Förslag till vidare forskning

Vårt fokus har varit att undersöka orsaker bakom varför våra informanter inte läst vidare direkt efter gymnasiet. De bakomliggande faktorerna som påverkat valet av studier och arbete som framkommit i undersökningen har vidgat vår syn på hur situationen ser ut för några ungdomar, och hur vägledningen skulle kunna förbättras. Tanken har väckts att det vore intressant att göra en längre och mer omfattande studie med enkäter, intervjuer och observationer inom detta område. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod skulle ge en tydligare bild av omfattningen kring hur problematiken ser ut i samhället idag. Genom vår studie vill vi även ge inspiration för vidare forskning om att utveckla samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och övrig skolpersonal för att jobba för en gemensamt fungerande skola.

48

Referenslista

Bouakaz, Laid. (2007). Parental involvement in school [Elektronisk resurs] What promotes

and what hinders parental involvement in an urban school. Diss. , 2007

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7509 (Hämtad 2021-04-26).

Broady, Donald. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. 2., korr. utg. Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ILU, Univ. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:328806/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR32- PjCeSRlIxnQXjCh32hjJYOrB6BBYGF7OWVvRIHIhr2yk69drglbYSE (Hämtad 2021-04- 15).

Byrne, Marann, Willis, Pauline, Burke, John. (2012). Influences on school leavers’ career

decisions – Implications for the accounting profession

https://doi.org/10.1016/j.ijme.2012.03.005 (Hämtad 05-04-2021).

Dresch, James, Lovén, Anders. (2010). Att bana vägen mot framtiden: karriärval och

vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. I Lundahl, Lisbeth (red). Vägen efter grundskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, Helena, Högdin, Sara, Isaksson, Anna. (2018). Education and Career Choices:

How the School Can Support Young People to Develop Knowledge and Decision-making Skills, Universal Journal of Educational Research 6(9): 1900-1908.

https://eric.ed.gov/?id=EJ1189950 (Hämtad 2021-03-12).

Erikson, Robert & Jonsson, Jan O. (1993). Ursprung och utbildning: social snedrekrytering

till högre studier: huvudbetänkande. Stockholm: Fritze

49

Gustafsson, Arnell. (2003). Ungdomars inträde i arbetslivet. I Otter, Casten von (red.) Ute

och inne i svenskt arbetsliv: forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbete. Stockholm: Arbetslivsinstitutet

http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2003/aio2003_08.pdf (Hämtad 2021-04-26).

Hodkinson, Phil & C. Sparkes, Andrew. (1997). Careership: a sociological theory of career decision making, British Journal of Sociology of Education, 18:1, 29-44, DOI:

10.1080/0142569970180102 https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/0142569970180102 (Hämtad 2021-03-12).

Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups

Law, Bill, Watts, A G. (1977). Schools. Careers and Community. A Study of Some

Approaches to Careers Education in Schools. London: Church Information Office s. 8-10.

http://hihohiho.com/memory/cafdots.pdf (Hämtad 2021-04-15).

Lovén, Anders, Olofsson, Jonas. (2020). Att välja för framtiden. Skolans stöd genom

vägledning och lärande. I Skolverket.

Lundahl, Lisbeth & Lundahl, Lisbeth. (red.) (2010). Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Utgångspunkter och

angreppsätt. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Rolfsman, Ewa. (2020). Swedish students in the process of transition to upper secondary

education – factors of importance for educational choice and for their future, Education

Inquiry, 11:4, 331-359.

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/20004508.2020.1746480?needAccess=true (Hämtad 2021-03-11).

Samson Jr., James. P. and Lenz, Janet. G. (2000) ‘A Cognitive Information Processing Approach to Employment Problem Solving and Decision Making’, Career Development

50

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eh h&AN=2316232&lang=sv&site=eds-live&scope=site (Hämtad 2021-04-08).

Skolverket. (2017). Rapport 455. Skolverkets lägesbedömning 2017. Stockholm: Elanders Sverige AB. https://www.skolverket.se/getFile?file=3786 (Hämtad 2021-03-30).

Skolverket. (2020). Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2018 efter

gymnasieskola. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2020/etablering-pa- arbetsmarknaden-eller-fortsatta-studier-ar-2018-efter-gymnasieskola (Hämtad 2021-03-11).

Statistiska centralbyrån. (2016). Hög utbildning går i arv.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/Hog-utbildning-gar-i-arv/ (Hämtad 2021-04- 01).

Statistiska centralbyrån. (2017:7). Temarapport utbildning. Inträdet på arbetsmarknaden

efter gymnasieskolan - sysselsättning och övergång till vidare studier bland examinerade 2013/14. Örebro: SCB, Utbildning och arbete.

https://www.scb.se/contentassets/f4481dcadc9843e5809faa8288c30f3a/uf0512_2017a01_b r_a40br1707.pdf (Hämtad 2021-03-29).

Statistiska centralbyrån. (2018). Majoriteten av eleverna på gymnasiet arbetar. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/majoriteten-av-eleverna-pa-gymnasiet- arbetar/ (Hämtad 2021-04-26).

Statistiska centralbyrån. (2021a). Utbildningsnivån i Sverige.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och- pengar/utbildningsnivan-i-sverige/ (Hämtad 2021-03-12).

51

https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/pandemin-fordrojer-jobbstart- for-gymnasiestudenter/ (Hämtad 2021-04-26).

Sultana, Ronald G. (2012) Learning career management skills in Europe: a critical review,

Journal of Education and Work. 25:2, 225-248.

Universitets- och högskolerådet. (2017:3). Utbildning går i arv - inställning till högre

utbildning bland svenska folket.

https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2017/uhr-utbildning-gar-i-arv.pdf (Hämtad 2021-04-01).

Universitetskanslersämbetet. (2020). Universitet och högskolor årsrapport 2020.

Stockholm:https://www.uka.se/download/18.65fbdad5175926cbdd099be/1606809482442/ UKA%CC%88_A%CC%8Arsrapport_2020-12-01.pdf (Hämtad 2021-03-11).

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetisk a_principer_VR_2002.pdf (Hämtad 2021-04-14).

Wilson, Robert, Andrew (2013). Skills anticipation—The future of work and education,

International Journal of Educational Research, 61, pp. 101–110. doi:

10.1016/j.ijer.2013.03.013.

https://eds.b.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=2&sid=c8c811f2-c700-4e84-92e3-

876b23411ff9%40sessionmgr103&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29w ZT1zaXRl#AN=S0883035513000335&db=edselp (Hämtad 2021-03-12).

52

Bilaga 1

Intervjuguide

Tema 1 Utbildningsval och skolans stöd

Berätta kort om ditt nuläge, vad du gör idag arbetar eller studerar? Ålder.

Utbildning:

Vad läste du för program i gymnasiet?

Vad var den främsta orsaken bakom att du valde ett högskoleförberedande program? Hur var det utifrån dina förväntningar?

Hur nöjd är du med ditt gymnasieval på en skala 1–10? Vad hade du behövt för att välja en (ex. 9: a) istället för en 7: a?

Hade du valt samma gymnasieprogram om du fick välja idag? Om ja/nej - hur kommer det sig?

Skolans stöd:

När minns du din första kontakt med SYV?

På vilket sätt arbetade skolan med att stödja elever för framtida val? (Informationspass, gruppvägledning, individuella samtal)

Vilket stöd tycker du att du fick från din skola när det handlar om information till vidare studier och framtida val?

Vad lärde du dig om dig själv och dina kompetenser/svagheter? Hur arbetade ni aktivt med det?

Fanns det något mer du hade behövt känna till om dig själv inför gymnasievalet? Hur arbetade ni/du med att sätta upp mål?

Vem diskuterade du valen som kom efter gymnasiet med, yrke eller studier?