Föräldrarnas syn på pedagogens yrkesroll Viktiga egenskaper hos en pedagog tycker förälder A är:

”Det är viktigt att pedagogerna leker med barnen men även att de kan säga ifrån till barnen och det är viktigt med utbildad personal tycker jag”.

Förälder B ger oss tips som förälder B tycker är viktiga för att skapa en god föräldrasamverkan och säger:

”Det är viktigt för mig att pedagogerna har en varm personlighet, att de ser mitt barn och att de tar det till sig. För att skapa en god föräldrasamverkan tycker jag att pedagogerna ska vara öppna och tillmötesgående och att de ska berätta för oss om barnens dag på dagis”.

Förälder C menar att för att skapa en god föräldrasamverkan är det viktigt att pedagogerna är öppna och ärliga.

”Jag tycker man ska ställa krav på att barnen ska må bra och det kan inte göras utan en samverkan mellan hemmet och förskolan. Mitt tips till er som blivande pedagoger är att prata med föräldrarna och höra vad vi vill med verksamheten och ta tillvara vad vi tycker är viktigt. Det är även viktigt att vi föräldrar får reda på saker i tid om vad som ska hända i verksamheten innan det är beslutat och fastställt att så här är det! Ett annat tips tycker jag är att berätta för föräldrarna om de dagliga rutinerna på förskolan, vilka regler som gäller vid tillexempel middagar, så att vi föräldrar kan anamma samma regler hemma”.

5.4 Sammanfattning

Genom resultatet kan tydas att samtliga föräldrar tycker att det är den dagliga kontakten som är absolut viktigast i samverkan med pedagogerna och det är vid lämning och hämtning av sina barn som de tycker att den främsta samverkan bör ske. Samtliga föräldrar uttrycker även att de upplever att det ibland inte finns tillräckligt med tid till att stå en längre stund och prata med pedagogerna vid hämtning och lämning av barnen. Men majoriteten av föräldrarna säger i samma mening att de förstår om pedagogerna inte alltid har tid att stå och prata och de uttrycker att pedagogens uppgift huvudsakligen är att ha hand om barnen.

Alla intervjuade föräldrar nämner i samband med föräldrasamverkan att de en gång per termin blir kallade till föräldramöte och utvecklingssamtal, samtliga föräldrar upplever att föräldramötena är till för information. På utvecklingssamtalen har de pratat om barnets utveckling och majoriteten av de intervjuade föräldrarna nämner att de viktigaste för dem är att de vet att deras barn har det bra och trivs tillsammans med de vuxna och kamraterna, samt att de ser att deras barn utvecklas.

Utöver föräldramöte och utvecklingssamtal nämner en av de intervjuade att det en gång om året ordnas en FN- fest där föräldrar, pedagoger och barn samlas och har trevligt tillsammans. Vad gäller den planerade och fria leken så råder det olika meningar bland föräldrarna. Två av föräldrarna tycker det är viktigt med den fria leken och önskar att det skulle finnas mer utrymme för lek i verksamheten, en av föräldrarna tycker det är positivt med planerad

verksamhet för barnen och en av föräldrarna nämner inte vad som denna föredrar. Genom resultatet kan tydas att en av föräldrarna är intresserad av drop-in-fika och hade tyckt det var kul om det återinfördes.

Vad gäller föräldrarnas inflytande i verksamheten råder det viss meningsskiljaktighet, en av föräldrarna nämner att denna tror att pedagogerna lyssnar på vad föräldrarna har att säga men att det sen inte händer så mycket, två av föräldrarna nämner i intervjuerna att de tror att de hade kunnat påverka verksamheten om de hade ansett sig behöva det och en annan förälder anser sig vara en förälder som gärna ifrågasätter verksamheten och därför även kräver ett svar eller förändring.

Föräldrarna gav tips på vad blivande pedagoger kan tänka på i samverkan med föräldrarna. Tipsen var: att det är viktigt att pedagogerna både kan leka och säga ifrån till barnen, att det finns utbildad personal på förskolan, att personalen har en varm personlighet och är öppna, tillmötesgående och ärliga. Föräldrarna tycker även det är viktigt att pedagogerna ser deras barn, lyssnar på föräldrarna, har god framförhållning, kan sätta upp regler för verksamheten, möter föräldrar och barn vid lämning, samt berätta hur dagen har varit vid hämtning av barnen.

6 DISKUSSION

Under examensarbetets gång har fokus legat på våra frågeställningar, det är dessa frågeställningar som har varit vår utgångspunkt genom våra intervjuer, litteraturstudier och resten av uppsatsen. Våra frågeställningar har varit:

* Vilka samarbetsformer använder förskollärarna och föräldrar i samverkan med varandra?

* Hur uppfattar pedagoger och föräldrar att samarbetet fungerar?

Nedan följer diskussionen som är det sista steget i uppsatsen. Det är här vi kopplar samman resultatet av undersökningen med litteraturgenomgången, samt våra egna tankar som väckts under arbetets gång. Diskussionen kommer att redovisas under olika underrubriker, där pedagogernas och föräldrarnas tankar om föräldrasamverkan styrks eller förklaras med litteratur.

Attityder och synsätt hos pedagoger och föräldrar

Rasmussen (1986) menar att det ibland skapas ett välfungerande samarbete mellan pedagoger och föräldrar, utan några större ansträngningar. Rahm och Wall (1999) skriver att föräldrasamverkan inte är någon enkelriktad påverkan, utan ett samspel som bör vara ömsesidigt. Fredriksson (2002) säger inom samma fråga att det som pedagog är viktigt att skapa medvetenhet och arbeta för att ta emot föräldrar och bjuda in dem i verksamheten.

Genom vår undersökning kan vi bland föräldrarna se vissa meningsskiljaktigheter huruvida de är intresserade av att vara en del av sina barns verksamhet under en dag på förskolan. Vissa föräldrar vill gärna finnas med i verksamheten, medan andra upplever närvaron som ett sätt att kontrollera verksamheten och av den anledningen inte vill deltaga. Vi tycker likt ovan nämnda författare att huvudansvaret för ett fungerande samarbete med föräldrarna bör vara i huvudsak pedagogernas uppgift. Enligt oss är det pedagogernas uppgift att få föräldrarna att känna sig delaktiga, välkomna och som en del av deras barns vardag på förskolan. Först när pedagogerna lyckas med att få föräldrarna att känna sig delaktiga och välkomna tror vi att det ömsesidiga samspelet mellan pedagoger och föräldrar kan börja.

Förskolan och familjens sammansättning

Rahm & Wall (1999) framhäver att när barnet börjar i förskolan så kommer det att vistas och påverkas av två olika världar, förskolan och familjen som tillsammans ska samarbeta kring barnet. Ekman & Sundell (1992) menar; för att förskolan ska kunna fungera som ett komplement till föräldrarna måste förskolepersonalen veta hur föräldrarna uppfostrar sina barn. Alltså innebär detta att det inte skulle räcka med att pedagogerna bestämmer sig för hur den pedagogiska verksamheten ska se ut utan även måste se till föräldrarnas önskemål och barnens förutsättningar.

I vårt resultat tycker vi oss se att pedagogerna genom utvecklingssamtal arbetar med att bjuda in föräldrarna till samtal om deras barn. Vi kan även utläsa att både föräldrar och pedagoger tycker det är viktigt att de upplever barnet på samma sätt i hemmet som på förskolan. Vi ser utvecklingssamtalen som ett av många sätt där pedagogerna samarbetar kring barnet. Likt som Ekman & Sundell menar, kan samtalen vara ett sätt för pedagogerna att vara ett komplement och stöd till föräldrarna. För att föräldrarna och pedagogerna ska kunna få en inblick i varandras världar tror vi det är viktigt att föräldrarna bjuds in i verksamheten så att båda parterna kan lära känna varandra och på ett naturligt sätt komma att prata om hur barnet är i verksamheten och i hemmet. I vårt resultat kan vi genom föräldrarnas intervjuer förstå att några av föräldrarna är intresserade av att ta del av verksamheten och dess sammansättning, medan andra upplevde att det inte fanns tid eller behov av att deltaga. Pedagogerna har valt att inte vara de som bjuder in föräldrarna i verksamheten utöver speciella trivselaktiviteter, men därmed inte sagt att föräldrarna inte är välkomna att själva ta initiativet till att exempelvis vara med sitt barn under en dag.

Samarbete och förutsättningar för samverkan

Enligt Fredriksson (2002) finns det alltid ett behov av samarbete mellan personal och föräldrar. Hon menar vidare att om föräldrarna ser att deras barn trivs och har det bra på förskolan så känner de att pedagogerna gör ett bra arbete.

Det som Fredriksson pekar på ovan tycker även vi att vår undersökning visar på, då föräldrarna uttrycker att de märker när deras barn har det bra på förskolan. En förälder nämner i intervjun att denna trots sin ledighet har valt att lämna sina barn på förskolan eftersom föräldern märker att barnen har det roligare tillsammans med de andra barnen på

förskolan, än vad de hade haft hemma. En förutsättning för samverkan tror vi är att pedagogerna visar på att föräldrarna är välkomna och att de skapar så goda förutsättningar som möjligt för att föräldrarna ska kunna komma till förskolan.

Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar

Ekman & Sundell (1992) menar att det är tamburkontakten som är det naturligaste tillfället för pedagogerna att skapa förtroende hos föräldrarna. Granberg (1998) är noga med att poängtera att föräldrarnas förtroende bygger på den dagliga kontakten och om denna inte fungerar så är det svårt att få övrig samverkan att fungera på förskolan. Enligt Granberg ligger huvudansvaret på en fungerande samverkan med föräldrarna på pedagogerna och inte på föräldrarna.

I våra intervjuer med föräldrarna kan vi se en tydlig koppling till det som både Ekman, Sundell och Granberg nämner ovan. Samtliga föräldrar uttalar hur viktigt de tycker det är att pedagogerna kommer och möter dem och pratar en stund vid lämning och hämtning av barnen. Föräldrarna vill att pedagogerna ska möta upp dem på morgonen och inte tvärt om. Att pedagogerna möter dem på morgonen tycker föräldrarna visar på att pedagogerna är glada att se deras barn. Vid hämtning av barnen tycker föräldrarna det är viktigt att pedagogerna berättar för dem hur dagen har varit och samtidigt passar på att berätta om deras barn har sagt eller gjort något under dagen som kan vara av intresse för föräldrarna att veta. Föräldrarna vill alltså inte bara veta om barnen har slagit sig, ätit bra eller sovit bra under dagen. Vi ser detta som att föräldrarna vill veta vad de har missat genom att inte ha varit med sina barn under dagen. Visst tycker föräldrarna att det är viktigt med basfakta som rör bland annat mat och sömn, men genom att pedagogerna berättar personliga saker kring barnet, får föräldrarna även bekräftat att pedagogerna har varit delaktiga och sett deras barn under dagen. De flesta pedagoger berättar att den viktigaste samverkan sker vid lämning och hämtning, men det framgår inte av intervjuerna med pedagogerna vad som tas upp i samtalet med föräldrarna vid lämning och hämtning. Vi tycker det är viktigt att föräldrar och pedagoger samtalar med varandra om vad de tycker är viktigt i den dagliga kontakten med varandra, detta för att göra pedagogerna uppmärksamma på hur viktigt föräldrarna tycker det är att pedagogerna berättar något utöver den vanliga basfakta, vilket annars kan vara svårt för pedagogerna att veta.

Relationen mellan pedagoger och föräldrar

Rasmussen (1986) menar att relationerna mellan pedagogerna och föräldrarna är viktig och att föräldrasamarbetet inte bör ses som något som hör till jobbet och faller sig naturligt och därför inte behöver arbetas ytterligare med. Rahm & Wall menar att föräldrarna och pedagogerna ser ur olika perspektiv på barnet, verksamheten och på sig själv. Detta gör att de många gånger upplever samma situation olika och därför bör beaktas i samverkan med varandra.

Vår tanke var redan innan vår undersökning att pedagogerna skulle tycka att föräldrasamarbetet fungerar bra och faller sig naturligt och därför inte behöver eller tänker på att arbeta ytterligare med relationerna till föräldrarna. Vi upplever genom intervjuerna med pedagogerna att de tycker att relationen med föräldrarna är viktig, men det framkommer inte på vilket sätt pedagogerna i det dagliga mötet med föräldrarna arbetar för att stärka relationerna till föräldrarna. Istället upplever vi att pedagogerna lägger större tyngdpunkten vid att utveckla relationer med föräldrarna under exempelvis trivselaktiviteter, utvecklingssamtal och föräldramöte. Genom vårt resultat kan vi tyda att föräldrarna främst vill att relationerna mellan pedagogerna och föräldrarna ska styrkas genom den dagliga kontakten. Än en gång tror vi att det är viktigt att pedagoger och föräldrar kommunicerar och delger varandra åsikter om hur de vill att relationerna sinsemellan ska se ut.

Pedagogens roll i föräldrasamverkan

En viktig del enligt Fredriksson (2002) är att pedagogen har en klar och tydlig uppfattning om sin yrkesroll. Vidare vill Fredriksson att förskolepersonalen ställer sig frågor som; vad ska förskolan ge barnen, vad kan förskolepersonalen ställa upp med i fråga om tid och resurser när det gäller föräldrasamarbete och varför är det viktigt att föräldrar och personal lär känna varandra. En annan sak som Rahm & Wall (1999) pekar på vad gäller pedagogens roll i föräldrasamverkan är att det bör vara av stor betydelse för pedagogerna att de bjuder in föräldrarna i verksamheten och låta dem med egna ögon ta del av den och deras barns vardagliga situation.

Genom att titta på vår undersökning kan vi se att pedagogerna har en tydlig uppfattning om sin yrkesroll och mål med sin verksamhet, samt samverkan med föräldrarna. Vi tror att pedagogerna har ställt sig frågorna som Fredriksson nämner ovan, men att svaren inte är de svar som föräldrarna hade önskat att de var. Vi kan genom pedagogernas svar tyda att de

tycker att föräldrasamverkan är viktig men att det inte är något som de känner att de kan lägga allt för mycket tid på, utan menar istället att deras största fokus måste vara på arbetet med barnen och den övriga verksamheten. Att pedagogerna ska vara medvetna om sin yrkesroll är något som föräldrarna framför som viktigt, men det framgår dock inte om föräldrarna tycker att pedagogerna på förskolan är medvetna om sin yrkesroll, däremot nämner några av föräldrarna att pedagogerna har ett tydligt mål med sin verksamhet i sin helhet.

Vad gäller att bjuda in föräldrarna i verksamheten så visar resultatet av intervjuerna med pedagoger och föräldrar att detta sker vid trivselaktiviteter, såsom FN-fest och Lucia. I resultatet av intervjuerna med föräldrarna tycker vi oss se att föräldrarna upplever att det är trevligt att bli inbjuden till trivselaktiviteter och önskar fler liknande tillfällen för samverkan. Däremot visar resultatet på att föräldrarna inte har lika stort intresse för att deltaga under en vanlig dag i verksamheten. Vi tycker det är viktigt att pedagogerna uppmärksammar vad föräldrarna tycker är en trevlig form av samverkan, detta för att kunna omsätta föräldrarnas tankar i praktiken. Men samtidigt tycker vi som pedagogerna, att det är viktigt att inte tappa sin egen tanke med verksamheten för att tillfredställa alla föräldrars olika behov och tankar. Än en gång är kommunikationen en grundläggande faktor för ett fungerande samarbete där föräldrar och pedagoger tillåts att delge varandra sina åsikter.

Det enskilda samtalet

Rahm & Wall (1999) menar att de enskilda samtalen är oersättliga då det gäller utbyte av erfarenheter mellan föräldrar och pedagoger. Vid de enskilda samtalen har oftast både pedagoger och föräldrar tänkt igenom vad som ska tas upp och samtalen bör präglas av ett ömsesidigt givande och tagande. Rahm & Wall menar vidare att både föräldrar och pedagoger behöver dessa stunder för att på bästa sätt kunna stödja barnet i dess utveckling.

Vår undersökning visar att både pedagoger och föräldrar i stort är nöjda med utvecklingssamtalen. Pedagogerna tycker det är viktigt att vara väl förberedd inför ett utvecklingssamtal och även ge föräldrarna möjlighet att vara förberedda inför ett samtal. Att vara förberedd inför ett samtal med pedagogerna är något som även föräldrarna nämner som viktigt och en av föräldrarna uttrycker en önskan om att få alla pusselbitar innan samtalet så att ingen information kommer som en överraskning. Både föräldrar och pedagoger uttrycker att det är viktigt med fokus på barnet där det samtalas om huruvida de upplever barnet på samma sätt i de olika miljöerna som barnet vistas i. Vi tycker likt som Rahm & Wall,

pedagogerna och föräldrarna att de enskilda samtalen är oersättliga då det gäller utbyte av erfarenheter. Vi får en känsla av att utvecklingssamtalen fungerar bra för både pedagoger och föräldrar. Vi funderar på om pedagogernas möjlighet att utnyttja det som står skrivet om utvecklingssamtal i Läroplanen för förskolan underlättar för pedagogerna, och är en del i varför utvecklingssamtalen upplevs som bra både av pedagoger och föräldrar.

Föräldramöte

Granberg (1998) vill att föräldrarna ska bjudas till föräldramöte som är välplanerade, strukturerade och som är av intresse för föräldrarna. På föräldramötena är det barnen som ska vara den centrala punkten på dagordningen, mötena ska ta hänsyn till föräldrarnas behov, önskemål, information och upplysningar. Vidare nämner Granberg att mötena inte bör vara informationsmöten om detta absolut inte är nödvändigt.

Både pedagoger och föräldrar berättar att fokus på föräldramötena är att informera om verksamheten och om hur terminen är upplagd. Därefter har vissa pedagoger valt att hålla i en gemensam diskussion som kan te sig i olika former. Pedagogerna ser även föräldramötena som ett tillfälle att träffas och lära känna varandra ytterligare. Vi får ett intryck av att föräldramötena i det stora hela upplevs fungera bra. Några av föräldrarna nämner dock i intervjun att de upplever att pedagogerna lyssnar på deras önskningar men att de inte kan se att deras tankar alltid omsätts i verkligheten. Likt som under rubriken Det enskilda samtalet funderar vi på om pedagogernas möjlighet att utnyttja det som står skrivet om föräldramöte i läroplanen för förskolan underlättar för pedagogerna och även här likt som i utvecklingssamtalen är en del i varför föräldramötena upplevs som bra både av pedagoger och föräldrar.

Föräldrasamverkan i Läroplanen för förskolan och den lokala arbetsplanen

Genom intervjuerna med föräldrarna kan vi se att föräldrarna upplever att pedagogerna mer eller mindre uppfyller målen för Läroplanen i förskolan och den Lokala arbetsplanen. Den punkt som vi ser minst av i intervjuerna med pedagoger och föräldrar är punkten i Läroplanen för förskolan som handlar om att beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Genom intervjuerna med pedagogerna kan vi tydligt se att de i sin verksamhet med barnen arbetar efter både Läroplanen och den Lokala arbetsplanen för förskolan. Vi tycker det är viktigt att arbeta efter Läroplanen och den Lokala arbetsplanen, vilket vi ser att pedagogerna på förskolan gör. Vi kan dock se en risk med att målen ofta ger

utrymme för tolkning och att pedagogerna på så sätt kan ”välja” att tolka målen på ett visst sätt för att underlätta för sig själv och verksamheten. Genom att målen är öppna för tolkning tror vi det kan bli möjligt för pedagogerna att övertyga sig själv och föräldrarna om att målen följs på det sätt som regeringen tänkt.