Förändring av lärandets kontext

Att själv kunna välja tid, plats och sätt för lärandet framhålls ofta som en av de största fördelarna med lärplattformar (se t.ex. Spetz 2007). Eleverna är som helhet positiva till detta. När de svarade på det sammanfattande påståendet om huruvida ”Det är bra att kunna välja var och när jag arbetar med skoluppgifter” angav hela 56 av de 71 eleverna att de instämmer med påståendet. Kanske den positiva formuleringen av påståendet här kan ha styrt svaret något, för när man studerar övriga svar på hur eleverna ser på lärsituationen får man en bild av ett mer konservativt förhållningssätt. Visserligen uppger 47 av 71 elever att de koncenterar sig bäst hemma (jämfört med 19/71 bäst i skolan, 10/71 annat ställe), men samtidigt uppger flertalet att de lär sig bäst på förmiddagen, då man oftast är i skolan. Detta bekräftas av att de flesta elever, 59/71, använder Fronter mest på skoltid. På så sätt kan man ju se att tankarna om

lärplattformen som ett virtuellt klassrum som kan nås tids- och rumsmässigt skilt från den traditionella skolsituationen (se t.ex. Spetz 2007) i alla fall inte än har anammats av eleverna. Fortfarande finns en stor tilltro hos eleverna till att skoluppgifter görs bäst i en klassrumssituation. Tiden eleven sitter hemma vid datorn med skoluppgifter uppger 32 av de 51 som hade åsikt i frågan kunde bättre använts i klassrummet. Att gå ”fully online” enligt Vovides terminologi (se ovan kap. 3) är inget eleverna ser som en fördel för deras lärande. 47 av de 71 eleverna i undersökningen anser att lektionstid behövs även om all information fanns på Fronter. Endast 12/71 ansåg detta vara en fungerande möjlighet (12 ingen åsikt).

Gällande huruvida lärplattformen påverkar elevernas lärsituation utanför klassrummet är således budskapen från eleverna något diffusa. De tycker att de

33

koncentrerar sig bäst på skolarbete hemma samtidigt som de använder lärplattformen mest i skolan i det fysiska klassrummet. Min tolkning av detta är att svaren kan bero på att man i skolan fortfarande har obligatorisk närvaro under för- och eftermiddag vilket hela 57/71 elever har svarat är den tidpunkt då de lär sig bäst, således väljer man den tidpunkt som man lär sig bäst oavsett om det inte är den optimala platsen för

koncentration dvs. hemma.

Lärplattformen har således inte i särskilt hög grad ändrat den fysiska kontexten för lärandet eftersom den används mest i skolan, men i tanken finns förutsättningarna eftersom eleverna ser hemmet som en plats där de har lättare för att fokusera på skolarbetet.

Hur är det då med sättet att lära som funktionerna i lärplattformen medger? Hela 41/71 uppger att det hade förenklat deras lärande om de fått texter upplästa och 57/71 hade varit hjälpta av att se en kort filmsnutt om ämnet som skulle behandlas. Eftersom dessa funktioner finns inbäddade i lärplattformens struktur är det intressant att så många tycker att det kunde vara en hjälp för lärandet. Som diskuteras närmare i avsnittet om elevens ansvar är det dock ovisst hur mycket dessa funktioner verkligen skulle ha blivit använda (se nedan kap 5.3). Lärarna tycker i hög grad att synintryck i form av filmade genomgångar om ett ämnesområde underlättar elevernas lärande och 14 av lärarna tror även att uppläsningar av texter underlättar. Lärarna är således lite mer tydliga i inlärningssättets positiva effekter.

Den lärsituation och lärokontext som lärplattformen ger upphov till anses ofta vara mer strukturerad än vad traditionell undervisning normalt erbjuder, eftersom allt material är samlat på ett ställe på lärplattformen i motsats till hur eleven kan ha delar av det material som behövs i klassrummet, elevskåpet, väskan eller hemma (se t.ex. Spetz 2007). Denna undersökning visar att eleverna inte helt tveklöst instämmer i detta antagande.

29/71 anser att det blir tydligare när läxor och uppgifter finns på Fronter, men 16/71 tycker inte detta är fallet. Dessutom svarar hela 24/71 vet ej, vilket gör det svårt att se något tydligt mönster. Lika svårt blir det att tolka frågan om huruvida de upplever att de bättre kan kontrollera takten i det egna lärandet om informationen om skoluppgiften finns på nätet, där 29 instämmer, 11 inte instämmer och hela 31 elever inte har någon åsikt om frågan. Det är något fler elever som upplever information på

34

papper och i böcker lättare att ta till sig och förstå än motsvarande information

presenterad på nätet, men även här är bortfallet av elever utan åsikt stort. Över hälften av eleverna svarar dessutom att de inte brukar slarva bort instruktionspapper, vilket ofta av lärarna ses som ett stort problem som lärplattformsinförandet kan ändra på.

Även lärarna är kluvna i inställningen till huruvida lärplattformen hjälper eleverna genom att öka strukturerandet av lärandet. 9 av 17 lärare anser läxor och uppgifter blir tydligare om de finns på Fronter. Hela 13 av lärarna i materialet

instämmer i påståendet att elever ofta slarvar bort papper, ett kanske inte helt oväntat resultat. Däremot tyckte 7 av 8 med åsikt i frågan att elever har svårare att förstå information presenterad på Fronter än motsvarande presenterad på papper, vilket är en tydligare tendens än vad som eleverna visade på samma fråga. Likaså är lärarna mer positiva än eleverna i tilltron på att eleven bättre kan kontrollera takten i sitt lärande om informationen finns på Fronter.

Totalt sett är det svårt att genom denna undersökning få en klar bild om eleverna tycker att införandet av lärplattformen skulle medföra en tydligare struktur på lärandet främst pga. att eleverna i hög grad använt sig av svarsalternativet ingen

åsikt/vet ej. Min tolkning till detta kan vara att eftersom lärplattformen fortfarande är ett nytt fenomen på skolan så kan just svar som ”ingen åsikt” ligga i att man faktiskt inte har den kunskapen i frågan ännu. Om man istället tittar på de som har en åsikt i ämnet så anser majoriteten att lärplattformen skulle medföra en tydligare struktur.

Detta kan tolkas som att det verkligen kan ske en förskjutning av lärkontexten som idag är bundet till läraren och lektionen, det vill säga, med Säljös modell i bakhuvudet (se ovan kap. 3.2.1), att redskapet lärplattformen medierar det som lärs genom att flytta lärsituationen.