Nedan redovisas resultat kring förändringar i elevers läsförmåga genom användningen av programmet Spel-ett. Först redovisas elevers resultat vid baslinjefasen och sedan jämförs dessa med elevers resultat vid interventionsfasen. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv på läsinlärning i uppsatsen (Catts, 2018 s. 318; Hoover & Gough 1990 s. 127), ligger fokus på avkodning och elevers läsförmåga studeras genom att kartlägga avkodningshastighet, språklig medvetenhet och fonologisk medvetenhet.
31
Figur 1. Mätningar i avkodningshastighet i baslinje och interventionsfasen.
I figur 1 presenteras elevernas testresultat vad gäller avkodningshastighet mätt med hjälp av testet H4 (Jönsson, 2014). vid de olika testtillfällena. Som framgår av figuren, kan samtliga av de deltagande eleverna anses vara i början av sin läsutveckling vid studiens start men det fanns en spridning i deras avkodningsförmåga. För fem av sju elever ligger avkodningshastigheten vid baslinjen i intervallen mellan 10 poäng och 20 poäng. Medelvärde för dessa elever; Andrew, Erik, Ibrahim, Isaac och Max, varierar mellan 13.3 och 15.6 lästa ord per minut. Två av sju elever skiljer sig ut i gruppen. För Ali ligger avkodningsförmåganmellan 0 och 3 ord per minut med medelvärdet 1, vilket innebär 1 ord per minut. För Karam, å andra sidan, är avkodningsförmåganhög med ett medelvärde på 33 ord per minut över alla tre mättillfällen. Sammanfattningsvis, är det enbart en elev (Ali), som inte hade börjat ljuda ihop ord vid interventionens start medan de övriga eleverna läste mellan 10–32 ord/minut vid samma tidpunkt. För Max, Ali och Ibrahim är avkodningshastighet stabil mellan kartläggningstillfällena medan den för de andra eleverna varierar den mellan testtillfällen.
I interventionsfasen kan en ökning hos samtliga elever konstateras i figur 1. Medelvärdet över två mätningar för fem av sju elever (samma som under baslinjen) varierar mellan 17 och 23 lästa ord per minut. För Karam är medelvärdet 42 lästa ord per minut medan för Ali är det 3
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 v 49 v 4 v 6 v 11 v 13
Ali Andrew Erik Ibrahim Isaac Karam Max
Interventionsfasen Baslinjefasen
32
lästa ord per minut. Om vi jämför elevernas läsförmåga i baslinje- och interventionsfasen vad gäller andelen överlappande datapunkter, kan vi se att datapunkter vid interventionsfasen inte överlappar med datapunkter i baslinjefasen (PND 100%) för fem av de sju eleverna, Ali, Erik, Ibrahim, Isaac och Karam. Vi kan därför dra slutsatsen att interventionen kan ha haft effekt på dessa elevers avkodningshastighet. För två av sju elever, Max och Andrew, finns en viss överlappning mellan datapunkterna i baslinje- och interventionsfasen (PND 50%). För dessa elever har interventionen en viss effekt, men det är inte lika säkert att kunna uttala sig om effekten av interventionen. Av figur 1 framgår dessutom att elevernas resultat varierade mellan mättillfällen i baslinjefasen medan dessa pekar uppåt vid interventionsfasen, vilket ytterligare förstärker slutsatsen om interventionens effekt. Mellan dessa testtillfällen visar samtliga deltagare ökad avkodningshastighet med ett genomsnitt på 8,7 ord per minut. Två deltagare, Isaac och Karam, har gjort den största ökningen räknat i antal ord 15 respektive 12 ord/minut medan Ali gjort den största procentuella ökningen eftersom han inledningsvis inte kunde avkoda något ord och vid det sista tillfället läste tre ord. Det innebär en procentuell ökning med 300% men endast tre ord räknat i antal ord.
Figur 2. Mätningar i språklig medvetenhet vid baslinje- och interventionsfasen.
0 5 10 15 20 25 30 v 49 v 4 v 6 v 11 v 13
Ali Andrew Erik Ibrahim Isaac Karam Max
33
I figur 2 presenteras resultat för test av språklig medvetenhet för samtliga elever. Av figuren framgår att eleverna redan vid baslinjen hade relativt höga poäng på testet. Minst antal poäng var 18 av 26 (Max och Ibrahim) och högst antal poäng var 26 av 26 (Karam). En elev (Karam) svarade rätt på samtliga uppgifter redan vid första tillfället och hade fortsatt höga resultat vid alla mättillfällen. Under baslinjefasen varierade dock elevers resultat. För fyra av sju elever (Andrew, Erik, Max och Ibrahim) ökade resultaten successivt i baslinjefasen, medan för två av sju elever (Ali och Isaac) blev resultaten något lägre vid sista mätningen. Medelvärde för alla mätningar vid baslinjen är olika för eleverna och ligger mellan 18,7 (Ibrahim) och 26 (Karam).
Vid interventionsfasen ligger medelvärdet för eleverna mellan 21.5 – 26, vilket kan tyda på en ökning. Jämförelse mellan baslinje- och interventionsfasen visar att det finns tydliga
skillnader i resultat för språklig medvetenhet för tre av eleverna (PND 100%, Andrew, Ibrahim och Max), medan interventionen inte har haft någon effekt för tre elever (PND 0%; Erik, Isaac och Karam). För Isaac och Karam var testresultaten i baslinje på samma nivå som i interventionsfasen, medan för Erik syns en tydlig ökning redan i baslinjefasen, som kvarstår i interventionsfasen. För en av eleverna, Ali, kan interventionen ha givt en viss försämring av resultatet (PND 50%). Alis resultat varierade vid olika mättillfällen vid både baslinje- och interventionsfasen, något som är vanligt förekommande hos elever med språkstörning (Hallin 2019 s. 46). Detta blev framför allt tydligt i Alis resultat vid det tredje mättillfället i
baslinjefasen, då han svarade fel på fem av sex uppgifter som bestod i att utifrån tre bilder koppla samman de två som rimmade. För att fastställa barnets förståelse för rim passar två av bilderna (som inte rimmar) ihop utifrån egenskaper, exempelvis katt och hund. Förutom vid testtillfälle tre uppvisade Ali inga betydande svårigheter att rimma. Vid första mättillfället vid interventionsfasen minskade resultaten för Ali återigen.
34
Figur 3. Mätningar i fonologisk medvetenhet vid baslinje- och interventionsfasen.
Testet var uppdelat i tre deltester och vi kunde under analysen konstatera att deltagarna i regel uppvisade svårigheter inför det andra deltestet, där de skulle koppla samman två bilder med samma begynnelsebokstav. Eleverna har i stor utsträckning i stället valt att para ihop de bilder som passar ihop utifrån egenskaper, exempelvis ”nyckel” och ”lås”.
Som framgår av figur 3, är det en stor variation i elevers fonologiska medvetenhet vid baslinjefasen. Det lägsta antalet poäng är 5 av 18 möjliga (Andrew) och det högsta är 16 (Karam). Medelvärdet för de sju eleverna ligger mellan 7 och 10.3. Av figuren framgår också att för alla elever, utom Ibrahim, varierar resultaten under baslinjefasen. För två av eleverna (Andrew och Erik) ökar resultaten successivt, medan för fyra av eleverna (Karam, Isaac och Max) finns ingen tydlig trend. Genom en mer ingående analys av testerna kunde vi emellertid konstatera att samtliga deltagare uppvisade betydligt större svårigheter gällande att uppfatta begynnelsebokstav samt att självständigt segmentera ljudenliga ord. Längre ord ställde högre krav på elevernas förmåga.
Under interventionsfasen ligger medelvärde mellan 7 och 16 poäng för samtliga elever. Dock varierar resultaten mellan eleverna. För fem av sju elever ligger medelvärde mellan 11.5 – 13.5. Två elevers resultat skiljer sig dock. Medan Alis resultat har ett medelvärde på 7, har Karams
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 v 49 v 4 v 6 v 11 v 13
Ali Andrew Erik Ibrahim Isaac Karam Max
35
resultat ett medelvärde på 16. Jämförelse mellan baslinje- och interventionsfasen visar att interventionen kan ha haft effekt (PND 100%) för endast en elev, Isaac, och i viss mån för Erik, Karam och Max (50%). För Andrew hade interventionen ingen effekt (PND 0%) medan det för Ali och Ibrahim blev en viss försämring (PND 50%). I likhet med testet av språklig medvetenhet kan vi inte konstatera någon bestående ökning hos någon av deltagarna. Det är också anmärkningsvärt att resultaten vid de två tillfällen vid interventionsfasen har en nedåtgående trend för fem av sju elever med lägre poäng vid det andra mättillfället, vilket innebär att elevers resultat försämrades under interventionens gång.