Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval

Malmö högskola

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Faktorer som påverkar ungdomars

yrkesval

Effects that influence adolescent career choices

Författare: Bengt Johansson

Bo Thiborg

Lärarutbildning 60 poäng Handledare: Elisabeth Söderqvist

Sammanfattning

Johansson, Bengt & Thiborg, Bo. (2005). Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval. (Effects that influence adolescent career choices). Skolutveckling och ledarskap, 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa oss i olika faktorer som påverkar eleverna när de gör sitt val av inriktning i gymnasiet. Vi vill även ta reda på hur mycket eleverna vet om våra utbildningar. Den metod vi valt att använda oss av är en kvalitativ metod med intervjuer, anledningen till detta är att vi vill få bättre förståelse för hur våra elever tänker. De frågor som vi ställt till eleverna är bl.a. om de blivit påverkade av för-äldrar, kompisar, olika intressen, föräldrars yrken eller lönenivån på det yrke som de valt att utbilda sig till. En del av de slutsatser vi kommit fram till är att eleverna oftast väljer det de är intresserade av, eller det de tycker är roligt att syssla med. Vi har även sett att eleverna inte påverkas så mycket av föräldrar eller kamrater när de gör sitt studieval.

Nyckelord: elever, karaktärsämne, påverkan, studieval.

Bengt Johansson Bo Thiborg Handledare: Elisabet Söderqvist

Borgnäsgatan 105 Sprängarvägen 7A Examinator: Marie Leijon

Förord

Vi har varit två stycken som har gjort detta examensarbete, vi har delat upp vissa kapitel mellan oss men har samtidigt stöttat och tagit del av varandras arbete. Vi tar givetvis ett gemensamt ansvar båda två för hela arbetet. Utan hjälp av andra personer hade vi inte klarat att skriva denna uppsats. Framför allt vill vi tacka våra elever som vi fått intervjua och fått ärliga svar av. Vi vill också tacka Steven Gauvin som har hjälpt oss med en mall som vi har kunnat skriva i och att få ordning på allt som två amatörer kan ställa till med i en datamaskin. Vi vill även tacka våra familjer som stått ut med oss, samt arbets-kolleger som stöttat oss och gett goda råd.

Undertecknad tackar.

Innehållsförteckning

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 15

3. LITTERATURGENOMGÅNG 17

3.1 Förutsättningar för ett studie -yrkesval 17

3.1.1 Självvärdering 17

3.1.2 Självbild 17

3.1.3 Svårigheter inför valet 18

3.2 Förr och nu 18

3.3 Teorier om yrkesval 19

3.4 Ungdomars tankar om framtiden 20

3.5 Hur gör ungdomarna ett val 20

3.5.1 Hur studieval gör ur etnisk synvinkel 22

3.6 Vad vill branschen 23

3.7 Vad krävs i framtiden 24

4. METOD 25

4.1 Olika metodteorier 25

4.2 Diskussion av kvantitativa metoden 26

4.2.1 Diskussion av kvalitativ intervju 26

4.2.2 Andra intervjumetoder 26

4.3 Motivering för val av metod 27

4.4 Urval tid och plats 28

4.5 Intervjuer och samtal 28

4.6 Datainsamlingens genomförande 30

4.6.1 Omständigheter kring datainsamlingen 30

4.8 Undersökningens validitet 31 4.8.1 Frågornas validitet 32 4.8.2 Reliabilitet 32 4.9 Etiska frågor 33 5. RESULTAT 35 5.1 Våra frågeställningar 35

5.2 Elevers påverkan av föräldrar kamrater eller arbetsmöjligheter 35

5.2.1 Ortens påverkan 36

5.2.2 Kompisarnas påverkan 36

5.2.3 Föräldrar eller syskons påverkan 37

5.2.4 Påverkad av sitt intresse 37

5.2.5 Branschens påverkan 37

5.2.6 Påverkan av lönenivån 37

5.2.7 Föräldrarnas yrke 38

5.3 Vet eleverna vad utbildningen och yrket innebär 38

5.3.1 Trivas på inriktningen 38

5.3.2 Information om år ett 38

5.3.3 Påverkan av första året 38

5.3.4 Vad som krävs för att få en anställning 39

5.4 Har eleverna en förutfattad mening 39

5.4.1 Påverkan från mässor, medier eller branschen 39

5.4.2 Nöjd med sitt yrkesval 39

5.5 Sammanfattning 39 6. DISKUSSION 41 6.1 Värdering av undersökningen 41 6.2 Elevernas bakgrund 42 6.2.1 Ortens påverkan 42 6.2.2 Kompisarnas påverkan 43

6.2.3 Föräldrars eller syskons påverkan 44

6.2.4 Påverkad av sitt intresse 45

6.2.5 Branschens påverkan 45

6.2.6 Påverkan av lönenivån 46

6.2.7 Föräldrarnas yrke 46

6.3 Vet eleverna vad utbildningen och yrket innebär 47

6.3.1 Trivas på inriktningen 47

6.3.2. Information om år ett 47

6.4 Har eleverna en förutfattad mening 48

6.4.1 Påverkan från mässor, medier eller branschen 49

6.4.2 Nöjd med ditt yrkesval 50

6.5 Reliabilitet för undersökningen 50 6.6 Validitet på undersökningen 50 6.7 Framtida forskning 50 LITTERATURFÖRTECKNING 53 Skriftliga källor 53 Internet-källor 54 BILAGA 55 Till föräldrar 55 INTERVJUFRÅGOR 57

1. Inledning

I det här arbetet har vi Bengt Johansson och Bo Thiborg valt att försöka förstå varför våra elever valt just vår inriktning på våra program, vilka är ett Fordonsprogram och ett Byggprogram som ligger i en storstad respektive en mellanstor stad. Som lärare undrar man alltid vad det är som har påverkat dem mest till att göra sina val och vad det är som har gjort just den inriktningen så intressant. Oftast när man frågar dem så är det en massa olika svar man får från eleverna. Det kan vara allt från föräldrar, kompisar, gymnasiemässor eller media. Eller kanske kan det vara vi lärare som har gjort en bra presentation av våra yrken och fått eleverna intresserade av våra inriktningar eller är det något annat som påverkat dem och det är det vi tänker ta reda på i detta examensarbete. Vi yrkeslärare har alltid varit intresserade av denna fråga med elevernas val av inrikt-ningar, dels för att det är bra att kunna veta vilka elever vi ska vända oss till i vår under-visning. Det är även intressant att ta reda på om de kommer från stan eller från någon av kranskommunerna. Det är svårt att få elever att söka plåtslageri och att välja någon av inriktningarna som är antingen byggnadsplåtslagare, ventilationsplåtslagare eller isole-ringsplåtslagare, det är därför mycket värdefullt att göra en sådan här undersökning. Inom inriktningen personbilsmekaniker är det något lättare att få elever, för det här med bilar är ett brett intresse men det räcker inte att bara gilla bilar för att vara intresserad av att utbilda sig till mekaniker. Därför är det viktigt att veta mer om elevers bakgrund för att kunna anpassa och göra utbildningen intressant.

Vad vi vet så finns det ingen sådan här undersökning gjord på våra skolor tidigare och det gör det extra intressant för oss. Vår tanke är att skolorna skall kunna använda sig av någon liknande undersökning som vi gör i framtiden, för att kunna vända sig till rätt kategori elever och för att kunna påverka dem att välja till våra skolor. I framtiden är det inte alls säkert att vi har det antalet elever som vi har idag som söker våra program utan att vi får gå ut och visa upp oss mycket mer för eleverna på högstadiet, för att få de intresserade av våra yrkesprogram. Vår förhoppning är att få veta mer om eleverna och att det leder till att vi som lärare kan ta tillvara deras kunskaper och intressen bättre, det underlättar om vi vet mer om elevernas bakgrund.

12

1.1 Bakgrund

Fordonsprogrammet och Byggprogrammet är gymnasieutbildningar som syftar till att ge eleverna en bred orientering i yrket. I fordonsprogrammet ska man utveckla grund-läggande kunskaper i att reparera fordon och flygmaskiner, samt olika transporter med hjälp av fordon. Inom bygg är det hela byggprocessen och här får man grundläggande kunskaper inom nybyggnad och renovering av hus och anläggningar. Programmens syfte är att ge en grund för fortsatta studier på högskola och ett lärande inom de olika inriktningar som eleverna hamnar i arbetslivet enligt Skolverket (2000).

På våra program så läser alla första året gemensamt, karaktärsämneskurser är obligato-riska precis som kärnämnena. Syftet med de olika karaktärsämneskurserna är att eleverna skall få en inblick i programmens yrkesområde både praktiskt och teoretiskt. Efter den så kallade rundvandringen gör eleverna i årskurs ett sina yrkesval/inriktning. Skolorna får själv bestämma när valet av inriktning skall ske, men enligt Skolverket är det önskvärt om rundvandringen varar hela det första året. Eleverna på bygg får välja mellan fyra olika nationella inriktningar och på fordon är det fem inriktningar.

På fordonsprogrammet är inriktningarna personbilsteknik, maskin och lastbilsteknik, transport, karosseri och flygteknik. På byggprogrammet är det husbyggnad, anläggning, plåtslageri och måleri.

På den ena skolan har vi tre av de sex inriktningarna som finns på fordonsprogrammet och väljer man någon av dessa utbilda man sig till dessa yrken.

• Personbilsteknik väljer man om man vill arbeta med reparationer och service på personbilar.

• Maskin och lastbilsteknik väljer man om man vill arbeta med reparationer och service på lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner.

• Transport väljer man om man vill arbeta med att köra olika slags lastbilar eller anläggningsfordon samt att hantera olika slags gods.

På den andra skolan har vi alla inriktningarna inom byggprogrammet.

• Husbyggnad väljer man om man vill arbeta inom områden som byggnadsträ-arbetare, betong, mureri eller andra specialyrken som glas, håltagningsmontör, undertaksmontör eller golvläggare med flera.

• Anläggning väljer man om man vill arbeta inom områden vägbyggnad och berg-arbeten, anläggning av parker och trädgårdar samt anläggningsmaskinförare. • Plåtslageri väljer man om vill arbeta inom byggnadsplåtslageri, ventilation och

isoleringsplåtslageri.

• Måleri väljer man om man vill arbeta inom byggnadsmåleri eller golvläggning. Valet av yrkesinriktning är viktigt för eleverna på fordonsprogrammet och byggpro-grammet. Men frågan är om de inser hur viktigt det egentligen är för dem? Enligt Karin Fransson och Gunnel Lindh rapport från Skolverket (2004) har förutsättningarna för ungdomarna förändrats mycket under de senaste årtionden, studietiden har förlängts betydligt och det finns inga jobb för de lågutbildade längre. Skolverket har därför velat ta reda på och belysa vilka kunskaper som finns inom detta område för att kunna initiera vidare forskning inom områden. Översikten skall redovisa kunskapsläget om hur ungdomar tänker, agerar och utvecklar strategier i samband med val av studieinriktning, arbete och livskarriärer. Den amerikanske forskaren Krumboltz, refererad i skolverket (2004) ger i sin teori om oplanerade händelsers betydelse (Happenstance Theory) ett bidrag. Han talar i termer av slutmål såsom ”vad jag vill bli när jag blir stor” utan om” vad jag vill göra härnäst”. I de här banorna kan man tänka sig att eleverna funderar ibland. Val av yrke hör samman med komponenter som familj, fritid och deltagande i samhället enligt Peavy, refererad i skolverket (2004)

En del forskning har gjorts om ungdomars arbetsliv och deras val av yrke men alldeles för lite enligt Gustavsson, refererad i skolverket (2004) som säger att inträdet i arbets-livet är en av de viktigaste övergångarna mellan barn och vuxenstatus. Hur yrkesval sker, hur anpassningen till arbetslivets värderingar ser ut, hur reella kunskaper om arbetslivets krav införskaffas, hur ungdomar rekryteras, lärs upp och socialiseras till arbetsplatser finns relativt lite forskning om.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå vilka olika faktorer som påverkar eleverna när de gör sitt gymnasieval. Vi vill försöka lyfta fram vilka olika tankar som eleverna har när de gör sitt val av inriktning på gymnasiet. Det är även av intresse hur eleverna får sin information och hur mycket de vet om de olika inriktningarna och det yrke som de ska utbilda sig till. Vi tror att detta examensarbete kan ge oss lärare bättre insikt i hur eleverna tänker, vilket gör att vi får bättre förståelse för eleverna i olika situ-ationer som uppkommer i skolan.

Våra frågeställningar lyder:

• Vilka olika faktorer påverkar elevernas val av inriktning?

3. Litteraturgenomgång

Den litteratur som vi har valt att fördjupa oss i är ett antal författare som beskriver hur olika faktorer påverkar ungdomar i sina val till studier och yrke. Vi har valt att beskriva och tolka dessa i ett antal avsnitt som bygger på våra frågeställningar. Anledningen till att vi har valt denna litteratur är för att få en bättre förståelse för hur eleverna tänker när de gör sina val.

3.1 Förutsättningar för ett studie -yrkesval

3.1.1 Självvärdering

När ungdomar gör ett val till vilket yrke de ska utbilda sig till så har det till stor del att göra med deras självvärdering att göra. I Hagström (1999) menar Ahlgren att det påverkas av olika faktorer som t.ex. vilka lärare och kamrater de möter i skolan. Vilka olika sociala förhållanden som föräldrarna lever i och hur de upplever arbetslivet utanför skolan. Det har också betydelse vilka kunskaper ungdomarna har lärt sig i skolan, vilket påverkas av kurs- och läroplaner. Något som även påverkar hur ungdomar uppfattar sig själva är den etniska bakgrunden de har och olika yrkestraditionen som råder i den egna gruppen.

Vi tolkar det även som Ahlgren menar att ungdomar formar sina könsidentiteter beroende på undervisningens uppläggning, skolans arbetsformer och olika läromedel. Han skriver ”De föreställningarna sätter gränser för den egna utvecklingen” (a.a.), vilket han menar att det begränsar deras yrkesval.

3.1.2 Självbild

Även ungdomars självbild är viktig för ungdomars yrkesval menar Ahlgren i boken Hagström (1999) och det påverkas av ett antal olika faktorer. Dels är det hur man upp-fattar andras värderingar och normer som individen bygger sina egna värderingar och normer på, det har också olika stor betydelse för individens självbild vilka personer eller grupper det är. När man pratar om värderingar om vilka kunskaper som är viktiga så påverkas individen mest av de personer som är deras förebilder. Även individens bedömningar av sina egna förutsättningar påverkas av hur andra reagera på individens handlingar och hur man utför olika saker, individen påverkas mer när den skaffar sig fler erfarenheter. Till sist handlar det om vilka mål som individen sätter upp och hur de klarar av att uppnå dessa, och om man misslyckas ofta leder detta till en låg

själv-18

värdering. Det är inte alltid heller individens egen ambitionsnivå som påverkar mest utan det kan vara den som gäller i en viss grupp man ingår i t.ex. en skolklass.

Ahlgren menar att självbilden är viktig för självförtroendet, och om ungdomarna har ett starkt självförtroende så ser de mer möjligheter i sitt yrkesval. De vågar även välja ett mer otraditionellt val utifrån sina egna värderingar.

3.1.3 Svårigheter inför valet

I skolverkets rapport Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon (2004) beskrivs att ungdomar känner sig osäkra inför sitt val till gymnasiet, de är även inte så aktiva att söka information om gymnasieskolan. Ungdomarna har svårt för att se sambandet mellan studie och ett yrke, de har även svårt för att ta till sig förekommande information och olika begrepp i sammanhanget. Här har även lärarna i grundskolan begränsade kunskaper om gymnasieskolan vilket har betydelse för ungdomarnas studie-val. Enligt Borglund (a.a.) är det brist på information om arbetsrelaterade frågor, särskilt personlig kontakt som kan hjälpa ungdomarna i deras valsituation. Det finns gott om informationsmaterial men frågan är om det är rätt anpassat till elever, studieyrkesväg-ledare och lärare. Lärandet är en process för ungdomar, de ska kunna ha en uppfattning om olika saker i ett yrkesliv där de saknar erfarenheter ifrån vilket gör att deras val blir svårare.

3.2 Förr och nu

Historiskt sett har yrkesvalet förändrats, tidigare var det uppdelad i klass och kön. I jordbrukarsamhället fick ungdomarna hjälpa till med de dagliga sysslorna och deras yrkesval var ganska givna. Även borgerskapets ungdomar följde sina föräldrars fotspår. Idag väljer många ungdomar andra yrken än sina föräldrar. Valet de gör följer deras värderingar och är en del i deras vuxenblivande enligt Gustavsson (Hagström 1999) Detta med att välja yrke började på 1900-talet, en förutsättning för detta var att det fanns olika yrken att välja för en större grupp. Under industrisamhället framväxt började man dela på arbetsliv och utbildning, detta gjorde att ungdomars yrkesval blev mer ett påtalat ämne. 1909 skrev (Parson, refererad i skolverket 2004) att det krävs tre saker för ett bra yrkesval, vem hon är, kunskaper om omvärlden och ett sunt resonerande. Efter detta har tankar om yrkesval vidareutvecklats och nya har skrivits.

Under 1990-talet har ungdomar speciellt pojkar från arbetarklassen och invandrare som fått det svårare i sin väg till vuxenlivet. Vi tolkar det som författaren Trondman (2001) menar att det är framförallt fem svårigheter. Den första är att, innan ungdomarna har börjat skolan så har deras uppväxt och sociala villkor präglat dem så att deras skol-resultat är sämre än ungdomar från andra sociala grupper. Den andra är att deras villkor har försämrats i hemmet, barnomsorgen och hela skolgången under 90-talet. Den tredje anledningen är att de inte lyckas lika bra att uppnå godkänt betyg i svenska, matematik och engelska jämfört med andra ungdomar med en annan social bakgrund. Den fjärde anledningen är att de väljer bort högre studier än barn till högutbildade även om de har bra betyg. Det femte skälet är att de har sämre möjligheter till fortsatta studier som är betydande för deras fortsatta väg till arbete.

Det är ungdomar med dåliga förutsättningar som fått sämre villkor i ett samhälle som ställer större krav på ungdomars kunskaper, både i skolan och att vara attraktiv på en arbetsmarknad som ställer stora krav på ungdomarna.

3.3 Teorier om yrkesval

När man ska försöka förstå ungdomars övergång från studier till arbete så skriver Johansson i Hagström (1999) att det inte går att förklara med vanliga modeller som antas vara normalt, respektive avvikande. Vi tolkar det som Johansson menar att här måste man prova andra ”teoretiska ramar” Hagström (1999). Förändringen är enligt en del sociologer ett historiskt skifte till en ny era och den kan jämföras med övergången från medeltiden till det moderna samhället. Han menar att det är ett helt nytt samhälls-system som växer fram och gör att de klassiska samhällsteorierna inte går att använda. När det gäller olika teorier så står det skrivit i en rapport från skolverket (2004) att det finns många teoretiska sätt att se på hur ungdomar väljer utbildning och yrke, tidigare talade man om tankekartor för yrkesvalsteorier och numera kallas de karriärutvecklings-teorier. I rapporten menar man också att enligt dagens teorier att ungdomarna inte väljer utbildning eller arbete utan konstruerar sina karriärer. Det är en livslång process och har av betydelse hur man lever som familj, fritid och hur aktivt man deltar i samhället. Det är viktigt här vilka kompetenser som ungdomarna behöver utveckla och vilken hjälp de kan få för att göra ett bra val när samhället förändras fort.

20

3.4 Ungdomars tankar om framtiden

I en fallstudie av Duarte, refererad i Trondman (2001) beskrivs hur olika ungdomar tänker på möjligheten att få ett arbete. Det är många som ser en arbetslöshet framför sig, ser sin egen skolgång som tråkig och meningslös, de upplever kriminalitet, våld och miljöförstörelse. Det är dock inte alla som ser framtiden så mörk, utan ser möjligheter i sin egen framtid, de upplever starkt självförtroende, tror på sin egen förmåga och vill vara med och bestämma själva. Dessa ungdomar kommer ofta från hem med goda upp-växtförhållanden. När frågan om de kan påverka politik och Sveriges framtid är dock svaren att de känner maktlöshet. När det gäller möjligheten att få arbete tror de att det ska gå bra för dem själva men andra kommer att vara arbetslösa. Detta är att många ungdomar har en stark tro på sig själva men inte på andras. Enligt framtidsforskaren (Puranen, refererad i Hagström 1999) konstateras att slutsatsen av detta är att ungdo-marnas framtidstro är starkt individualiserat och att det är mer en inställning än en tilltro att det är på det sättet.

3.5 Hur gör ungdomarna ett val

Gustavsson skriver i boken Hagström (1999) att välja yrke är inte så enkelt, dels ska man kunna försörja sig på det, det ska finnas jobb och något som är viktigt är att det ska vara intressant och givande också. Nu är det inte så enkelt på arbetsmarknaden utan ibland finns det många lediga jobb men inte någon utbildad arbetskraft att tillgå. Det är också så att det finns utbildningar som många söker till men det finns inga lediga arbeten när de avslutat sina studier. Detta är delvis är ett samhällsproblem men det har en viss påverkan för ungdomars yrkesval.

Något som uppmärksammats är att ungdomar allt mindre går från utbildning till ett fast arbete utan går fram och tillbaka mellan jobb, utbildning och arbetslöshet. Det betyder att det inte blir något definitivt inträde på arbetsmarknaden utan det dras ut på en lång tid menar Jonsson i boken Hagström (1999).

I en undersökning som Jonsson i Hagström (1999) deltagit beskrivs om ungdomars tankar om framtida yrken. En stor grupp skulle kunna tänka sig att jobba inom produktion, olika hantverk och service, det var framför allt unga män inom denna grupp. Till stor del hade de genomgått yrkesinriktade program på gymnasiet. En annan grupp som var nästan lika stor var intresserade av att välja att arbeta inom media eller

andra kulturorienterade yrken, dessa var framför allt yngre kvinnor. De flesta hade gått studieinriktade gymnasieprogram.

I skolverkets rapport (2004) beskrivs det att viktiga faktorer som påverkar ungdomar till deras val till gymnasiet är familjen, närmiljön, kamrater och andra vuxna. Föräldrar roll är stor men inte lika om man bor i en storstad eller i en mindre stad, ungdomarna i stor-staden anser det viktigare att det är de själva som styrs sitt val. När det gäller vem som ungdomarna får stöd av uppfattas det olika i socialgrupperna. Ungdomar i socialgrupp ett upplever det som att det är föräldrarna som har hjälpt dem mest inför valet, medan socialgrupp tre upplever det som de har fått mest stöd av studieyrkesvägledaren på skolan.

I en fallstudie Trondman (2001) finns det lite olika uppfattningar om framtid, yrkes-drömmar och utbildning. Det är många ungdomar som känner en meningslöshet för framtiden och här beskriver vi några. Ungdomar upplever det som att det inte finns några arbeten åt dem för det finns så många arbetslösa och samhället gör inget åt detta. De tycker också att det krävs att de ska ta ett större vuxenansvar och krav på ett eget in-flytande i skolundervisningen men då måste lärarna också utbildas som kan utbilda oss till detta. Ungdomars uppfattning av välfärdssamhället att det finns arbeten åt alla stämmer inte riktigt för vill man inte studera så finns det inga arbeten till den som inte har utbildning.

Men alla ser ju inte negativt på framtiden utan det finns alltid två sidor. Det finns ungdomar som ser ljus på sin framtid och upplever sin situation som att båda mina föräldrar har bra jobb så det finns ingen anledning till att jag inte skulle se ljust på framtiden. Andra tänker att min pappa har eget företag men det är inte det här jag vill arbeta med egentligen men jag kan alltid falla tillbaka och börja jobba där. Det finns även de ungdomar som drivs av att deras föräldrar haft jobb med dålig lön och det har alltid varit problem med pengar i familjen och gör alltid sitt bästa i skolan för de vill ha det bättre än sina föräldrar.

När ungdomar gör sitt val till gymnasiet i grundskolan så har eleverna olika uppfatt-ningar vad det är som styr deras val. Betyg är en anledning och det är tyvärr en del elever som inte kan välja den gymnasielinje som de vill för att betygen inte räcker till, det finns de som har stor inflytande från föräldrar, äldre syskon och kamrater och en del

22

är även tvingade till ett visst val eller har de stora förväntningar från sina föräldrar. Status och prestige spelar också en viss roll, det finns även ungdomar som gör ett själv-ständigt val och de har ett stort intresse för utbildningen och yrket. Det finns även de som bara väljer av en slump eller alltid har gillat yrket Henrysson (1994).

3.5.1 Hur studieval gör ur etnisk synvinkel

I en undersökning av 11 863 svenska och invandrarelever så tolkar vi det som att Lövgren, refererad i Goldstein-Kyaga (1995) menar att invandrarelever har lika bra betyg som svenska elever, det som är viktigast är kunskapen i svenska. Det är de ung-domar som har kommit sent i grundskolan som har svårast att få bra betyg vilket då på-verkar att de klarar inte heller gymnasiet. De ungdomar som går vidare till gymnasiet har också bott här betydligt längre.

Den bok som Goldstein-kyaga (1995) skrivit bygger på elever från norra Botkyrka och de intervjuer, observationer och samtal som gjordes är från åren 1989-1993. Vi tolkar att i undersökningen visar det sig att de flesta elever oavsett om man är invandrare eller svensk så väljer man teoretiska linjer men det är skillnad på olika grupper. Pojkar som är engelsktalande, polacker och assyrier/syrian väljer teoretiska linjer medan de som talar serbokroatiska väljer yrkesinriktade linjer. När det gäller invandrarflickorna så väljer de som talar serbokroatiska, grekiska, polska och spanska oftare teoretiska linjer medan de få assyriskor/syrianskor ofta väljer yrkesinriktade linjer. När det gäller vilka grupper som inte fortsätter till gymnasiet så är det både turkiska, assyriska/syrianska pojkar och flickor men bara pojkar från Finland. Man kan även se att finska och serbo-kroatiska pojkar ofta väljer tekniska linjer de få assyriska/syrianska och turkiska pojkar naturvetenskaplig linje. Bland flickor går ofta de som kommer från Finland och Turkiet vårdlinjen respektive ekonomisklinje.

Vilken social tillhörighet ungdomar har oavsett vilken nationalitet de kommer från så har det en betydande roll för deras studieval och yrke. Det är även så att studiefram-gångarna i olika sociala grupper har ökat. I en OECD-studie av invandrarungdomar i ett antal europeiska länder förklaras det att social tillhörighet är större anledning än vilket land ungdomarna kommer från när det gäller deras studieframgångar. Det visar sig också att det är svårt att bestämma om det är ungdomarnas framgång i studierna som bestämmer yrkesvalet eller det är så att yrkesvalet har stor betydelse för studiemotiva-tionen Goldstein-Kyaga (1995).

Enligt författaren har många en uppfattning att invandrarungdomar väljer att gå samma gymnasielinjer som deras kamrater vilket inte är fallet enligt bokens resultat. Ung-domarnas anledningar till ett visst studieval var intresset, speciella yrkesplaner och möjligheterna att klara studierna. När eleverna själva resonera hur de valt så bygger det på livsideal, livsmål och olika intressen. Det är något som utvecklas i de grupper de lever i, detta gör att det är inom den ram som invandrarungdomar omedvetet väljer sin studieinriktning. Det är en bidragande orsak till att ungdomar som tillhör samma grupp väljer liknande studieinriktningar Goldstein-Kyaga (1995).

3.6 Vad vill branschen

Vad man har för kunskaper är en viktig del när man söker ett arbete och i en studie från skolverket, refererad i Hagström (1999) visar det sig att arbetsgivare tycker att person-lighetsrelaterade kunskaper är minst lika viktiga som ämnesrelaterade kunskaper. Några kunskaper som arbetsgivaren tycker är viktig är att kunna passa tider, kunna ta egna initiativ och att vara noggrann, detta är några sådana egenskaper som efterfrågas, men det var däremot inga som frågade efter särskilda ämneskunskaper eller datakunskaper, utan menade att det får man lära sig på arbetsplatsen.

Att söka arbete inom våra inriktningar finns det goda förutsättningar för. Inom t.ex. fordonsbranschen finns det cirka 6 miljoner fordon idag och det säljs drygt 250 000 nya personbilar varje år, till detta finns det 10 000 mekaniker idag. Det behövs ca.1200 nya mekaniker per år så förutsättningarna är goda för ungdomar som går denna utbildning att få ett arbete. Motormännens yrkesnämnd (Bilproffs 2004) har gett ut branschkrav och vi nämner några. Det gäller att kunna hitta olika slags information i böcker eller databaser på svenska eller engelska och kunna använda sig av instruktionerna och utföra ett arbete utav dessa. Det gäller även att kunna känna till olika slags material som används i olika fordonskonstruktioner, hur deras egenskaper förändras och till vilka olika slags användningsområde de kan användas till. Ungdomarna ska även kunna utföra olika slags arbetsuppgifter med godtagbar nivå i avseende på kvalitet, funktion och trafiksäkerhet.

Detta är bara några av kraven från fordonsbranschen men det säger lite om vilka olika kunskaper som krävs. I plåtslageribranschen där man ska göra ett slutprov efter gym-nasiet och där det krävs att man varit anställt och jobbat ett visst antal timmar för att få ut sitt yrkesbevis så är det många färdigheter från skolan som krävs.

24

3.7 Vad krävs i framtiden

En sak är säker, utbildning och kunskaper är något som vi behöver i framtiden. I skol-verkets rapport (2004) är uppfattningen att produktionen läggs ut mer och mer till andra länder. Vi befinner oss i ett informationssamhälle där det krävs mer kunskaper i produk-tionen och här pratar man även om nya högutbildade jobb för att utveckla kunskap för ny produktion. Detta resonemang med arbeten som är mindre tydliga gör att det inte blir lättare för ungdomarna att välja utbildning.

Duarte, refererad i Trondman (2001) beskriver att i de fallstudier som gjordes kommer det fram att utbildningen inte klarar av att ge eleverna den kompetens som krävs för det nya kunskapssamhället, utan ligger kvar i det gamla reproduktionsmönstret där jobben minskar. Duarte (a.a.) ifrågasätter hur en skola ska se ut som är förändrad och kan mot-svara de moderna kraven och även få med de elever som inte bryr sig.

I ett samhälle med snabba förändringar på arbetsmarknaden så krävs det nya metoder för att hjälpa ungdomar att göra rätt studie och yrkesval. Det krävs bl.a. utveckling för yrkeskåren som ska vägleda ungdomarna. När ungdomarna ska göra viktiga val som påverkar deras framtid och finna mening i sin tillvaro så är det många funderingar som ska besvaras, t.ex. vad vill jag arbeta med, vad kan jag osv. det kan vara sådant de dis-kuterar med kamrater, föräldrar och studieyrkesvägledare i skolan och då är det viktigt att kompetent personal finns. Här är det också viktigt att skolan ta till vara på ung-domars egna idéer, som hur arbetet i skolan kan organiseras för att ge ungdomarna bättre förutsättningar, se om ungdomarnas förväntningar är samma som samhällets Skolverkets rapport (2004).

Med den litteratur som vi har tagit upp här tycker vi att det finns en bra grund för vårt fortsatta arbete. Vi har försökt att klargöra ungdomarnas förutsättningar och tankar om deras fortsatta val till ett yrkesliv.

4. Metod

4.1 Olika metodteorier

Det finns två olika metodteorier den ena är kvantitativ och den andra är kvalitativ. I den kvantitativa metoden är det oftast något som man mäter och observerar för att finna ett samband mellan det som mäts. I Hartmans bok (1989) beskriver han ingående de olika metoderna på ett lättförståligt sätt och även andra författare som Patel & Davidsson (2003) har gett sin syn och förklaringar till de olika metoderna på ett bra sätt. Metoden kan användas av såväl naturvetare som beteende- och samhällsvetenskaparna som gör olika mätningar som de sedan jämför med varandra. Oftast är det frågan om hur mycket eller hur många det finns av det ena eller det andra som sedan delas upp i olika värden och klasser. Vid kvantitativa undersökningar redovisas resultatet oftast med hjälp av diagram vilket är ett lättförståligt och enkelt sätt för de flesta att avläsa de olika mätningarna.

Här kommer det även in vad man kallar för vetenskapligt förhållningssätt och det som tillhör den kvantitativa metoden är positivismen. Det är en kunskap som bygger på att den skall vara logiskt prövbar och kunna delas upp i beståndsdelar som sedan är mät-bara.

I den kvalitativa metoden handlar det om att ha en förståelse för andra människor och deras sätt att leva och vara. Med andra ord skall man kunna leva sig in i andra männi-skors liv och kunna föreställa sig hur de känner sig och hur de upplever olika situatio-ner. Förståelsekunskap är viktigt om man skall kunna förstå andra människor och speciellt inom vetenskapsteorin och även för beteende- och samhällsvetenskaparna. De vanligaste undersökningsmetoderna inom den kvalitativa metoden är naturalistiska observationen och djupintervjuer men det finns även en del andra. Resultatet man får av dessa intervjuer eller observationer kan man inte mäta.

Den hermeneutiken är raka motsatsen till positivismen för den betyder ungefär att man skall tolka andra människors liv. I princip betyder det att den mänskliga existensen tolkas även handlingar och livsyttringar för att få en förståelse och inlevelse i speciella människoöden.

26

4.2 Diskussion av kvantitativa metoden

Denna typ av metod är kännetecknande för en hög standardisering och strukturering av frågorna man ställer. Det är en metod som används när man skall mäta olika saker och dessa indelas i olika klasser. Hartman (1989) har en enkel definition istället för att man frågar sig hur mycket finns det, kan man fråga i vilka kvantiteter finns det? Den kvali-tativa metoden innebär att forskaren samlar in en massa fakta för att analysera dem för få fram ett mönster som kanske gäller för alla. Denna metod passar inte in på det vi skall undersöka och det är en alldeles för stelbent metod för den forskning vi skall utföra. Ordningen på frågorna är förutbestämd och intervjuer skall ske på samma sätt. För det mesta är svarsalternativen givna, och de flesta av frågorna är ja eller nej frågor. Här kan man sända ut frågorna som enkäter och behöver inte ha någon personlig kontakt med dem som man intervjuar, det kan även genomföras via telefon och det kan vara en annan person som inte har någon knytning till arbetet. Denna typ av metod tycker vi är allt för upp styrd och ger inte några utrymmen för eleverna att svara spontant och rakt.

4.2.1 Diskussion av kvalitativ intervju

Den valda metoden har varit att göra en kvalitativ halvstrukturerad intervju eftersom den har hög grad av standardisering men en lägre grad av strukturering. Denna teori passar bra till den undersökningen som skulle göras eftersom vi ställde ett antal frågor i en viss ordning men de som intervjuades hade möjlighet att formulera sig fritt. I den kvalitativa metoden skall man sätta sig in och förstå människors liv och livssituationer. I Hartmans bok (1989) finns en bra beskrivning på denna typ metod som lyder fritt tolkat att undersökningen går ut på att försöka nå förståelse och livsvärlden hos en individ eller en grupp individer. Och i undersökningen passar denna metod utmärkt, för våra frågor går ut på att sätta oss in i elevernas tänkande inför deras val av inriktningar och andra situationer som uppstår i deras liv. Man kan även välja att göra den opersonligt genom att skicka ut frågorna och ge de intervjuade utrymme att skriva längre svar. Detta kan kanske ha en fördel om de får sitta hemma i lugn och ro på sitt eget rum och besvara frågorna, vissa kan bli hämmade av att ha en diktafon eller mikrofon framför sig när de skall svara.

4.2.2 Andra intervjumetoder

När det gäller den ostrukturerade ej standardiserade intervju så tror vi att man måste vara en väldigt duktig intervjuare för att kunna genomföra en sådan med ett gott resultat. Den används mest när det gäller att ta reda på vad som karakteriserar en grupp

olika individer, här kan den gruppen tala om vad de vill eller vad de helst vill diskutera. När man gör dessa intervjuer sker de alltid personligt, det är som en konversation där man försöker att få ut så mycket som möjligt ur den man intervjuar.

Naturalistisk observation är när den observatör finns i samma rum som eleverna, som i vårt fall, men det får inte märkas att man gör någon speciell observation. Denna typ av metod kan användas när det kommer in nya elever i nya klasserna, för att lära känna dem. Det är här man skall lyssna av vad eleverna har att säga om just de frågorna som är av intresse när de pratar med varandra sinsemellan. Det lättaste är att bara vara sig själv och delta i gruppen som vanligt. Att få bra relationer med dem som är nya i klassen kan ta lite längre tid, för att komma dem in på livet så att de öppnar sig och talar fritt och ohämmat. Denna metod är en bra metod och den har vi haft användning för tack vare att man läst Hartman (1989) där han beskriver ingående att det är ett visst beteende, utspel, gester och konversationen i gruppen som är intressant att observera

4.3 Motivering för val av metod

Valet blev en kvalitativ intervju som metod, eftersom den kan användas när man vill nå en förståelse för människor deras problem som uppstår och deras leverne i världen. Enligt boken av Patel & Davidson (2003) är en hermeneutiker en sådan person som tolkar andra människors livssituation genom att tolka och förstå det skrivna språket samt människors handlingar och deras livsyttringar.

Enligt Johansson & Svedner (2001) när det gäller öppna frågor kan undersöknings-gruppen svara vad de vill, men om man använder sig av fasta frågor är svarsalternativen mer givna.

När det gäller öppna och slutna frågor är det viktigt att välja rätt beroende på vad man skall undersöka och vi vill här citera vad Wärneryd (1967) säger i sin bok. ”Slutna frågor kan få den svarande att känna igen något, medan öppna frågor kan få den svarande att komma ihåg något”

Valet blev att göra en intervju som var halvstrukturerad med tanke på att den skulle vara lättare att sammanställa när intervjuerna var gjorda. Frågor har ställts till eleverna i den ordningen som bilagan visar men det har även getts utrymme för eleverna att formulera sig fritt när de har velat prata av sig om något annat. Det är viktigt att få en bra relation till de elever man skall intervjua för att de skall våga säga sin egen mening och visa de

28

känslor och attityder som de verkligen har. Inledningsvis börjades det med några neutrala frågor och sedan vidare med frågor som rörde de faktiska frågorna som var de viktigaste att få reda på.

4.4 Urval tid och plats

Intervjuerna är utförda på två gymnasieskolor varav den ena ligger i en större stad och den andra i en lite mindre stad. De inriktningar som intervjuerna är utförda på är fordonsprogrammet och byggprogrammet. Den ena skolan har bara ett program, medan den andra skolan har sex olika program. Tiden för genomförandet av intervjuerna gjordes under år 2005 på höstterminen vecka 33-34 precis i början på årskurs två.

För att få svar på frågorna måste det väljas en lämplig undersökningsgrupp och vi kom då fram till att de elever som just gjort sitt val inför årskurs två hade valet färskt i minnet vad det var som påverkade dem mest. Detta eftersom de gjort sina val under vårterminen 2005 var det en lämplig grupp. En förutsättning för att eleverna skulle få vara med på intervjuerna var att de genomgått årskurs ett på gymnasiet och gjort sitt val av inriktning.

Urvalet är sexton pojkar födda 1987 och 1988. Bland dessa elever är det några som har invandrarbakgrund och resten är svenskar.

Några av eleverna på byggprogrammet kommer från andra kommuner och har kommit in på plåtutbildningen för att deras egen kommun inte har den utbildningen. Det har valts ut åtta stycken elever att intervjua från varje skola, som precis har börjat årskurs två och valt inriktningar som finns på våra program. Intervjun ägde rum under lektions-tid med eleverna en och en. På fordonsprogrammets inriktning för mekaniker har vi valt ut åtta stycken elever med olika bakgrund. Detta med tankar på att det kan ha betydelse från vilken ort de kommer ifrån, vilken social och etnisk bakgrund de har. Detta gjorde vi för att vi trodde att vi skulle få en bättre bredd av deras svar på frågorna i intervjun. På byggprogrammets plåtinriktning tas det bara in åtta stycken elever i årskurs två och där är det bestämt att intervjua samtliga som valt plåtinriktning.

4.5 Intervjuer och samtal

Det första vi gjorde var att ta kontakt med rektorerna och få ett godkännande från dessa, när detta var klart informerades eleverna om att intervjuerna skulle genomföras. Rektorer på skolorna fick följebrevet plus frågorna för att kunna ge oss ett besked om

att de frågorna som var sammansatta av oss kunde användas. Vi kände det som att vi ville hade ryggen fri om någon av föräldrarna skulle anmärka på någon av frågorna. Det kändes tryggare när rektorerna godkänt dem innan de skickades hem till föräldrarna. Frågorna har även genomlästs av två lärarkolleger på varje skola och några frågor har omformulerats efter synpunkter från kollegerna. Rektorerna gav klartecken från deras sida och tyckte att frågorna var bra formulerade, de kunde inte hitta något i frågorna som var stötande inte hellre något som kunde skada eller kränka någon elev. Efter detta besked kunde arbetet sättas igång med att planera in våra intervjuer, komma överens med kollegerna som skulle hjälpa oss med de övriga eleverna i klassen som samtidigt hade sina ordinarie lektioner.

Intervjun skulle handla om vad det var som hade påverkat dem att välja de yrkesinrikt-ningar som de hade gjort inför årskurs två. Eftersom eleverna inte är myndiga tyckte vi att det var bäst att få det godkänt av föräldrarna. Detta gjordes genom att skicka hem ett informationsbrev där det talades om syftet med intervjun och där även de frågor redovi-sade som skulle ställas till deras barn. Det talades också om att det var konfidentiellt och att allt materialet kommer att förstöras efter sammanställningen, inga namn kommer att kunna spåras med hjälp av våra uppgifter.

Sexton intervjuer med elever från fordonsprogrammet inriktning mekaniker och bygg-programmet inriktning plåtslageri har genomförts. Intervjuerna har gjorts enskilt med eleverna, detta har skett under lektionstid eftersom det avsatts tid för att göra intervju-erna i lugn och ro. Den ene av oss har genomfört intervjun genom att bara föra anteck-ningar medan den andre har använt bandspelare och gjorts anteckanteck-ningar efterhand som intervjun pågått. Dessa hjälpmedel har använts för att underlätta i sammanställningen av resultatet. Bandspelare har den fördelen att man kan spela upp och lyssna av bandet flera gånger om. Det har nämnts i litteraturen av Rolf Ejvegård (2003) att det kan vara hämmande för dem som man intervjuar att använda bandspelare, men det har visat sig tvärt om bland de elever som intervjuats. Arbetet går ut på att ta reda på varför eleverna valt just dessa inriktningar och det har framkommit en hel del svar på de frågor som ställdes i intervjuerna. Genomförandet har gått enligt planerna, eleverna har verkligen ställt upp på intervjuerna och visat sig intresserade med att förklara hur de tänkt och vad som påverkat dem i sina yrkesval.

30

4.6 Datainsamlingens genomförande

Intervjuerna med eleverna har gjorts under lektionstid när de har haft karaktärsämnet. De övriga eleverna i klassen har jobbat självständigt med sina uppgifter i verkstäderna under tiden som intervjuerna gjorts med dem en och en. Våra kolleger ställde upp med att se till eleverna för att de inte skulle lämnas ensamma om det skulle dyka upp några problem för dem. Det hade avsatts om gott tid för de elever som skulle intervjuas. Ett speciellt rum hade ordnats där inget kunde störa och där ingenting kunde göra så att eleverna kände sig stressade. Inne i rummet fanns det lite fika till eleverna och intervjun började med att snacka med dem om vad de skulle göra efter att skoldagen var slut. Det pratades även om deras fritidsintressen för att få en avslappnad stämning. Eleverna fick läsa igenom frågorna och fråga om det var något som de inte förstod innan själva intervjun började. Det var några elever som undrade över vissa saker och ord som man fick förklara för dem vad de betydde. Datainsamlingen har gått till på lite olika sätt men som vi nu i efterhand kan se det har resultatet blivit detsamma. Detta trots att den ene av oss har använt bandspelare som han sedan lyssnat av och sedan skrivit ner intervjun ordagrant för hand. När det var klart skrevs det in på datorn. Den andre har skrivit ner svaren direkt på ett block och han har sedan renskrivit det på datorn. Att tillvägagångs-sättet har varit olika beror på våra egna personliga uppfattningar om vad som var enklaste sättet att komma fram till den slutliga redovisningen av svaren på frågorna. Det har gjorts en sammanställning av intervjuerna där personerna har numrerats från ett till åtta och svaren på de tretton frågorna kan man enkelt utläsa hur de olika eleverna svarat.

4.6.1 Omständigheter kring datainsamlingen

Själva intervjuerna genomfördes på det sättet vi hade planerat. Den lokal vi använde oss av var i en avslappnad miljö där eleverna kände sig trygga. Alla eleverna svarade på samtliga frågor och tidsschemat med intervjuerna stämde perfekt när väl skolan hade börjat.

4.6.2 Bortfallet

Av de åtta utvalda eleverna på fordonsprogrammet har samtliga ställt upp på intervju-erna vid den planerade tiden för genomförandet och där har alltså inte varit något bort-fall. På byggprogrammet har det varit samma sak, alla de åtta eleverna har ställt upp och svarat på frågorna efter det uppgjorda schemat och inget bortfall här heller. Eleverna har varit intresserade av att ställa upp på intervjuerna, de har själva uttalat sig om att kunde de hjälpa till och få fram ett resultat som man kan ha nytta av när det gäller att rekrytera

nya elever till våra program så är det positivt. I resultat har det framkommit mycket som kan användas när det gäller framtida rekrytering.

4.7 Datainsamlingsmetodens standardisering och strukturering

Valet av frågorna till intervjun har tagits fram från våra egna funderingar som funnits angående vad det är som får eleverna att välja våra inriktningar. I inledningen och i frågeställningar och syfte finns några av frågorna med som en röd tråd genom vårt arbete. Intervjun som gjordes är ett ganska vanligt tillvägagångssätt och miljön som användes av oss var ett rum där eleverna kunde känna sig avslappnade och ingen kunde komma och störa under själva intervjun. Eftersom eleverna endast varit hos oss några veckor innan intervjun genomfördes fanns det möjlighet att observera dem och lyssna lite på deras resonemang om hur de hade hamnat in på våra inriktningar. Detta råd har man fått via forskning av (Chadwick, Bahr & Albrecht, refererad i Johansson & Svedner 2001) som talar om hur vanligt det är att man lägger svaren i den intervjuades mun.

Dessa forskare påstår att även de som är utbildade till att intervjua som journalister kan hamna i den fällan att de påverkar den intervjuade utan att de själva tänker på det. Därför är det viktigt att vara väl förberedd som intervjuare och med en väl genomtänkt frågeställning som kan bygga på tidigare forskning inom området för att man inte skall hamna i de felkällor som är gjorda tidigare. Det är viktigt att syftet med intervjun är klart och tydligt, så att en god relation kan uppstå mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. Detta är för att få fram så uppriktiga och ärliga svar som möjligt. Själva strukturen på frågorna var den att det var tretton frågor uppskrivna på ett papper och de ställdes till dem i den ordningen som de var nedskrivna.

4.8 Undersökningens validitet

När det gäller analysmetod så är den typ som valts ut tillförlitlig enligt vår uppfattning. Vi anser att det var rätt kategori elever som valts ut för att intervjuas, eftersom eleverna precis har börjat årskurs två har de sina inriktnings val färskt i minnet. Enligt vår upp-fattning tror inte vi att vi som lärare har haft någon påverkan på elevernas svar beroende på vår maktposition. Det kunde inte märkas något på eleverna att de kände att de måste svara på ett visst sätt bara för att vi lärare var de som ställde frågorna och höll intervju-erna med dem. De frågor som ställdes till dem genom intervjun kändes som elevintervju-erna svarade rakt och ärligt vad de tyckte och tänkt. Vi tyckte ändå att vi fick vår

fråge-32

ställning besvarad och fick det resultatet som vi ville ha fram av intervjun. Det framkom en hel del andra saker om hur eleverna verkligen tänker när de skall göra sina val, genom den halvstrukturerade intervju där de kunde prata lite fritt om vad de ville. Försök med att formulera frågorna så eleverna kunde förklara hur de tänkte i de olika frågeställningarna och sedan prata fritt utan att det skulle vara något som hämmade dem, för att få ett så bra resultat som möjligt.

4.8.1 Frågornas validitet

Frågorna ställdes med utgångspunkt av vad som skulle tas reda på i vårt examensarbete och intervjuerna har gett oss det som skulle tas reda på. De frågor som skulle analyseras och som satts samman var med utgångspunkt av de huvudfrågor som fanns med i syfte och frågeställningar, de tretton frågor som ställdes till eleverna finns med i bilagorna. Huvudfrågorna är följande.

• Vilka olika faktorer påverkar elevernas val av inriktning?

• Vilken kunskap har eleverna om deras inriktning och om deras framtida yrke? Med de tretton frågorna som har ställts till eleverna har målet nåtts som vi hade för avsikt att få fram. När det gäller branschen så informerar både fack och arbetsgivare eleverna innan de gör sitt yrkesval både vad det gäller inkomster och tillgång på jobb. Ett exempel på en fråga om branschen är informationen från densamma och hur det på-verkar tillförlitligheten vid våra intervjuer när eleverna har blivit insatta i branschens förutsättningar. Dessa förutsättningar är bra för eleverna att veta innan man väljer yrke och inriktning, det är därför som den här frågan är viktig att ha med, om hur mycket branschen påverkat elevernas val.

4.8.2 Reliabilitet

När det gäller noggrannhet vid analyseringen av den metod som använts, tycker vi att de svar som kommit in på våra intervjuer går att analysera ganska noggrant. Den halv-strukturerade intervjun som gjordes med våra tretton frågor gör att det var lättare att jämföra och analysera reliabiliteten mellan elevernas svar. När man använder sig av diktafon eller bandspelare kan man spola fram och tillbaka och göra jämförelser med svaren på de olika frågorna man ställt. Meningen med en halvstrukturerad intervju är att eleverna skall ge lite olika svar på frågorna och att de kanske kommer in på andra väsentligheter som rör frågan, detta gör det klart lite svårare vid sammanställningen av

resultatet. Men som vi ser det skall det inte påverka noggrannheten av analysen utan bara försvåra den lite. Naturligtvis skall dessa väsentligheter som eleverna kommit in på också redovisas för sig i sammanställningen av resultatet.

4.9 Etiska frågor

När det gäller det moraliska i forskning är det viktigt att man inte fuskar sig till resul-taten eller stjäl någon annan forskares resultat och redovisar dem som sina egna rön, tester eller experiment. Att redovisa någon annans tidigare gjorda resultat är knappast något som för forskningen framåt eller gör den som fuskat särskilt trovärdig. Det är där-för viktigt att man verkligen gör sina egna intervjuer och inte där-försöker att hitta liknande uppsatser eller böcker med samma ämne och bara skriva av dessa resultat som redan är gjorda av andra författare eller forskare. Det är våra resultat som är unika och som kan ge nya rön för forskningen och dessa speciella resultat har vi fått fram med hjälp av våra elever som börjat i årskurs två under höstterminen år 2005. När vi gjorde vårt urval på fordonsprogrammet tycker vi att vi rent moraliskt har valt ut elever med olika bakgrund både socialt och etniskt för att få en trovärdighet i undersökningen.

5. Resultat

5.1 Våra frågeställningar

Vi presenterar våra frågeställningar här igen.

• Vilka olika faktorer påverkar elevernas val av inriktning?

• Vilken kunskap har eleverna om deras inriktning och om deras framtida yrke? Här nedan kommer vi att presentera svaren på våra intervjufrågor och detta ska då visa hur eleverna tänker när de gör sina val till våra gymnasieinriktningar och det yrke som följer. Vi kommer att förklara lite om de olika individerna som har ingått i de olika grupperna. I grupp ett så har ungdomarna valt inriktningen personbilsteknik. I denna grupp så har två av åtta elever invandrarbakgrund och de andra är svenska. Dessa två bor i så kallade invandrarområde i en större stad, fyra av de andra bor i ett vanligt om-råde i en större stad, en bor i ett mindre samhälle och den sista bor på landet. Grupp två har då valt inriktning plåtslageri och där är alla ungdomarna av svenskt ursprung. Där kommer fem av ungdomarna från en mindre stad och tre stycken från landet. Alla ung-domarna är pojkar. Vi kommer att presentera resultatet som två grupper.

5.2 Elevers påverkan av föräldrar kamrater eller arbetsmöjligheter

Vi kommer här att presentera svaren på den första frågeställningen. Det vi vill få veta är hur ett antal olika faktorer påverkar eleverna när de väljer inriktning. Vi har ställt ett antal frågor om olika faktorer som påverkar eleverna. För att tydliggöra om ungdomarna påverkas eller inte visa vi här i ett diagram och därefter följer ett förtydligande av frågorna.

36 0 1 2 3 4 5 6 7 8 antal elever or t kom pis_ar fö rä ldra r in tre ssen br anc he ns _e fte rfrå ga_n lö ne niv_å frågor frågeställning 1

skola 1påverkat skola 1 ej påverkat skola 2 påverkat skola 2 ej påverkat

5.2.1 Ortens påverkan

Den första frågan handlar om orten ungdomarna bor eller kommer från har någon på-verkan på elevens val av inriktning. De svaren vi fick fram var att i grupp ett, så var det tre elever som tyckte att den ort som de kom från hade påverkat dem, ett av svaren var att där jag bor så har vi alltid hållit på att skruva med olika saker så det är ett gammalt intresse och de andra två svaren var att det är många som håller på med bilar på fritiden och att det är många ungdomar som har bilar så att detta är det stora intresset i samhället. De andra fem ansåg att orten inte hade påverkat dem. I grupp två så var det två som tyckte att de påverkats en del, den ena tyckte att det betyder att jag får jobb hos mina släktingar för de har sitt företag där, den andra ansåg att det hade påverkat han för det fanns inte så många plåtslagare i den staden. De andra sex hade det inte påverkat.

5.2.2 Kompisarnas påverkan

Frågan är om kompisarna har någon påverkan på elevernas val till deras inriktning. I grupp ett så var det fyra elever som tyckte att de hade det. Deras svar var att de tyckte att de blivit påverkade för att alla deras kompisar var intresserade av bilar, de andra fyra tyckte inte det hade påverkat dem. I grupp två så var det bara en som hade påverkats och han svarade att hans kompisar hade också tänkt välja denna inriktning och en av

kompi-sarna hade visat honom mycket vad yrket innebar för hans pappa hade eget plåtslageri. De andra sju tyckte inte att deras kompisar hade påverkat dem.

5.2.3 Föräldrar eller syskons påverkan

Den här frågan är om ungdomarna anser att föräldrarna påverkar deras val av inriktning. I grupp ett svarade en att han hade påverkats och det var hans äldre bror, han jobbar i yrket och tyckt att det var ett bra val och skulle passa honom, de andra sju hade inte blivit påverkade. I grupp två var det två stycken som blivit påverkade och det var deras pappa som jobbade som plåtslagare, de hade tyckt att det var ett bra yrke och den enas pappa vill att han skulle ta över hans företag. De andra sex hade inte blivit påverkade.

5.2.4 Påverkad av sitt intresse

Denna fråga är om elevens intresse påverkat deras yrkesval. Här har eleverna i grupp ett svarat att sju stycken blivit påverkade av sitt intresse och fem av dem ansåg att de verkats mycket för bilar är deras stora intressen och två stycken tyckte att det delvis på-verkat deras val. En elev ansåg att det inte påpå-verkat han alls. I grupp två var det två elever som ansåg sig påverkade och deras svar var att det är roligt att hålla på med plåt och att det är roligt att se hur det växer fram hela tiden och bli bra. De andra sex hade inget speciellt intresse för plåt.

5.2.5 Branschens påverkan

I denna fråga har vi undrat om branschens efterfrågan har påverkat elevens yrkesval. Grupp ett svarade att tre elever hade blivit påverkade och fem stycken hade inte påver-kats alls. De tre som blivit påverkade svarade att det kändes tryggt att veta att det finns goda chanser att få jobb. De andra fem svarade att det inte påverkade dem alls. I grupp två så var det sex stycken som blivit påverkade och deras svar var att det behövdes många plåtslagare och att det kändes tryggt att det fanns jobb. De tre andra hade inte påverkats av efterfrågan av arbetskraft i branschen.

5.2.6 Påverkan av lönenivån

Frågan är om lönenivån påverkat elevens yrkesval. I grupp ett så svarade alla eleverna att lönenivån i det kommande yrke inte hade påverkat dem. I grupp två så var det fyra stycken som ansåg att det påverkat dem, deras svar var att tjänar man bra så har det en viss betydelse. De andra fyra tyckte inte det hade påverkat dem.

38

5.2.7 Föräldrarnas yrke

Den sista frågan är inte med i diagrammet för den handlar om vilket yrke som elevernas föräldrar har. Vi har tagit med denna för att kunna se vissa samband eller inte. I grupp ett så var den ingen som hade föräldrar som jobbade i det yrket som eleven hade valt. Alla föräldrarna hade olika yrken, 13 av dem jobbade som så kallade vanliga arbetare, två stycken på chefsnivå och en som tjänsteman. Föräldrarna i grupp två var det en för-älder som jobbade i yrket som eleven valt, resten hade olika yrken. 12 stycken jobbade som arbetare, tre som tjänstemän och en som akademiker.

5.3 Vet eleverna vad utbildningen och yrket innebär

Med den här frågeställningen så undrar vi hur mycket eleverna vet om utbildningen och yrket. Vi vill även veta hur och av vem de har fått informationen. Vi kommer här att presentera svaren på frågeställning två.

5.3.1 Trivas på inriktningen

Den första frågan är vad det är som gör att eleven tror att han kommer att trivas på den inriktning han har valt. I grupp ett så var det en som svarade att det var en bra utbildning och att det var lätt att få jobb. De andra sju svarade att det var detta de var intresserade av och att det var roligt att jobba med det de tycker är kul. I gruppen två så svarade fyra av eleverna att det leder till ett bra yrke, två att de tycker det är roligt att jobba med plåt, en att det är roligt att jobba med händerna, och en för att det är en liten klass.

5.3.2 Information om år ett

Denna fråga är om hur eleverna har fått information om innehållet i årskurs ett och vad det innebär att gå första året gemensamt. Fem av eleverna i grupp ett svarade informa-tionsblad varav tre stycken också varit med på informationsdag med yrkeslärarna och branschen, en svarade lärarna, en svarade yrkesläraren och kompisar, en svarade konsulenten, informationsdag och yrkesläraren. I grupp två svarade två att den var syo-konsulenten, två svarade att de fick prova på olika inriktningar, två svarade att de inte hade fått någon information, en att det var från lärarna och branschen och en att han brydde sig inte för han hade redan bestämt sig.

5.3.3 Påverkan av första året

Frågan är på vilket sätt det första gemensamma året har påverkat elevens yrkesval. I grupp ett svarade sex elever att de inte påverkats av årskurs ett och två stycken ansåg att

de bara blivit mer övertygade att de valt rätt. I grupp två svarade sex elever att de blivit påverkade när de fick pröva på de olika inriktningarna och två svarade att inget hade påverkat dem.

5.3.4 Vad som krävs för att få en anställning

Denna fråga handlar om eleven förstår vad som krävs för att han ska få en anställning inom yrket. Eleverna i grupp ett svarar att de behöver ha bra inställning, vara motive-rade, bra betyg, slutbetyg, bra omdöme från praktikplatsen, sköta sig, vara duktig och kunna det mesta. I grupp två svarade eleverna jobba bra och inte hålla på att tramsa sig, slutbetyg, godkänt i alla ämnen, bra inställning och fullständiga betyg för att bli lärling.

5.4 Har eleverna en förutfattad mening

I denna frågeställning så funderar vi om eleverna tror att deras tankar om inriktningen och yrket har haft någon påverkan på deras val.

5.4.1 Påverkan från mässor, medier eller branschen

Fråga ett är om gymnasiemässor, medier, branschen eller någon annan information på-verkat elevens yrkesval. I grupp ett så svarade alla att det inte hade påpå-verkat dem alls, de visste redan vad de skulle välja. I grupp två var det en som ansåg sig blivit påverkad, han tyckte information och broschyrer han kollat igenom var bra. De andra sju tyckte att det var annat som påverkade dem.

5.4.2 Nöjd med sitt yrkesval

Den andra frågan var vad som gör att eleven känner sig nöjd med sitt yrkesval. Grupp ett svarade fem av eleverna att de fick göra det som de tycker är roligt och intressant, en svarade att han fick göra det som han tycker är roligt, en svarade att det fanns jobb och den sista visste inte vad han var nöjd med. I grupp två så var det tre stycken som svarade att de kände sig nöjda för att det finns arbete till dem, tre av eleverna svarade att det var kul och det var det de ville göra, en svarade att han fick jobba med händerna och en visste inte.

5.5 Sammanfattning

Vi har här valt att göra en liten sammanfattning och kommer sedan att förtydliga alla svaren i diskussionen. Det vi kan se av resultatet är att svaren mellan skolorna är ganska lika, t.ex. har föräldrars påverkan till ett visst studieval inte så stor betydelse på någon av orterna. Det vi kan se en skillnad mellan orterna är intresset, på den ena skolan är

40

bilar ett stort intresse samtidigt som plåtslageri inte är något speciellt intresse för eleverna på den andra skolan. Där finns ett annat gemensamt intresse och det är att få jobba praktiskt och få skapa något med händerna. Vi kan även se att eleverna på bygg-programmet blev mer påverkade av att få prova på olika inriktningar i årskurs ett. Eleverna tycker inte det viktigaste är att det finns jobb åt dem eller att det är välbetalt, utan det som är viktigast är att de får utbilda sig och jobba med det som är roligt och som de är intresserade av just nu. Vi tolkar det som att eleverna inte heller påverkas av gymnasiemässor, medier eller branschen, de verkar göra sina egna tolkningar av andra faktorer. De elever som inte har blivit påverkade i frågorna har vi inte gått vidare med följdfrågor för att vi tyckte det räckte med vad de hade blivit påverkade av i våra frågor.

6. Diskussion

Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar eleverna mest i deras yrkesval, detta är vi mycket intresserade av att veta för att kunna hjälpa eleverna med goda råd och erfarenheter som kommit fram genom denna undersökning. I detta kapitel tas det upp olika faktorer som påverkat valet och hur man som lärare ser det i förhål-lande till eleverna. Det kommer även att diskuteras om de frågor som är ställda till eleverna. Dessutom kommer en diskussion att tas upp om vad vi lärare trodde var den vanligaste orsaken var till att påverka elevernas val. Andra saker som kommer att tas upp är tillförlitligheten i undersökningen. Viktiga saker som reliabilitet, validitet kommer att lyftas fram. Avslutningsvis kommer det att diskuteras om en framtida forskning.

6.1 Värdering av undersökningen

Här kommer en reflektion av vår egen undersökning för att få fram vad som fungerade bra eller dåligt. Intervjuerna var planerade att genomföras vecka 33 men genomfördes även under vecka 34 eftersom eleverna började en vecka senare, vilket ställde till vissa problem. Arbetet med metod och resultatkapitlet kunde slutföras när intervjuerna var gjorda. Varje elev har svarat rakt och ärligt på våra frågor som vi upplever det och de har gett ett uttömmande svar på frågorna. Det märktes på eleverna att de var trygga när de kom in i rummet där intervjuerna genomfördes och det fanns det inga faktorer runt omkring som påverkat eleverna eller resultatet.

I boken av Patel och Davidsson (2003) läser vi att det finns både för och nackdelar att använda sig av bandspelare, men för en av oss tyckte att det underlättade när man skulle lyssna av intervjuerna för sammanställningen. Som tidigare nämnts kan vi inte komma fram till att resultatet har blivit annorlunda för att en av oss inte använt bandspelare. I samma bok av Patel och Davidson kan man läsa om att deras erfarenheter är att när man jobbar med bandspelare kan det vara hämmande när det gäller svaren från de inter-vjuade. Det positiva med avlyssningen och nedskrivningen av resultatet var att man verkligen satte sig in i svaren. Planeringen och genomförandet har fungerat bra. Resultat från intervjuerna i vår undersökning har gett det som eftersträvades att få reda på.

42

6.2 Elevernas bakgrund

Vissa elever i grupp ett kommer från andra länder med invandrarbakgrund medan eleverna i grupp två är födda i Sverige av svenska föräldrar. Ofta är det så att vissa har en uppfattning om att elever som kommer från andra länder inte har samma intressen som de svenskfödda eleverna har, men det har våra intervjuer visat. I boken av Goldstein-Kyaga (1995) så har det gjorts intervjuer med invandrarelever under åren 1989-1993 där det har visat sig att de flesta väljer teoretiska linjer. Men det skiljer sig mellan grupperna var de kommer ifrån t.ex. de som talar serbokroatiska väljer oftast yrkesinriktade linjer. Det gäller samma med flickor att det är vissa grupper beroende var de kommer ifrån som väljer praktiska inritningar. Av de invandrarpojkar som valt fordonsprogrammet så stämde denna teori. Intresset för bilar har varit det avgörande när det gäller val av inriktning för dessa pojkar. Även de elever som är svenskfödda i grupp ett har bilar som intresse och det är därför de valt fordonsprogrammet. Detta var inget nytt för oss lärare, det har varit så sedan femtitalet att många svenska ungdomar varit intresserade av motorer och bilar.

När det gäller grupp två är alla födda av svenska föräldrar men har inte påverkats av att välja plåtslageriet för att det är något typiskt svenskt jobb. Den skolan som har bygg-programmet inriktning plåt, finns det ingen elev med invandrarbakgrund som valt den inriktningen. Det gäller hela byggprogrammet i den här lilla staden, att i år fanns det inga elever som sökt in på bygg med invandrarbakgrund. Kanske för att det inte är någon status i dessa yrken i utlandet, intressant ämne att ta upp och forska vidare om i framtiden. I grupp två ser eleverna nog byggyrkena som lite mer statusyrken där man kan tjänar bra och har en viss flexibilitet och frihet i jobbet. Och detta stämmer bra överens med våra teorier som vi hade innan intervjuerna gjordes.

6.2.1 Ortens påverkan

När det gäller vilken ort eleverna kommer ifrån så trodde vi att den skulle ha större påverkan än den hade på eleverna. Av sexton elever var det bara fem stycken som tyckte att orten påverkat dem i sitt yrkesval. I första gruppen var det tre som tyckte att orten hade betydelse, men för de andra fem var det bara intresset som styrde. För dessa tre elever betydde orten mycket de hade kontakt med företag på orten och kompisar som hade verkstad hemma i garaget, där de kunde vara med och skruva på bilar. Oftast är det så att man känner någon inom det yrket man valt och det ger en viss trygghet som gör