Föräldrars eller syskons påverkan

När det gäller påverkan från föräldrar och syskon så beskriver Skolverkets rapport (2004) att familjen har stor betydelse i valet. Det har betydelse om men bor i storstad eller på en mindre ort hur föräldrarna påverkar. Ungdomar som bor i större städer är mer självständiga och styr sina val själva, medan ungdomar på mindre orter får stöd av olika personer beroende på vilken socialgrupp de kommer ifrån. Lite av detta kan vi utläsa av vår egen undersökning. I grupp ett var det bara en som blivit påverkad av sin bror och det kan vara så att han gått på samma skola och har tyckt att utbildningen varit bra eller att det varit bra lärare. Kanske kan det vara något annat som påverkat honom positivt. Oftast är det så att de som tycker att de fått en bra utbildning på en skola, är de bästa ambassadörerna för all nyrekrytering av elever till både skolan och de olika program- men. Man kan undra om de andra sju bara har gått efter sitt intresse för bilar, eller om de har kollat på andra informationskällor. Men som regel är det så i normala familjer att eleverna rådgör med sina föräldrar och syskon innan de bestämmer sig för ett val av program eller inriktning.

Det var två stycken i grupp två som blivit påverkade av sina föräldrar. Och i dessa fall var det den ene som hade jobbat som plåtslagare och den andre driver ett plåtföretag i en mindre stad. Väldigt ofta är det så att föräldrarna avråder barnen från att välja samma yrke som de själva haft, för de ser oftast bara nackdelar med det yrket. Här finns det två föräldrar som påverkat sina barn att välja samma yrke som de själv har eller har haft. Detta är mycket positivt och det tyder på att de har trivts med sina yrken. Föräldern som driver eget företag ser kanske möjligheten till att sonen skulle kunna ta över efter honom. Samtidigt kan det kännas tryggt för sonen att arbeta ihop med sin far och sätta

sig in i hur det fungerar om han skulle vilja driva företaget vidare efter det att fadern lagt av.

6.2.4 Påverkad av sitt intresse

När det gäller intresset som har påverkat eleverna i sitt yrkesval kan man förstå att bilar har en större inverkan än plåten har för plåtslagarna. I grupp ett var det bara en som inte hade valt fordonsprogrammet för han var intresset av bilar. Självklart så har det stor betydelse när det gäller bilar, för det är de flesta ungdomars dröm att ta körkort och skaffa sig en egen bil. Detta resultat var inget överraskande utan det var ungefär vad vi räknat med, att när de väljer fordonsprogrammet skulle det vara de flesta som gick efter sitt intresse. Intresset för att trimma motorer eller stayla om en bil finns hos många ung- domar idag. För en del ungdomar har status och prestige en stor betydelse men som Henrysson (1994) skriver så är det en del som väljer yrka av en slump men också de som väljer ett yrke för att de alltid har gillat det. När det gäller fordonseleverna har de helt och hållet gått efter sitt intresse och det är det som styrt dem i sitt val. Här har inte status eller något annat haft någon betydelse för eleverna, det som Henrysson kommit fram till i sin bok har stämt med det som kommit fram i våra undersökningar. Det har varit så i alla tider att det man har intresse för engagerar en mycket mer och man vill ständigt lära sig något nytt, detta gör att eleverna blir mer studiemotiverade inom yrket. När det gäller plåt kan man inte säga att det är något speciellt som gör det till ett in- tresse. Det som gör det intressant är att man formar något utifrån en slät plåtbit till att låta det växa fram och bli något som blir bra, som någon av eleverna uttryckte det. Att vara konstnärligt lagd kan vara en fördel när det gäller skapandet inom plåtslageriet, men det var ingen av de intervjuade eleverna som hade konst som sitt intresse. Det största intresset från dem som ingick i grupp två svarade att de ville jobba med händerna och det var det som var det intressanta att skapa något.

6.2.5 Branschens påverkan

När det gäller påverkan från branschen så sker det automatiskt när eleverna kommer ut på arbetsplatsutbildning. Det var många i grupp ett som svarade att de inte hade blivit påverkade av branschen, men det är kanske inte så konstigt för eleverna har inte varit ute på någon arbetsplatsutbildning när dessa intervjuer gjordes. Det kan också ha stor betydelse hur mycket branschen visar sig i skolan och vilken kontakt de har med eleverna. Media har också stor betydelse om bilbranschen eller byggbranschen går ut

46

och talar om att det behövs många nya jobb inom respektive yrken. Detta har stor genomslagskraft för då är det många som söker in på dessa inriktningar. Det är sådant som gör att eleverna kan sig trygga när de vet att det finns jobb när de går ut skolan. Om dessa intervjuer hade gjorts när eleverna skulle börja i årskurs tre istället, hade det varit betydligt fler som svarat att branschen hade haft stor betydelse för dem.

6.2.6 Påverkan av lönenivån

Det har varit många elever i bägge grupperna som inte tyckte att lönen var så viktig eller spelar så stor roll. Eleverna i grupp ett tycker tydligen att trivas med sitt jobb är vikti- gare än att tjäna bra med pengar, detta kan ha att göra med att de bor hemma och inte har så stora utgifter nu för tillfället. En sak är säker att det kommer att ändra sig efter- hand som de hör att deras handledare och andra jobbarkompisar tjänar bra med pengar, då vill de naturligtvis också göra det. En del elever i grupp två tyckte att det har påver- kat dem vad man tjänar inom plåtslageriet. Arbetsgivare och fack brukar ha en informa- tion några veckor innan eleverna gör sitt val av inriktning, där de informerar om löner och andra viktiga bitar om avtalet. Eleverna brukar ha många frågor om lönerna och hur mycket den stiger efter att jag jobbat si och så många år.

6.2.7 Föräldrarnas yrke

Frågan som ställdes till eleverna var vilket yrke dina föräldrar har? Av de sexton eleverna var det bara en vars förälder jobbade inom samma bransch och en elevs föräl- der som hade jobbat med det tidigare. Dessa två elever har klart blivit påverkade posi- tivt av sina föräldrar och föräldrarnas syn på yrkena har stor betydelse. Föräldrarnas jobb består av både vanliga jobb, tjänstemän och akademiker detta har säkert en stor inverkan när deras barn skall välja inriktning på gymnasieskolan. Oftast är det så att föräldrarna tycker att deras barn skall ha ett bättre jobb än de själv haft eller har. Man kan se risker inom olika jobb som påverkar negativt t.ex. detta att man blir smutsig när man mekar med bilar, eller är på höga höjder som plåtslagarna är. Här kan föräldrarnas yrke och erfarenhet ha stor betydelse när deras barn skall välja yrke. Men i frågan om föräldrarna har påverkat dig i ditt val, så säger alla eleverna att deras föräldrar stöttar dem även om de inte alltid tycker att valet är det bästa. Förr i tiden fortsatte ofta sönerna inom samma yrke som deras föräldrar och farföräldrar haft tidigare. Historiskt sett så var det uppdelat i klass och kön, när det gällde jordbruk fick ungdomarna hjälpa till med de dagliga sysslorna och deras yrkesval var givna. Speciellt vanligt var väl inom hant- verksyrkena som smeder, rörläggare, snickare, murare och plåtslagare. Enligt

(Gustavsson refererad i Hagström 1999) har föräldrarna yrke inte lika stor betydelse utan de följer sina egna värderingar och det är en del i deras vuxenblivande. Detta är helt enligt våra teorier också. Eleverna idag är mer självständiga och väljer yrke efter intresse och annat som har påverkar dem till att se positivt på sitt valda yrke.

6.3 Vet eleverna vad utbildningen och yrket innebär

Som lärare tror och vet vi att eleverna vet för lite om både utbildningen och det kom- mande yrket. Detta till trots att man som lärare försöker tala om för eleverna vad som väntar dem när de kommer ut i arbetslivet. Även detta att de skall behöva läsa så mycket kärnämne och yrkesteori på de yrkesinriktade programmen är en chock för många elever. Många tror bara att de skall jobba i verkstaden med det som är roligt, men även här upplyser vi eleverna om att det är viktigt att få både kärnämnen och fackteori med sig ut i arbetslivet. Nästan alla elever säger att de inte skall läsa vidare, men en vacker dag vill de kanske byta yrke och utbilda sig till något annat och då är det bra att ha betyg i alla kärnämnen. Det hade varit bra för både föräldrar och elever att läsa igenom Skolverkets bok (Gy 2000:02)om programmål, kursplaner, betygskriterier och kom- mentarer.

6.3.1 Trivas på inriktningen

Här är lite av den diskussionen som förts här ovan och det bekräftar svaren i denna fråga och den är att endast en elev har valt inriktningen för att det är en bra utbildning. Där- emot så har intresset för yrket haft stor betydelse för eleverna, men det är så för oss som för så många andra lärare att man trodde att kompisarna hade störst betydelse, men så var inte fallet. Det går lätt att få jobb, kanske är det ett svar på frågan varför du trivs på din inriktning, om man ser framåt vad som skall komma efter skolan. Vår teori som lärare varför eleverna kommer att trivas på sina inriktningar är den att det är små klasser och kontakten med lärarna blir mycket bättre, det blir som en liten familj. Eleverna har mycket bättre chans att få hjälp med det de behöver, både socialt och inom utbildningen.

6.3.2. Information om år ett

Det kan konstateras att eleverna har fått någon form av information om hur årskurs ett är upplagd. Det skiljer sig lite på fordonsprogrammet och byggprogrammet hur det första året år upplagt. Men i stort sett är det detsamma och det går ut på att eleverna skall prova på de olika inriktningarna innan de bestämmer sig. Här har studieyrkesväg- ledaren en viktig roll och det är inte alltid som den informationen går fram till eleverna,

48

det händer att de börjar årskurs ett och då har de ingen aning om att de skall gå runt och prova på de olika inriktningarna. Att studieyrkesvägledare skall bli bättre i sin infor- mation råder det inget tvivel om, men även att branschen och gymnasieskolor med yrkesinriktade program går ut i grundskolan och informerar eleverna om hur upplägget är både i arbetslivet och i skolan.

6.3.4 Vad som krävs för att få en anställning

Eleverna känner till en del men inte allt som gäller för att få en anställning. Att sköta sig på arbetsplatsutbildningen och ha en bra inställning och vara motiverad för att få ett bra omdöme de kände de till. Att ha godkända betyg i alla kurser för att kunna få en lärlingsanställning vet de flesta också, men vad som mer fodras vet de inte. Att kunna passa tider ta egna initiativ och vara noggrann och vara rädd om arbetsgivarens egendom är sådant som värdesätts. Arbetsgivarna tyckte inte att ämneskunskaperna var lika viktiga, utan det man behövde lärde man sig på arbetsplatsen. En del av detta kände våra elever till men inte allt som arbetsgivaren fodrar av dem. När det gäller påverkan från branschen kan det ha stor betydelse för eleverna när det handlar om studiemoti- vation och rent socialt uppträdande på sin arbetsplatsutbildning. Hagström (1999) talar om att arbetsgivare tycker att personlighetsrelaterad kunskap är lika viktig som ämnes- relaterad kunskap. Även detta påtalar Hagström (1999) i sin bok och det är ett viktigt uppdrag för oss lärare att föra fram till eleverna.

Detta resultat i vår undersökning var delvis väntat eftersom de bara har fått en kort in- formation av branschen innan de valde inriktning. Det kommer mer information i årskurs två från både fack och arbetsgivare och även från oss lärare. Vad som förundrar oss lärare är att inte föräldrar tar reda på vad som verkligen krävs inom de olika yrkena för att gå vidare inom fordonsbranschen eller som lärling inom plåtslageriet. För sådana här saker tar definitivt inte eleverna reda på själva utan det kommer oftast som en över- raskning för dem när de redan valt inriktning. Det var inte många som kände till att man skall jobba 6800 timmar innan man är fullbetald och att man skall avlägga vissa prov för att få ett yrkesbevis inom plåtslageri.

6.4 Har eleverna en förutfattad mening

En förutfattad mening som ungdomar ofta har är den att kan just jag få ett jobb inom den riktningen jag valt. I en fallstudie av Duarte, refererad i Trondman (2001) ser många ungdomar en arbetslöshet framför sig och kan tycka att skolgången är tråkig och

meningslös. I vår undersökning ser eleverna ljust på framtiden och har valt dessa inrikt- ningar för att det är ett intresse och det finns jobb. Vår uppfattning är att elevernas val av inriktning inte kan ha någon betydelse när det gäller att ha en förutfattad mening om inriktning eller yrke. Om det hade varit något negativt som hänt inom branscherna t.ex att det faller ner hundra plåtslagare om året som skadas eller dödas, eller att det är hundra bilmekaniker som dör eller skadas av avgaser eller något annat, i så fall hade eleverna haft en förutfattad mening om sina val. Det är bara att hoppas på att det bara är positiva saker som styr elevernas val och att det är dessa händelser som påverkar eleverna till att välja våra inriktningar.

6.4.1 Påverkan från mässor, medier eller branschen

Gymnasiemässor på gott och ont men det påverkar inte eleverna särskilt mycket, speci- ellt inte när det gäller att bestämma sig för något program eller inriktning. Av sexton elever var det bara en som blivit påverkad genom broschyrer från branschen och det bevisar att det är svårt för eleverna att ta intryck från speciellt gymnasiemässor. Dessa mässor är oftast stimmiga och eleverna går bara runt där de kan få en penna eller något godis som lockar, då har inte budskapet nått fram till eleverna som det var menat. Medier har mycket negativt att komma med speciellt när det gäller våra branscher t.ex. att det förekommer mycket svartjobb inom både fordons och byggbranschen. Gustavsson skriver i boken Hagström (1999) att ibland kan media gå ut och tala om att det finns en massa lediga jobb inom vissa branscher och då är det många som utbildar sig inom det. Det kan även finnas populära utbildningar som många söker sig till men det finns inga jobb inom det. För eleverna kan det visserligen upplevas som positivt det här med svartjobb, för det är något som det talas mycket om i deras kretsar. För dem upplevs det som mycket bra att kunna tjäna svarta pengar. Här får man som lärare gå in och tala om vad som blir följderna när man inte betalar skatt, sämre sjukvård, äldrevård, skolor inga pensioner när de blir gamla och mycket annat som blir försämrat. Allt det här har de aldrig hört talas om eller själva reflekterat över. Att de inte påverkats så mycket av själva branschen har att göra med att de bara fått den korta informationen i årskurs ett och mycket av denna information har de glömt tills de börjar i årskurs två. Detta var ett ganska väntat resultat från oss forskare och lärare, då vet man vad som behöver förbättras till nästa årskull elever som kommer.

50