vänners val påverkat informanternas val svarar alla utom en att de tror att vänner haft en påverkan på deras val antingen medvetet eller omedvetet. Sarah och Miran beskriver hur det varit i deras fall.

Andras åsikter påverkar mig jättemycket. Jag önskar faktiskt att jag inte lyssnade så mycket på andra men sen är jag också en sån när jag känner mig osäker på något val vare sig det är något jobb jag har sökt till någon högskoleutbildning så går jag ändå till mina allra närmsta vänner och frågar om deras åsikter. För jag känner att de jag har runt omkring mig de är ju ändå alltid de som vill mig väl (Sarah).

Sarah beskriver hur vänner påverkat hennes val medan Miran inte alls har samma uppfattning.

Inte alls faktiskt. Alla mina vänner tog yrkes, jag var den enda som tog högskoleförberedande. När man har pratat om valet och sånt ser de flesta mer positivt med att ta högskoleförberedande. Det ser ju finare ut om man har en utbildning alltså i samhället och allting. Alltså de flesta människorna som inte har en utbildning folk kollar inte på dem på samma sätt som på folk som har en utbildning (Miran).

Inom Careership används begreppet pragmatiskt beslutsfattande som syftar till att individers beslut är mer planlösa än planmässiga och att information ofta inhämtas från välbekanta personer som individerna litar på (Hodkinson & Sparkes 1997, 33).

Sarah som tidigare nämnt att hon inte fått den information hon undrat över av vägledaren, sökte sig istället till vänners åsikter när hon kände sig osäker, då hon kände att de är personer som vill henne väl. Miran däremot valde inte gymnasieutbildning efter sina vänners val, men han lyssnade ändå omedvetet på åsikter runt omkring honom om att utbildning ger status. Det går att koppla till Careerships tanke om hur individens karriärval formas utifrån habitus men även av just resurser och yttre förhållanden, som i Mirans fall (Lundahl 2010, 25). På frågan om det fanns något som informanterna inte sett som möjligt, eller ett hinder i deras utbildningsval var alla eniga om att betygen utgjort ett stort hinder, vilket också påverkat vad de inte sett som möjligt. Både Sarah och Yonas anser att deras betyg hindrat

33

dem att läsa vidare på högskola i Sverige och utomlands. Amira har också hindrats av betygen och att hon saknar behörighet för att söka in. Miran förklarar hur hans betyg utgjort ett hinder men att han inte orkar läsa upp betygen. Valet till högskola är frivilligt och en självinitierad brytpunkt, vilket betyder att individen själv är avgörande för att påskynda en förändring (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). I det pragmatiska beslutsfattandet beror det inte bara på vad som är tillgängligt på utbildnings- och arbetsmarknaden då vissa delar filtreras bort som olämpliga, omöjliga eller ointressanta. Vad som uppfattas som möjligt eller omöjligt varierar beroende på vem som är väljande (Lundahl 2010, 25). Informanternas svar på den här frågan talar om hur de haft olika val som de inte sett som möjliga och därför sorterat bort dem som alternativ. Miran väljer att inte läsa upp betygen på Komvux även om möjligheten finns.

5.4 Utbildning

Tema tre handlar om frågor som berör informanternas syn på vidare studier, skolor, betyg och om vidare mål. I frågan om det finns skillnader på skolor för vidare utbildning svarade Miran:

Det är klart jag ser att vissa har bättre rykte, vissa sämre och så. Jag valde en skola som hade rätt så bra status alltså det var därför jag valde den. Vad jag har märkt är att de flesta väljer lite sämre skolor för det är enklare att få bra betyg (Miran).

Miran ser skillnader på skolor och valde skola efter status, medan han menar att andra väljer lite sämre skolor där det är enklare att få bra betyg. Hans beskrivning tyder på att elever tävlar om bra betyg, och att skolor rangordnas efter sin status. Det framkommer dock inte om det är skolans status eller högre betyg som väger tyngst i det långa loppet. Det Miran berättar går att sätta in i Bourdieus begrepp om fält och spelare. Fältet är det område där individen finns medan spelarna är de övriga som befinner sig på fältet, som alla strävar efter olika mål och innehar olika mycket kapital (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Det sker strider på fältet där spelarna tävlar mot varandra (Broady 1998, 21) och det är de resursstarka spelarna som bestämmer spelets regler (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). I det här fallet handlar det om

34

symboliskt kapital i form av utbildningskapital vilket av Bourdieu syftar till goda betyg eller examina från erkända skolor (Broady 1998, 6).

Informanterna fick frågan hur de ser på vidare studier i framtiden vilket gav väldigt olika svar. Emily vill prova på att arbeta och skaffa erfarenhet men håller möjligheterna öppna för att studera igen. Yonas har läst en YH-utbildning på 2 år och håller även han möjligheterna öppna för att studera vidare beroende på hur det ser ut senare i livet. Det blir dock högskoleprovet han förlitar sig på som intag i så fall. Miran har en annan åsikt om vidare studier:

Bra och sånt men det är ingenting för mig riktigt. Jag tycker att det är bra om man utbildar sig genom högskola. Det är mer en garanti, man har en garanti att man kommer få ett visst jobb, inom ett visst yrke. Det är så jag ser det (Miran).

Miran framhåller att utbildning inte är något för honom, men att det ger en garanti till ett visst yrke. Även Sarah låter tveksam till vidare studier.

Vill inte bara söka till en utbildning bara för att jag kan komma in, jag vill verkligen att det

ska kännas rätt för mig. Vill liksom inte hamna i den situationen igen att jag hoppar av. Så det känns jobbigt att betygen är så pass låga och att jag inte har något CSN längre (Sarah).

Sarah vill att studier ska kännas rätt då hon inte vill göra ett nytt avhopp. Hon ser dessutom flera hinder. Lea däremot ser positivt på vidare studier.

Jag vill gärna plugga vidare. Jag tycker att det är jättebra att vi har liksom utbildning och möjligheterna, och så många utbildningar att välja mellan. Något jag faktiskt uppskattar ännu mer efter avhoppet i USA. För jag såg hur mycket folk kämpade att gå i skolan, och hur mycket det kostade (Lea).

Lea har efter sitt avhopp insett möjligheterna som finns här då hon syftar på Sverige och jämför med USA och svårigheterna med utbildning där. Även Amira är positiv till vidare studier, ”ville mest testa plugga till lärare, den andra terminen kände jag att detta inte var jag. Jag kommer därför hoppa av och kommer leta efter en annan utbildning, och jobba tills dess’’. Amira är öppen för att studera vidare inom nya områden och kommer därför hoppa

35

av sin nuvarande utbildning och börja arbeta så länge. Informanternas åsikter om vidare studier går att analysera enligt följande; Emily och Yonas ser möjligheter till att studera längre fram vilket går att koppla till att de är villiga att vidga sin handlingshorisont, Emily vill dock arbeta först. Bourdieus begrepp handlingshorisont kan beskrivas som en slags arena där en individ befinner sig i, som både begränsar och möjliggör individens syn på världen och vilka val de kan göra. Både habitus och arbetsmarknadens möjligheter påverkar handlingshorisonten (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34). Det Miran säger om att utbildning ger garanti till ett visst yrke, går att koppla till utbildningskapital som är en form av symboliskt kapital och har ett tilldelat symboliskt värde av en eller flera observatörer (Broady 1998, 6). Enligt Bourdieu ger olika mängd och olika sorters kapital tillgång till olika befogenhet (Hodkinson & Sparkes 1997, 36–37). Både Sarah, Lea och Amira har genom avhopp genomgått en brytpunkt vilket föregåtts av en rutin av motsägelsefullhet, som handlar om att ångra det ursprungliga beslutet och bestämma att det inte längre är lämpligt (Hodkinson & Sparkes 1997, 40). Deras habitus har transformerats i den nya situationen och förfinats genom att de intagit ny information. Därmed har även handlingshorisonten förändrats (Broady 1998, 3).

5.5 Arbetsmarknad

Tema fyra handlar om frågor om syn på val av arbete, syn på arbetsmarknad, konkurrens på arbetsmarknaden och kontakter.

På frågan om hur förberedda informanterna kände sig för arbetslivet efter gymnasiet, svarade de flesta att de kände sig rätt så förberedda. Amira började jobba tidigt i åttonde klass och har med åren breddat sitt nätverk. Sarah byggde sitt nätverk på liknande sätt men ställde även upp och jobbade varje sommar. Lea började sitt första jobb under gymnasiet och detsamma gällde Miran. Båda jobbar idag. Yonas var inte förberedd för att han inte var intresserad av att jobba. Emily svarade att hon inte alls var förberedd på grund av brist på kontakter som skulle kunna leda till jobb, samt viktig information gällande arbetslivet som hon aldrig fått i ett tidigare skede. Det sociala kapitalet som ingår i Bourdieus kapitalteori handlar om tillgångar i form av släktrelationer, vänskapsband och kontakter som går att

36

koppla till informanternas positioner till arbetslivet. De flesta informanterna i vår studie hade fått ett jobb tack vare rätta tillgångar i form av personkontakter (Broady 1998, 14).

När vi frågade informanterna om det fanns någon kunskap eller information de önskat att de fått mer av från skolan om arbetsmarknaden, var summeringen av informanternas svar ganska lika gällande information om arbetslivet efter gymnasiet. Miran och Lea berättar närmare om sin syn på det; ”alltså de förklarade ju ingenting den skolan jag gick i, jag fick aldrig höra något om tiden efter gymnasiet, allting handlade om där och då, inget annat. Vad gör man då?’’ säger Miran. Han hade önskat att han fått mer information om vad som händer efter gymnasiet.

Alternativt mer information om personlig ekonomi, skatt, grejer man inte hade någon aning om i skolan, något man fick reda på från föräldrar och vänner, det är faktiskt något vi alla kommer behöva känna till förr eller senare (Lea).

Lea hade velat ha mer information från skolan, men har fått inhämta det mesta från föräldrar och vänner.

Inträdet på arbetsmarknaden benämns av Hodkinson & Sparkes som en institutionell brytpunkt som är strukturell och bestäms av institutionernas externa strukturer (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Informanternas svar går även att koppla till DOTS-modellen där Law & Watts tar upp möjlighetskunskap som handlar om kunskapen elever kan skaffa sig för att förstå arbetsmarknaden och möjligheterna inom den (Law & Watts 1977, 1). Då informanterna önskar att de fått mer information under gymnasiet om arbetsmarknaden, hade ny information i ett tidigare skede kunnat förändra deras habitus och handlingshorisont. Om alternativen varit klarare för dem hade de lättare kunnat ta beslut (Broady 1998, 3). Emily säger att hon önskat mer information om arbetsmarknaden men främst om självkännedom som ligger till grund för väljande. Law & Watts menar att självkännedom kan få individen att lättare göra val i livet genom att utveckla bland annat personliga styrkor som kompetenser och personliga kvaliteter (Law & Watts 1977, 2).

På frågan om informanternas erfarenhet av konkurrens på arbetsmarknaden, visade det sig att arbetsmarknaden skulle kunna varit tuff för de flesta om de inte hade haft sina kontakter inom branscherna de sökt sig till. Några av informanterna delar med sig av följande;

37

Miran menar ”hade jag inte haft mina kontakter hade jag bara haft min gymnasieutbildning, jag hade inte fått jobb någonstans’’. Han framhäver att kontakter har varit avgörande när han fått jobb. Emily har en liknande åsikt, ”nätverket, har du inte någon inom denna bransch som du känner så kan du typ glömma att få jobb där, de tar ju alltid familj och kontakter först’’. Hon menar att familj eller kontakter inom en bransch är avgörande för att få jobb. Lea däremot har inte känt någon konkurrens, ”fått många jobberbjudanden tack vare tidigare jobb och vänner, så har inte känt någon konkurrens’’. Lea har fått jobb tack vare tidigare jobb och vänner.

Som vi nämnt tidigare är det sociala kapitalet avgörande på arbetsmarknaden då kontakter spelar mycket in och avgör vilken position du får (Broady 1998, 14). Återigen kan vi återkoppla till Bourdieus begrepp fält och spelare, där spelarna i det här fallet är arbetsgivarna och ungdomarna. Fältet är det sociala utrymmet där strider sker mellan spelarna. I det här fallet är det konkurrensen som uppstår när personer tävlar med varandra om jobben (Broady 1998, 19–21). Kapitalet avgör vilken position du får på fältet där maktförhållandena styr (Hodkinson & Sparkes 1997, 36).