Den första aktionen syftade till att utforma en inspirerande lärmiljö på avdelningen som lockar barnen till lek och lärande samt skapar förutsättningar för samspel. Vi valde att förändra och utveckla den befintliga lärmiljön genom att möblera om och tillföra nytt material. Vi tillförde utforskningsmaterial som inspireras av naturen och syftar till undersökande av naturkunskap då avdelningens tema under utvecklingsprojektet är djur och natur.
Bild 2 Förändringen Bild 3 Fönsterbrädan
Överblick av den förändrade lärmiljön Uppdukning av material på fönsterbrädan inspirerat av insekter
22
Bild 4 Spegelkub Bild 5 Utforskningsmaterial
Spegelkub med inspirerande naturmaterial Inspirerad uppdukning med lupp, våg och naturmaterial
Vi valde att flytta ut och sära på de befintliga bänkarna så att barnen kan gå runt dem. Detta för att skapa förutsättningar för samspel mellan barnen och mellan barn och pedagoger, men också för att materialet på bänkarna skulle bli mer lättillgängligt för barnen. Genom att vi flyttade ut bänkarna från fönsterbrädan skapades förutsättningar för att använda fönsterbrädan till uppdukning av material, så som litteratur om djur och natur, luppar, ärtskott, träplattor, insektsbilder. På den ena bänken placerade vi spegelkuben och dukade fram skålar med kastanjer, kottar, pinnar och på den andra bänken ett fat med löv och träpolletter, skålar med stenar, kottar och kastanjer samt en våg och en större lupp. På sidan av bänkarna satte vi upp laminerade bilder med fakta om olika insekter; fjäril, nyckelpiga, tordyvel och myror. Över bänkarna hängde vi upp en trädgren med belysning i, detta för att väcka intresse för lärmiljön samt skapa en inbjudande känsla.
Morgonen efter förändringen av lärmiljön fick barnen på avdelningen möjlighet att utforska lärmiljön. Vi valde att observera lärmiljön mellan 8.00-9.00 och 13.00-14.00 denna dag. Vid dessa tillfällen var vi delaktiga och spelade in observationerna på Ipaden för att efteråt kunna reflektera tillsammans. Barnantalet varierade vid de olika observationstillfällena då barnen kom och gick som de ville mellan de olika lärmiljöerna på avdelningen. Fyra av barnen på avdelningen hade inte hunnit komma vid den första observationen men de var deltagande vid det andra observationstillfället.
23 Observation och reflektion
Utifrån observationerna under första aktionen reflekterade vi över följande händelser.
Barnen kliver in en efter en i lärmiljön på morgonen när de lämnas på förskolan. När Kalle kommer in och upptäcker lärmiljön brister han ut “Vad fint det är i rummet, så supercoolt de har byggt!”. (--) Anna går försiktigt fram till bänken med spegelkuben, tittar och känner på kastanjerna som ligger uppradade samtidigt som hon säger “De här är vackert” (Observation, 16 november, 2021).
När barnen kommer in på avdelningen uppmärksammade vi att de lockades direkt till den förändrande lärmiljön genom att de visade intresse både genom tal- och kroppsspråk. Vår grundtanke med observationen var att ta reda på om barnen lockades till den förändrade lärmiljön samt att ta reda på vad och hur barnen leker med det tillförda materialet.
De flesta barn gick precis som Kalle och Anna fram och undersökte materialet genom att nyfiket plocka, titta, känna på och prata om det tillförda materialet. Barnen utforskade och lekte med materialet på ett varierat sätt. Några av barnen lekte rollekar och lagade mat med kastanjerna, löven och pinnarna. Ett par barn utforskade materialet genom att smula sönder löven och bryta isär pinnarna. Bredvid denna lek valde några andra barn att utforska spegelkubens funktion genom att lägga mönster med materialet, varannan kotte varannan sten så att det bildade en kvadrat i spegelkuben. Vid den andra bänken och fönsterbrädan byggde ett par barn torn samt figurer med materialet. Samma barn testade även vågen genom att lägga i och ta ur material. På golvet intill satt några barn och en av oss studenter och samtalade kring litteratur som ett av barnen hämtat från fönsterbrädan. Under observationerna reflekterade vi över att den förändrade lärmiljön skapade möjlighet till samtal, lek och utforskande vilket skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande. Vi anser att denna lärmiljö därav är en pedagogisk och stimulerande lärmiljö för barnen. Flera forskare betonar viken av pedagogiska och stimulerande lärmiljöer i förskolan (Wank, 2021; Bruce, 2017).
24
Bild 6 Samspel
I lärmiljön sker samspel mellan barnen kring boken om spindlar
Vi såg ett ökat samspel mellan barnen i den förändrade lärmiljön genom att barnen samlades kring det tillförda materialet i lärmiljön, utforskade och samtalade om materialet. De barn som redan hade vistats en tid på förskolan och kom in till den förändrade lärmiljön tillsammans med en känd pedagog tog sig an lärmiljön snabbare. Däremot uppmärksammade vi att barnen som direkt efter lämning möttes av den förändrade lärmiljön och av en ny person (en av oss) var lite reserverade den första stunden. Att för barnen en känd pedagog lättare får tillträde till barns lek lyfter även Bryman (2020) fram som en betydelsefull aspekt. Samtidigt var det värdefullt att en av oss inte hade en förförståelse av förskolan då vi kunde studera observationerna från ett utifrånperspektiv, vilket vi anser var fördelaktigt för studien.
Med stöd av forskning (Bryman, 2020) och etiska aspekter valde vi medvetet att den kända pedagogen eller pedagogerna på avdelningen var närvarande i lärmiljön under observationer.
Valet grundar sig i att lyssna in barnens vilja att delta i utvecklingsprojektet då vi upplevde att barnen blev något återhållsamma till den nya studenten.
Under första observationerna reflekterade vi över att barnen sökte mycket bekräftelse och samspel med pedagogen och oss studenter. Detta genom att barnen sökte mycket ögontakt och samtalade med dem. Vi uppmärksammade även att barnen oftare drogs till och stannade kvar i lärmiljön när en pedagog eller student var närvarande.
Aktion 2. Presentera materialet