I kapitlet lyfts utmaningar i det praktiska arbetet med medborgarengagemang och delaktighet. Det fförs en kritisk diskussion om möjligheterna till ökat medborgarinflytande i Malmö utifrån tidigare nämnda teorier. Utifrån studiens resultat analyseras och diskuteras kriterierna och koncepten som arbetsformer för ökad involvering av medborgarna i Malmö.
7.1 Kritisk diskussion om möjligheterna till medborgarinflytande
För att öka möjligheterna för att ett engagemang ska växa fram menar Arnstein (1969) att medborgarna bör tilldelas mer makt och inflytande när det gäller planering, byggande och förvaltning av städer. Medborgarna i Malmö som vill engagera sig inom miljöfrågor saknar de former av deltagande som Arnstein menar krävs för att möjliggöra för ett verkligt deltagande. Svårigheterna ligger dels i förvaltningen av mark och områden eftersom det finns flera olika aspekter och instanser att ta hänsyn till. Kommunen har inte alltid rätt att tilldela medborgarna mer makt och inflytande om de själva inte äger marken som det skall byggas eller bygga om på. Ansvaret ligger istället dels hos medborgaren själv och dels hos förvaltaren. Delar båda parter ett synsätt som går i led med det ekologiska medborgarskapet känner de ett ansvar dels för miljön men även för det allmännas bästa. Oavsett vad förvaltaren vill uppnå med sin förändring kommer det att påverka andra människor, framförallt de som bor i området men även de som rör sig där eller kommer göra det i framtiden. Enligt Ostrom (1990) bör de som påverkas av ett beslut ges möjlighet att delta i beslutsprocessen. Genom de forum som finns för medborgarinflytande i Malmö kunde ytterligare utveckling ske och nya forum kunde skapas för att öka ett medborgardeltagande och möjliggöra för ett närmare samarbete mellan kommun och medborgare. Ostrom (1990) menar att en alltför starkt kontrollerande stat kan försvåra möjligheterna för tillit, samarbete och utveckling. Hon menar att allmänningar istället kunde hanteras inom den grupp människor som nyttjar allmänningen och förespråkar tydlig organisering och regler. Därför är det viktigt att, som Arnstein (1969) förespråkar, möjliggöra för medborgare att vara delaktiga i demokratiska beslutsprocesser.
Möjligheten till medborgarinflytande skapar en förstärkt demokrati och är en viktig del i arbetet med en hållbar utveckling. Enligt den deliberativa demokratin är möjligheten för medborgarinflytande genom samtal och diskussion självklar. Genom att föra dialoger ökar tilliten (Tahvilzadeh 2015) och förtroendet stärks och medborgare ges en verklig möjlighet att påverka sin omgivning. Särskilt viktigt med kommunikation blir det när det som i Malmö inte
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13
finns utrymme inom stadsplaneringen att genomföra alla medborgarnas förslag. En kommunikation där alla får komma till tals förespråkas inom den deliberativa demokratin och förebygger missförstånd genom tydlighet och transparens. En deliberativ demokrati kan innebära möten och samtal mellan medborgare och kommun som kan leda till ökad förståelse och intresse hos medborgarna.
När medborgare involveras är det viktigt att deras åsikter tas tillvara och att kommunen är tydliga med vad involveringen innebär. Kommunen bör undvika ett scenario där medborgarna endast upplever ett symboliskt deltagande utan möjlighet att påverka, vilket Arnstein (1969) benämner som den mellersta sektionen i delaktighetsstegen. Ett symboliskt deltagande kan riskera att medborgare upplever en likgiltighet inför att engagera sig eller en frustration som ger uttryck i onödiga tvister eller motsättningar i kommunens arbete med involvering av medborgare. Genom den deliberativa demokratin kan riskerna för onödiga motsättningar i samhället minska. Åsikter som inte gynnar allmänheten kommer alltid finnas men det är viktigt att de får träda fram, genom att bemöta åsikterna på ett konstruktivt vis med rationella samtal och argumentation ges alla medborgare lika rätt att uttrycka sig. Grunden för vad hållbar utveckling innebär i stadsutvecklingen förutsätter en fungerande demokrati där medborgarna deltar engagerat (Tahvilzadeh, 2015).
Idag ser samhället annorlunda ut jämfört med när Arnstein publicerade sin teori. Den svenska kulturen och samhällsstrukturen antyder att ansvaret för samhälls- och stadsutveckling hanteras av staten som generellt inte ger plats för engagemang. Arnsteins teori av radikal karaktär krävdes för sin tid men kan trots det ligga till grund för att inspirera utvecklingen av den samhällsstruktur för inflytande som finns idag. Normen hos befolkningen omfattas av en ovilja och möjligen en rädsla för att sticka ut eller ta plats, samt en bekvämlighet i att lägga allt ansvar till kommunen. Om medborgarna i Malmö, i enlighet med Arnsteins teori, skulle tilldelas utökad makt över hur staden planeras, byggs och förvaltas skulle det innebära ett utökat ansvar vilket kunde bryta delar av den norm som finns i samhället idag. Boaden et al. (1980) uttrycker att det finns en risk att en utökad medborgarmakt skulle utnyttjas felaktigt om den hamnar i orätta händer. De medborgare i Malmö som vill engagera sig inom miljöfrågor har sannolikt en önskan om att påverka och förändra i en positiv riktning för miljön, de borde inte misstros för att missbruka den makt som krävs för att utöva sitt miljöengagemang. Inom teorin om det ekologiska medborgarskapet beskrivs det individuella ansvaret som avgörande för att påverka, medborgarskapet innebär ett åtagande för miljön vilket kan bidra till att minska det ekologiska fotavtrycket. Vi måste alla gemensamt kunna nyttja och samtidigt vårda naturens
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13
resurser på ett ansvarsfullt och hållbart vis, dels genom personliga åtagande men även genom gemenskap, tillit och engagemang.
7.2 Medborgarengagemang i praktiken
Forskning har visat att kontakt med natur och miljö i tidig ålder ökar möjligheten för att skapa ett intresse och engagemang för miljöfrågor (Chawla, 1999; Chawla, 2007; Mårtensson et al., 2011). Lidskog och Sundqvist (2013) menar att samhället som omger människan har stor betydelse för hur hennes värderingar utvecklas. Med utgångspunkt i dessa argument och att städerna växer, är det viktigt med involverande samhällen som ger miljöfrågor en tydlig roll och möjliggör för medborgarnas intresse och engagemang. Dagens miljöproblem är en effekt av den omfattande mänskliga påverkan på planeten, när den tydliggörs kan förståelsen för den roll vi har att värna dess värde öka. Är vi alla medvetna om vår påverkan menar Lidskog och Sundqvist (2011) att chanserna för att en förändring sker ökar. De generellt stora ekologiska fotavtrycken människor i Sverige har är ännu ett bevis på att förändring måste ske men det krävs intresse, ansvarstagande och engagemang. Först bör varje individ se till sig själv och göra ett personligt åtagande att förändra sin livsstil i en mer hållbar riktning. Fricker (2006) och Dobson (2003) menar att ett sådant åtagande på sikt skapar möjlighet att vidare förändra genom att påverka andra och sprida budskapet globalt. Kan vi gemensamt genom engagemang och samverkan vårda de resurser som finns är det möjligt att nå en hållbar utveckling. Intresset för miljö och natur som framträder i Malmö genom en genomgående miljöinriktning i staden vittnar om att det finns möjlighet för engagemanget att växa. Medborgarnas intresse syns genom en villighet att ta initiativ och deras deltagande i aktiviteter, debatter och föreningar. Att ta tillvara medborgarnas engagemang bör ligga i kommunens intresse och ambition. Genom att förankra ett ansvar för involvering av medborgare hos lämplig förvaltning inom kommunen införlivas kontinuitet, eftersom det möjliggör för en långsiktig process i arbetet med medborgarengagemang. Förvaltningens övergripande ansvar skulle innebära att kontinuerligt utvärdera och föra lärdomar vidare. Kontinuitet kan även uppnås genom att engagerade människor involveras i planeringsarbetet, dels inom kommunen men även tillsammans med medborgare som visar ett intresse.
7.3 Realisering av koncept
Malmö har goda förutsättningar för att utveckla sitt arbete med medborgarengagemang och tillsammans med det stora intresset för miljöfrågor i kommunen skapas en grund för ett
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13
gemensamt arbete med att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling. När målet om en hållbar utveckling ska praktiseras för att styra samhällsutvecklingen på en lokal nivå, är det viktigt att planeringen görs i samverkan genom fördjupad deltagande demokrati. De tre framtagna koncepten står för olika typer av samverkan och deltagande och alla strävar mot ett demokratiskt deltagande och en hållbar utveckling. Den blå-gröna bussens främsta syfte är att nå ut med kunskap och information för att starta dialoger och öka intresset och engagemanget för miljöfrågor i Malmö. Vidare står Malmö på kartan för en ökad involvering av medborgarna i stadsplaneringsprocessen och det finns utrymme för utökad medborgardialog för att stärka demokratin. Soppträffarna lyfts ytterligare ett steg och ger plats för medborgarengagemang genom initiativ och projekt som ett sätt att uppnå hållbar utveckling i staden.
Information är en förutsättning för att kunna engagera sig, därav är det av vikt att kommunen arbetar aktivt med tillgänglighet genom att synliggöra sitt arbete. För att nå fler medborgare och väcka deras intresse och förståelse krävs spridning av information och kunskap. De framtagna koncepten bidrar på olika vis med en kunskaps- och informationsspridning. Det fysiska mötet som den blå-gröna bussen står för är positivt på flera sätt, dels öppnar den upp för samtal ansikte mot ansikte och den kan bidra med konkreta tips för en miljömässigt förbättrad livsstil. Mötet visar dessutom att det finns ett intresse och engagemang från kommunen. Om kommunen kan nå och påverka några medborgare i varje område att göra mer miljövänliga livsval ökar chanserna att de sprider sin kunskap och erfarenhet vidare. På så sätt kan fler människor bli medvetna om den påverkan deras livsstil har på miljön och det ekologiska fotavtrycket kan i längden minska. Genom mötet kan även medborgarna uttrycka sina behov och intressen för utveckling av sitt område och situationen där, om dessa tillgodoses kan en vilja för medborgare att börja engagera sig växa. Kanske finns det behov av ökade återvinningsmöjligheter, en vilja om att starta stadsodling eller pooler för delning av tjänster vilket alla är åtgärder för en mer hållbar stad. Bussen har en väsentlig roll att stärka relationer och öka förtroende och tillit mellan medborgare och beslutsfattare samt öppna upp för dialog. Svårigheter som skulle kunna uppstå är finansiering och kontinuitet för drivandet av konceptet om det inte finns ett uttalat ansvar.
Blå-gröna Malmö på kartan möjliggör för en annan typ av kunskaps- och informationsspridning eftersom tjänsten är tillgänglig för de som hellre söker kunskap och information via nätet. Konceptet kan bidra till att människor från olika stadsdelar möts och utbyter erfarenheter och idéer om en miljömässigt hållbar stadsutveckling. Eftersom kartan inte är ett renodlat miljökoncept kan även medborgare utan miljöintresse nås och på så vis bli
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13
medvetna om “det hållbara Malmö” och uppmuntras till att göra mer miljömässigt hållbara val. Konceptet har potential att nå en stor del av Malmös medborgare vilket ökar chanserna att det sprids och bidrar till att öka medborgarnas miljömedvetenhet och på lång sikt även minska det ekologiska fotavtrycket i Malmö. Genom att kommunen delar planer och kommande projekt på kartan synliggörs deras arbete och deras vilja att vara tillgängliga för medborgarna, vilket visar på en öppenhet och transparens. Konceptet kan bidra till en utvecklad medborgardialog som stärker förtroendet, beslutsfattare och medborgare emellan. Konceptet kräver kompetens, resurser och är ett långsiktigt projekt i framtagandet av plattformen innan den kan lanseras. I nästa steg kräver plattformen underhåll vilket innebär att det behöver finnas ett utsett ansvar för att vara användarvänlig och uppdaterad.
Soppträffarna bidrar till fysiska möten mellan människor som redan har ett intresse av att engagera sig, där kunskap och information kan lyftas, delas och omvandlas till praktiken. Träffarna kan fånga upp det engagemang som redan finns för miljöfrågor i staden och genom kommunens deltagande kan en deliberativ demokrati stärkas genom samtalets och kommunikationens roll i sammanhanget. Konceptet innebär till en början omfattande planering som kräver engagemang, som med tiden kanske avtar och resulterar i att träffarna avstannar.
Genom att kommunen synliggör att engagemang ger resultat skapas tillit och förtroende som kan bidra till att uppmuntra medborgarna till att tillvarata sin skyldighet att delta. Medborgarna behöver nyttja sin rätt till påverkan, dels genom att ta egna initiativ och dels genom att medverka i de aktiviteter som kommunen erbjuder. Arnsteins teori (1969) bekräftar att den makt som tillskrivs medborgare motsvarar den grad av engagemang som är möjlig, vilket inte innebär att ge total makt till medborgare utan så stor makt som krävs för att kunna påverka och vara engagerad. Genom soppträffarna ges medborgare en utökad makt tack vare förverkligandet av egenfinansierade projekt som bidrar till samhällsutvecklingen i staden. Malmö på kartan har en möjlighet att uppnå steg sju (delegerad makt), i Arnsteins stege där medborgare ges makt och befogenhet att fatta beslut inom tilldelat område. Det tilldelade området kunde utgöra ett fysiskt område inom en stadsdel som de berörda medborgarna ges befogenhet över. Eftersom människors värderingar utvecklas under hela livet (Lidskog & Sundqvist, 2011), är det viktigt att kommunen är närvarande för medborgarna och sprider information och kunskap som kan bidra till en ökad förståelse för miljöfrågor. Malmö stad behöver kommunicera mer med medborgarna, genom att exempelvis arbeta med våra framtagna koncept eftersom de bidrar med en kombination av olika kommunikationskanaler och har en möjlighet att nå ut till hela samhället.
Johansson, L & Svensson, H 2018-08-13