Föräldrarnas kunskaper och informationsbehov gällande Sol skolans portfoliometodik och lärandemodeller

Syftet med fråga 10 är att utreda hur pass bekanta föräldrarna är med de vanligaste lärande- modellerna som alla kan sägas vara en viktig del i Solskolans portfoliometod. Förhoppningen är att detta kan ge en slags fingervisning om hur stor inblick föräldrarna har i elevens skola r- bete. P- fr-gan ”V ilka av föl ja nde lä ra nde modelle r ha r du stött på/ hö rt ta las om genom

-.))&+*%/3&B08))&5))&5225%&(25%*&,%A00C"&har föräldern alltså möjlighet att kryssa för flera alter-

nativ (se figur 17).

Följande lärande mode lle r är föräldra rna be k anta me d

Vi kan konstatera att en stor majoritet av både mammorna och papporna känner till de Bonos hattar. Dels används dessa redan från årskurs ett varför man kan anta att modellen är väl inar- betad när eleverna närmar sig högstadiet. Dels finns hattarna synligt uppsatta i alla klas srum

kännedom om modellen. Även Blooms taxonomi och bokcirklarna verkar vara kända mode l- ler för en majoritet av föräldrar. Gardners intelligenser är för de flesta däremot ett okänt be- grepp. En möjlig förklaring till detta är att fler föräldrar är bekanta med uttrycket ”f?rm-gor- na”, medan ben*mningen ”Gardners intelligenser” inte anv*nds s- ofta p- skolan. Hade alter- nativet ”f?rm-gorna” funnits med så hade troligtvis fler föräldrar satt kryss även här. Bland de som svarat ”annan modell” n*mns l*randehjulet som exempel av två respondenter. En föräl- der skriver ”de klassiska (repetition, tala, skriva, se=, mindmap, 60 mil (blog=, pj*ser osv”. Didare svarar en f?r*lder ”PMI, de sju f?rm-gorna, de multipla intellige nserna”.

Vissa skillnader kan noteras i hur män och kvinnor svarat. Fler män uppger att de känner till hattarna, Bloom och andra modeller, medan fler kvinnor är bekanta med Gardner och bok- cirklarna. Föräldrarnas utbildning verkar spela en viss roll när man tittar på svaren i fråga 8. Generellt är de högutbildade föräldrarna, bland dem som svarat, mer bekanta med de olika lärandemodellerna jämfört med de gymnasieutbildade respondenterna.

Vilket slags behov av information föräldrarna upplever när det gäller just portfolion utreds i fr-ga 11 som lyder ”I nom vilka av föl ja nde områ den skulle du v il ja ha me r info rmation?

B08))&5))&5225%&(25%*&,%A00C". Förutom svarsalternativet portfolio/ Lära att lära kan föräldern

även kryssa för specifika metoder, modeller, målmatriser och datorsystem som alla på olika sätt har med portfolion att göra (se figur 18).

Inom följande område n önsk ar föräld ra rna me r information

Figur 18

En möjlig tolkning av svaren är att informationsbehovet är ganska spretigt. En del vill veta mer om just portfolion, andra om de nya datorprogrammen som behandlar IUP:n, (Unikum), och It’s Learning som *r skolans informationskanal ut-t till f?r*ldrar och elever. Störst behov av information finns gällande mål och matriser, vilket efterfrågas av ca 40 procent. Runt 25 procent efterlyser utbildning inom Portfolio` L*ra att l*ra, L*randemodeller, dnikum, It’s Learning och inloggning.

Bland de få som kryssat i att de önskar annat finns enstaka kommentarer som ”hur allt ovan- stående bättre kan användas i praktiken jämfört med i teorin. Det gäller elevers lärande, men *ven m?ten och kommunikation med f?r*ldrar m.m”. En förälder vill veta ”om n-gon f?ljt upp forskningsmässigt värdet med portfolio på skolan. Går det bättre för eleverna från sko- lanZ” Slutligen, när det gäller kategorierna kön och utbildning skiljer sig svaren inte nämn- värt.

I fråga 12 vill jag ta reda på dels om det finns ett stort informationsbehov bland föräldrarna, dels p- vilket s*tt man helst vill bli informerad om portfolioarbetet. ”H ur v ill du bli info rme- ra d? (sätt et)&5225%&(25%*&,%A00C"&är frågan i enkäten.

Så här vill föräld ra rna bli informe rade

Figur 19

Här kan vi konstatera att ungefär lika många, mellan 30 och 35 procent, har kryssat i att de föredrar utbildningskvällar, föräldramöten och/ eller mer information på hemsidan. Sex för- äldrar skriver att de vill ha information på annat sätt, nämligen via e-post. Cirka 10 procent

upplever inget behov av mer information. En möjlig slutsats är att 90 procent av alla som sva- rat på enkäten önskar mer information i någon form.

P- fr-ga 13 m*ts f?r*ldrarnas frekvens p- skolans hemsida och l*rplattformen ”It’s Learning”. P- fr-gan ”#$%&'()*&2'DD*%&-$&./&19&0,'2*/0&65 40.-*:&E)F0&;5*%/./D3"&har de att välja mel- lan följande svar: Ungefär en gång per termin, några gånger pe r termin, minst en gång i må- naden, varje vecka samt jag%har%inte%varit%inloggad%någon%gång%därför%att/

Så här ofta ä r föräldrarna inne på skolans he msida och/ elle r lärplattforme n

Figur 20

Det är värt att uppmärksamma hur ofta föräldrarna är inloggade eftersom mycket av kommu- nikationen med f?r*ldrarna *r t*nkt att ske via hemsidan` It’s Learning. S-ledes *r det intres- sant hur många föräldrar som verkligen nås på detta sätt vid tiden för undersökningen. Av resultatet att döma som redovisas i figur 20 kan konstateras att kanalen inte är speciellt effek- tiv i nuläget, den framstår främst som en envägskommunikation som endast når ett fåtal. 18 procent svarar att de aldrig loggat in, 12 procent går in endast en gång per termin. Det måste till*ggas dock att It’s Learning introducerades på skolan samma år som den här undersök- ningen gjordes, och naturligtvis är det en bidragande orsak till att flera föräldrar nämner svå- righeter med inloggning med mera. Inte desto mindre är det värt att notera svårigheterna och dra lärdomar och fundera över hur det elektroniska informationsflödet kan förenklas så att föräldrarna lättare kan ta del av information och snabbt ge respons. Kommentarer från dem som inte varit inloggade någon gång finns att läsa i bilaga 2.