lärande Jag kan se vad jag som förälder kan göra/ hjälpa till med Mitt barn är aktivt under utvecklings- samtalet So m förälder har jag känt mig delaktig i utvecklingssamtalen
LÄRANDEMODELLER I skolans portfolioarbete används så kallade lärandemodeller. Eleven får redskap för hur man kan lära sig saker på olika sätt, samt hur man kan ut värdera och reflektera över sitt arbete och sin inlärning. Tanken är att eleven ska bli medveten om sin egen inlärningsstil, och få redskap för ett fortsatt lärande även efter skolan.
10. Vil k a av föl j an de l äran de modeller h ar du stött på/hört tal as om genom ditt barn? (sätt ett eller flera k ryss). De Bonos hattar Bloo ms taxonomi Howard Gardners intelligenser Bokcirklar Annan lärandemodell, nämligen ___________________
11.Inom vilk a av följ ande omr åde n s k ulle du vilj a ha mer infor mation? (sätt ett eller flera k ryss) Portfolio metodik/ Lära att lära (doku mentation och reflektion med hjälp av portfolio)
Hur eleverna sätter upp mål för sin inlärning Bedö mningsmatriser i olika ämnen
Lärandemodellerna (ex de Bonos hattar) Utvecklingssamtal med portfolio Individuella utvecklingsplanen - IUP
UNIKUM (programmet för skriftliga o mdömen)
It’s Learning (L*rplattformen d*r exempelvis *mnesplaneringar och veckobrev finns= Hur man loggar in p- It’s Learning, hur man hittar p laneringar, veckoblad m.m Annat, n*mligen 0000000000000000000000000.. 12. Hur vill du bli infor merad?
Särskilda utbildningskvällar för föräld rar Mer utbildning på föräldramöten Mer in formation på skolans hemsida På annat s*tt, n*mligen 00 Det beh?vs inte. Jag har redan f-tt tillr*ckligt med information
GH@&#$%&'()*&2'DD*%&-$&./&19&0,'2*/0&6540.-*:&E)F0&;5*%/./D3
Ungefär en gång per termin Några gånger per termin Minst en gång i månaden Varje vecka Jag har inte varit in loggad n-gon g-ng d*rf?r att 000000000000000.
GI@&J?%.D*&0A/1$/,)5%&&KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK&
Tack än en gång för din medverkan! F råga 4: Vilka fö r- och nack dela r upp-
leve r du med po rtfolion? Fö rdelar:
! Översk ådligt för eleven, att blick a tillbaks och se framåt. Att uppnå små gemensam- ma mål. Inte för höga k rav på eleven. Har tid att förbättra sina mål.
! De lär sig sak er ur olik a perspektiv. Lär
! En ökad medvetenhet och självinsik t gene- rellt.
! De blir mer medvetna om sitt lärande, k an sätta upp mål.
! Tydlig linje för barnen. Struk tur
! Elever förstår bättre vad de arbetar med. Lär sig göra egna reflektioner. Lär sig sä t- ta mål, följa upp, presentera, ta egna init i- ativ.
! Bra underlag vid utvecklingssamtalen. ! Barnen får lära sig utifrån sina förutsätt-
ningar. Lätt att påvisa framgångar. ! Man ser elevernas utveck ling genom åren,
hur de har förändrats och vad de har lyck- ats bra med.
! Det är positivt att eleven lär sig att reflek- tera över sitt eget lärande.
! Man får mer information.
! Att man sätter upp mål sen följer man det målet .
! Man ser vad de har lärt sig i skolan. ! Bra att titta tillbaka på, minnas projekt
etc, k änna att man åstadkommit myck et. ! Det är bra att elever sätter upp ett mål och
sedan jobbar till att uppnå målet.
! Barnet kan själv se sin egen utveckling och det stärk er självförtroendet på att man k an.
! Att barnen blir medvetna om sin utveckling och sitt lärande.
! Att eleverna får sätta upp mål och kunna se hur de utveck las, svart på vitt. ! Eleverna tar ansvar för sitt lärande. ! Kan titta tillbaka på hennes gamla arbe-
ten.
! Jag tror att det är bra att barnen lär sig reflek tera över sitt arbete.
! Eleverna får sätta sina egna mål. ! Bra för duk tiga och ambitiösa/ ! Lätt att följa barnens utveckling. Myck et
bra vid utvecklingssamtalen.
! Det är bra. De jämför sina kunskaper med då och nu.
! Bra%att%motivera%och%medvetandegöra/ ! Det verk ar genomsyra hela skolan. ! Bra på utveck lingssamtalen. ! Det verk ar engagera hela skolan. ! Ger tillfälle till självreflektion.
! Lärare, elever och föräldrar har ett vettigt och ganska lik artat arbetssätt.
! Stora fördelar då lärarna jobbar efter det. ! Det är bra att man får mer koll på barnets
arbete.
! Eleven kan se sin utveckling i sina arbeten. ! Mer självständigt arbete.
!
Nackdelar:
! Jag vet inte
! Jag vet inte vad portfolioarbetet ser ut i skolan, vad de innebär.
! Ibland blir det lite tjatigt och tungt att al l- tid tyck a om allting.
! Inga nackdelar.
! För myck et ansvar innan de är mogna för det.
! Känns som det tar myck et onödig tid. ! Jag vet inte riktigt om mitt barn har för-
stått poängen med att samla material som bevis på utveckling.
! Hon har aldrig förstått meningen med portfolio.
! Ser den nästan aldrig. Vet ej om den an- vänds.
! Inga nackdelar.
! Jag får tillgång till portfolion bara en gång per termin.
! Nackdel. Vet inte
! Det är svårt att säga eftersom portfolion har inte kollat.
! Vet ej.
! Kan inte se något negativt.
! /%men%jag%tror%inte%att%barnen%ser%me- ningen med det.
! Jag kommer inte på något negativt. ! /%men%svårt%för%övriga.
! /men%det%kan%gå%till%överdrift.%>ar%för% myck et tid att ständigt självutvärdera och anlägga metaperspektiv på inlärningen. Bättre att lära!
! Det verk ade som att man jobbade mer med portfolio för några år sedan.
! Svårt för oss föräldrar att ta in allt nytt. ! Jag vet inte riktigt.
! Märks bara av på utvecklingssamtalen. ! Ibland svårt att förstå för oss föräldrar. ! Tar tid från övrigt lärande. Isolerad före-
teelse i 3 år.
! Planering/ Målsättningar/ uppföljning kan bli tydligare och enk lare i det som berör föräldrar / IUP . Från plastmapp till elek- tronisk portfolio?
! Stora nackdelar att inte eleverna alltid ser nyttan med det. Portfoliometodik en tyck er jag har avtagit med årens gång. Det var helt annorlunda då det introducerades. ! Mer fokus på struk tur/ organisation än på
själva lärandet.
! Det är upp till barnet hur myck et som förs in i portfolion.
! Lärarna använder det på olik a sätt, det finns ingen enhetlighet.
F råga 6: Vilka fö r- och nack dela r t ro r du a tt ditt ba rn uppleve r med po rtfolion
! Målsättning. Överblick de gångna åren. ! Man kan ser hur man utveck las.
! Så att de bästa arbetena visas upp och ej tappas bort.
! Möjlighet att se om man uppnått målet. ! Det är en trygghet att veta vad nästa steg
är.
! Bra att samla det som man gjort bra. ! Bra att samla material.
! Att dom själva får sätta mål, medverk an. ! Det k an se hur de förbättras.
! Att ha koll.
! Att barnen vet vad han/hon ska jobba på för att nå målet.
! Barnen visar vad de har lärt sig. ! Bra att se sin utveck ling.
! + att stärk a sitt självförtroende, påminna sig om att hon har gjort sak er som är vä l- digt bra.
! Barn samlar kunskap.
! Det måste vara bra att veta vilk a delar man måste förbättra. Vik tigt med att se hur man utveck las.
! De ser och använder sina stark a sidor. ! Kan titta tillbaka på hennes gamla arbe-
ten.
! Bara positivt. Bra vid utveck lingssamtalen. ! De är stolta över att visa upp fina arbeten,
/
! Lätt att se framsteg man har gjort. ! 1:an tyck er det är roligt
! Lätt att följa upp.
! En stor del av undervisningen är välplane- rad och presenterad i förväg, k ansk e all undervisning. Flera läromodeller används. ! Bra med måluppsättningar.
Nackdelar:
! Måste anstränga sig för att lägga in nytt. ! Lite jobbigt att tänka ut svar ibland. ! Innan%@fattat%grejen@%kan%det upplevas bö-
k igt.
! Upplever det som tråk igt och meningslöst. ! Jag vet inte riktigt om mitt barn har för-
stått poängen med att samla material som bevis på utveckling.
! Tyck er det är onödigt.
! Hon har aldrig förstått meningen med portfolio.
! Vet ej om han förstår hur den används rätt.
! Svårt att veta efter ett läsår. ! Ointressant.
! Lite stress
! Mitt barn pratar aldrig om portfolion hemma.
! Är tråk igt, jobbigt att plötsligt sätta in en massa, utan att få tid till det. Jobbigt att hela tiden motivera varför det blev bra. ! Förvirrat med portfolio på högstadiet. Vad
gäller? Vad ska sparas och inte? ! otydli- ga rik tlinjer.
! Att det är jobbigt.
! /jag%tror%inte%att%barnen%ser%meningen% med det.
! Hon tyck er nog att det är jobbigt, men det är positivt för henne utan att hon vet om det.
! Svårt att veta vad som är bra. ! Tjatigt.
! Skall precis börja använda portfolion. ! /men%tycker%det%tar%mycket%tid%att%reflek-
tera m.m.
! Kan inte alltid förstå varför man sk a spara på myck et material för fra mtiden.
! 8:an tyck er det räck er med prat. ! Ser inte alltid helheten.
! Svårt att göra självreflek tion och koppla till vad man egentligen lärt.
! Fördel?/ Nackdel? Lärarna gör nog det mesta av planeringen.
! Tror dock inte att min son gillar det och han tyck er inte han lär sig något speciellt på det.
! Arbetena/ dokumentationen förblir liggan- de där (jmfr pärmförvaring)
! /men%kan%bli%lite%enformigt%i%längden.% ! Det används bara i samband med utveck-
lingssamtalen. Det arbetas för lite med den.
! Ibland har han tyck t att det blivit för myck et prat om de olika förmågorna. Vet e j:
6%respondenter%svarar%@vet%ej@.
Hur portfoliometoden märks hemma
F råga 7: H ur mä rke r du hemma att skola n a rbetar me d po rtfoliometoden?
L5)&48%,0&D5/'4&*))K
0 man vid utvecklingssamtalen tittar p- o m upp-
0 eleven har m? jlighet att i god tid uppn- sina m-l, förbättra, reflektera, fundera, blicka tillbaks, se framåt.
0 de har en portfolio – genom utvecklingssamtal där de är mer delaktiga.
0 n*r det *r dags f?r samtal, man ser vad som har hänt.
0 barnen blir m-lmedvetna.
0 tankekartor, r?d tr-d genom f?rberedelsearbetet, bedömningsmatriser
0 man diskuterar det p- utvecklingssamtalen. 0 m-l f? r vissa arbeten finns angivna i matriser. 0 portfolion, m-l och m-luppf?ljn ing, indiv iduellt lärande.
0 hon ber*ttar hur hon arbetar med portfo lion. 0 \alle p-talar detta.
0 l*rare och elev s*tter ett m-l 0 l*rarna har f?rklarat i femte klass.
0 man vid utvecklingssamtal kan se f?r*ndringar. 0 vid f? r*ldram?te` information och utvecklings- samtal.
0 man s*tter upp m-l f?r sitt eget l*rande. 0 eleven uttrycker kunskap som gl*djande. 0 vid utvecklingssamtal.
0 portfolion tas med hem och barnet ber*ttar. 0 barnen jobbar mycket i pro jekt. Att de l*r sig men ingsfulla saker.
0 barnen f-r t*nka självständigt och ta reda på fakta.
0 den ibland ko mmer fram v id utvecklingssamta- len.
0 utvecklingssamtalen blir b*ttre.
0 i samband med utvecklingssamtal och funderan- de – ”Jag borde i st*llet ha gjort0” .
0reflektion och uppf?ljning vid IdP. \unskap om lärmodeller. Positivt, salutogent förhålln ingssätt. 0m*rks inte s- mycket, men en medvetenhet om vad och varför gällande skolarbetet.
0v id utvecklingssamtalen ibland. F? r ?vrigt inte s- mycket.
0de g?r m-l som de sedan ska uppnå.
0elevens arbeten ofta bygger p- olika mallar, tex hattarna och PMI.
0barnet m-ste engagera sig mer i sitt l*rande. 0 mer datorarbete.
0 man l*r sig analysera saker p- olika s*tt, tema- brytande verksamhet.
0 *mnena ofta integreras, att barnen ska lösa upp- gifter geno m fakta- analys –syntes mm.
negativt
! Det har inte märkts så mycket ännu. Mycket mer på högstadiet.
! 0stress inf?r utvecklingssamtalet. fngest inför att sätta upp nya mål.
! Det märks endast i vissa ämnen, och fra m- för allt v issa lärare. Vissa undrar man verkligen varför de inte jobbar enligt lära att lära. Speciellt de lärare som inte var med på Nya Zeeland. Man kan undra hur introduktionen är för nyanställda! ! Märktes främst inledningsvis genom intro-
duktion av nya begrepp/ termer. Vet e j :
Kommenta re r till va rfö r de inte varit inlogga de :
"M*D&6*%&./)5&?*%.)&./2'DD*-&-8%(7%&
*))@@"
01: 0 vi inte lyckats logga in i b?rjan och sedan har det fallit i glömska så jag har inte provat på nytt.
03: 0 det inte har behövts
05: 0 l?senord har inte funkat s- jag gav upp.
08: 0 p- It’s Learning uppdateras klas- sens arbete otroligt sällan. Det är oftast inget nytt att läsa. (Gäller årskurs 6). 11: 0 har inte l?sen.
15: 0 tiden inte r*cker till. Det finns ett ”motst-nd” i jag litar p- att jag f-r den info jag behöver.
28: 0 jag inte har haft internet. 35: 0 passar p- d- barnet varit inne ibland.
38: 0 vi inte har n-gon inloggning. Varit inne på dotterns (och sonens) någ- ra gånger. Hemsidan för några praktiska ärenden (telnr, datum, blankett).
43: 0 jag vet inte hur man g?r. Dar finns inlogg/uppgifter?
52: 0 min dotter aldrig sagt n-got om det.
57: 0 jag inte vet hur man g?r.
68: 0 Det skulle vara en stor f?rdel om föräldrar får sin egen inloggning i stället för att använda sina barns. Digital info behöver skickas ut lagom ofta.
72: 0 barnet g-r i nian och ”fixar” själv.
F råga 14: Öv rigt
13: Vi har bara positiva upplevelser från barnens tid, så här långt, på Gunnesbo- skolan, både när det gäller skolarbetet och deras personliga utveckling. 67: Skolans pedagogiska arbete funge- rar bra och lärarna gör ett mycket bra jobb!
68: Bra att ni frågar alla föräldrar! Mindre bra att vänta i 10 år med enkä- ten. Det hade sparat tid att ha frågorna i Google Docs, som är gratis och ger au- tomatisk sammanställning. Dvs sidan ett kan gärna vara i pappersform och digi- tal, medan resten är digital.
Det skulle vara en stor fördel om föräld- rar får sin egen inloggning i stället för att använda sina barns. Digital info be- höver skickas ut lagom ofta.
70: Portfoliometodiken tycker jag har avtagit med årens gång. Det var helt annorlunda då det introducerades.