Det är av vikt att det praktiska arbetet med hållbar utveckling i världens städer prioriteras eftersom städerna växer och förväntas fortsätta växa i högt tempo. I det lokala arbetet ska alla involveras, dels eftersom arbetet påverkar alla och dels för att en hållbar utveckling nås genom samverkan. Därför är det viktigt att Malmös pågående arbete med involvering av medborgare fortsätter utvecklas och att medborgarna ser sin roll och tar sitt ansvar att medverka i den processen. Med rätt förutsättningar finns det möjligheter för medborgarna att uppfylla sina demokratiska skyldigheter och rättigheter genom att vara en del i arbetet med att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling.
Studien har gett exempel på hur miljömedvetenheten kan öka hos Malmös medborgare genom spridning av information och kunskap samt ökad delaktighet och ansvarstagande. Studien belyser fördelar med involvering av medborgare i den lokala strategin för att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling och har bidragit med kunskaper kring hur människors intresse och engagemang väcks. Det framkommer genom studien att det i Malmö finns behov av att fortsätta arbeta med att involvera medborgarna i stadsutvecklingen och resultatet visar hur medborgare kan bli mer deltagande och delaktiga i arbetet med att uppnå en hållbar stadsutveckling. Det resultat som studien redovisat kan dessutom bidra till att medborgarna i Malmö får en förståelse för de miljöproblem som finns i staden, hur de uppstår och därmed hur de kan minskas.
Genom att studera hur andra städer arbetat med medborgarengagemang och dialog visar resultatet på kriterier för ett strategiskt arbetssätt och konkreta koncept som arbetsformer för hur Malmö stad kan utveckla sitt arbete med medborgarengagemang. Utifrån genomförda intervjuer stärktes värdet av kriterierna och koncepten som arbetsformer för att möjliggöra för ett ökat deltagande. Genom att realisera koncepten ges medborgarna i Malmö verktyg för att minska sitt ekologiska fotavtryck samt möjligheter att bli mer delaktiga i arbetet med stadsutveckling. Arbetsformerna som studien förespråkar kan innebära omfattande förändringar i samhällsstrukturen.
Slutligen kan vi konstatera att det är viktigt att Malmö stad i sitt arbete med utveckling av medborgarengagemang drar lärdom av sina tidigare erfarenheter, samt ser till andra städers arbete med delaktighet och deltagande. Malmö stad har möjlighet att sätta konkreta exempel för hur det lokala arbetet med hållbar utveckling praktiskt kan se ut, genom att verka för en involvering av medborgarna där deras engagemang tas tillvara. Kommunen och medborgarna behöver arbeta gemensamt för att lösa de miljöproblem som staden står
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13
inför. Arbetsformerna kan hjälpa kommunen att kanalisera det intresse och engagemang som finns hos Malmös medborgare och bidra till arbetet för att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling i staden. Genom koncepten kan kommunen göra medborgarna medvetna om deras påverkan på miljön samt uppmuntra till förändrade, mer hållbara livsstilar. Genom att realisera de av studien framtagna kriterier och koncept kan Malmö stad verka som en förebild för hur andra städer kan arbeta med medborgardeltagande och medborgarengagemang för att globalt uppnå en miljömmässigt hållbar utveckling. Våra framtagna koncept tillåter ett större utrymme för engagemang i samhället vilket möjliggör för medborgare att vara mer drivande i förändringsarbetet. Medborgarinvolvering på lokal nivå är en nyckelfråga för att driva förändringsarbetet framåt och uppnå hållbar utveckling på global nivå.
För att skapa en bredare uppfattning om vilken sorts initiativ som kan vara applicerbart i Malmö kunde vidare forskning omfatta studier av fler liknande initiativ runt om i världen och/eller en fördjupning av de i föreliggande studie studerade initiativen. Syftet med studien var att konkretisera arbetssätt som möjliggör för medborgarengagemang, vidare forskning kunde därmed anta en praktisk form genom att applicera kriterierna och realisera koncepten som framkommit i studien. För att bekräfta hur en eventuell utformning av det praktiska arbetet med koncepten skulle se ut i Malmö borde även medborgarnas intresse och behov undersökas genom till exempel enkätstudier.
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13
9. Referenslista
Arnstein, S.R. (1969). A Ladder of Citizen Participation. Journal of the American Planning Association 35(4), 216-224.
Berlin.de. (2018). Berliner Senat beschließt Entwurf des ersten Mobilitätsgesetzes
Deutschlands. Hämtad 2018-04-16, från
https://www.berlin.de/rbmskzl/aktuelles/pressemitteilungen/2018/pressemitteilung.677 254.php
Boaden, N., Goldsmith, M., Hampton, W., & Stringer, P. (1980). Planning and participation in practise: A study of public participation in structure planning. Progress in Planning 13(1), 1-102.
Bokalders, V & Block, M. (2009). Byggekologi - Kunskaper för ett hållbart byggande. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.
Borås stad. (2017). Mobile Info Center. Hämtad 2018-03-10, från https://www.boras.se/kommunochpolitik/samarbetenochnatverk/borasrentochsnyggt/m obileinfocenter.4.243340ec159e1d4999972ab2.html
Broman, E. (2015). Befolkningsprognos 2015-2025. Malmö stad: Stadskontoret. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. Chawla, L. (1999). Life Paths Into Effective Environmental Action. The Journal of
Environmental Education 31(1), 15-26.
Chawla, L. (2007). Childhood Experiences Associated with Care for the Natural World: A Theoretical Framework for Empirical Results. Children, Youth and Environments 17(4), 144-170.
Connelly, J., Smith, G., Benson, D. & Saunders, C. (2012). Politics and the Environment: from theory to practice (3rd ed.). Abingdon & New York: Routledge.
Dobson, A. (2003). Citizenship and the Environment. Oxford: Oxford University Press. Fricker, A. (2006). Measuring up to sustainability. I N. Haenn & R. Wilk. (Eds.) The
Environment in Anthropology: A Reader in Ecology, Culture and Sustainable Living (s. 191-202). New York: New York University Press.
Globalportalen. (2018). Overshoot Day - Sverige lever på lånade resurser. Hämtad 2018-07- 13 från https://globalportalen.org/artiklar/nyhet/overshoot-day-fran-och-med-idag- lever-sverige-pa-lanade-resurser.
Hawkins, C.V. & Wang, X. (2011). Sustainable Development Governance: Citizen
Participation and Support Networks in Local Sustainability Initiatives. Public Works
Management Policy 17(1), 7–29.
Helsingborgs stad [Helsingborgs stad]. (2015, 24 juni). Ekologiska medborgare - föreläsning [Videofil]. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=zT0xdGGUq50
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hållbar Stad. (2017). Goda exempel från svensk-franskt nätverk för hållbar stadsutveckling. Hämtad 2018-03-10, från https://hallbarstad.se/goda-exempel-blog/goda-exempel-fran- svensk-franskt-natverk-for-hallbar-stadsutveckling/
IPCC. (2015). Climate Change 2014 - Mitigation of Climate Change: Summary for Policymakers and Technical Summary. Geneva: Intergovernmental Panel on Climate Change.
IVL, Svenska Miljöinstitutet. (2015). Dialog för hållbar stadsutveckling - IVL som stöd i deltagandeprocesser. Stockholm: IVL, Svenska Miljöinstitutet AB.
Lidskog, R & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13
Malmö stad. (2010). Representativ demokrati 2.0: En utvärdering av Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Malmö: Malmö stad.
Malmö stad. (2015a). Befolkningsprognos 2015-2025. Malmö: Stadskontoret.
Malmö stad. (2015b). Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad 2015-2018. Malmö: Miljöförvaltningen.
Malmö stad. (2016). Dialogstrategi. Malmö: Gatukontoret.
Malmö stad. (2017a). Miljöredovisning 2017 - Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020. Malmö: Miljöförvaltningen.
Malmö stad. (2017b). Vad är Malmöinitiativet? Hämtad 2018-04-03, från https://malmo.se/Kommun--politik/Var-med-och-paverka/Malmoinitiativet.html
Malmö stad. (2018a). FN:s globala mål i Malmö. Hämtad 2018-05-08, från https://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Hallbarhet/Malmos-arbete.html Malmö stad. (2018b). Malmö stads Miljöprogram. Hämtad 2018-01-30, från
http://miljobarometern.malmo.se/miljoprogram/all/subareas/
Malmö stad. (2018c). Strategi 2018 - Malmö stads långsiktiga arbete med Agenda 2030. Malmö: Malmö stad.
Malmö stad & WWF. (2012). Lärande och stadsutveckling för en framtid på en planet - Ett samarbete mellan Malmö stad och Världsnaturfonden WWF (faktablad). Malmö stad & WWF.
Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M., & Öhman, J. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang (Naturvårdsverkets rapport 6407) Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. (2002). Forskning, hållbar utveckling och demokrati, (dokumentation av
seminarium). Stockholm: Naturvårdsverket.
Ostrom, E. (1990). Governing the Commons - The Evolution of Institutions for Collective Action. Cambridge: Cambridge University Press.
Paris stadshus. (2016). Madame la Maire, j’ai une idée. Hämtad 2018-03-12, från https://www.paris.fr/participez/proposer-et-debattre/madame-la-maire-j-ai-une-idee- 3971#m dame-la-maire-j-ai-une-idee-c-est-quoi_1
Regeringen. (2017). Hållbara städer och samhällen. Hämtad 2018-02-05, från http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbara- stader-och-samhallen/
Sida. (2016). Hållbar utveckling av städer. Hämtad 2018-02-05, från https://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/vara-verksamhetsomraden/Hallbar-
samhallsbyggnad/hallbar-utveckling-av-stader/
SOU 2015:96. Låt fler forma framtiden! Forskarantologi. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
SOUP. (u.å). About. Hämtad 2018-03-13, från https://detroitsoup.com/about/
Stockholm Environment Institute, SEI. (2012). Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion. Stockholm: Stockholm Environment Institute, SEI.
Tahvilzadeh, N. (2015). Det våras för medborgardialoger. I SOU 2015:96, Låt fler forma framtiden!: Forskarantologi (s. 507-557). Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB. The Right Brothers (Producent). (2015). Detroit Soup 5th Anniversary [Video]. USA: Vimeo.
United Nations (UN). (2015). Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development. New York: United Nations.
Volksenntscheid Fahrrad. (u.å.). Volksentscheid Fahrrad – in English. Hämtad 2018-03-15, från https://volksentscheid-fahrrad.de/de/english/.
Världsnaturfonden, WWF. (2013). Fem utmaningar för hållbara städer - WWFs position för en hållbar stadsutveckling. Solna: Världsnaturfonden WWF.
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13
Världsnaturfonden, WWF. (2016). Sammanfattning av Världsnaturfonden WWFs Living Planet Report 2016. Solna: WWF.
WCED (World Commission on Environment and Development). (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Oxford: Oxford University Press.
While, A. & Whitehead, M. (2013). Cities, Urbanisation and Climate Change. Urban Studies 50(7), 1325-1331.
Wright, R.T. & Boorse, D.F. (2011). Environmental Science – Toward a Sustainable Future. New Jersey: Pearson Education Inc.
ZO!City. (u.å.). ZO!City: Transforming Amsterdam Southeast. Hämtad 2018-03-11, från http://www.zocity.nl/