Förändring Lärare

Det skulle vara värdefullt om det fanns en organisation som kunde gå runt och hålla ett öga på de barn som inte har en familj. Dessutom skulle det vara bra om det satsades rejält på information hela året istället för endast en gång per år i november eftersom det finns mycket att lära. Det är också bra att den nya regeringen pratar mer om hiv/aids. Mr Mbeki var inte lika drivande i frågan (Intervju 3).

Rektor

Hiv och aids är en utmaning för hela världen, inte enbart för Sydafrika. Under Mandela, Mr Mbeki och Mr Zumas tid har landet haft samma policy om hiv och aids. Problemet är hur det ska implementeras. Det har funnits fri tillgång av kondomer och information. Jag är inte säker på att enbart presidenten kan avgöra hur det kommer att bli i framtiden. För att lösa hiv/aids problematiken krävs även att folk inte tar några risker att bli smittade, endast har en partner samt slutar att köpa sex från prostituerade. Dessutom vore det bra om landet kunde bistå med mat och mediciner. Alla måste ta sitt ansvar om vi ska kunna lösa detta i framtiden (Intervju 4).

Sjuksköterska

Sydafrikas (regeringens) policy behöver ändras när det gäller hiv och aids. Vi förlorar arbetskraft. Vi måste behandla patienter fortare innan de blir sjuka och ge dem kvalité i livet. Är du infekterad måste man lära sig att bete sig på ett sätt som gynnar behandlingen. För att kunna lösa detta ofantliga problem måste alla ta sitt ansvar. Både i samhällets topp och bottenskikt. Om mannen i toppen (presidenten) inte anser att hiv och aids är ett problem påverkar det befolkningen otroligt mycket men om presidenten istället ser detta som ett problem skapar det hopp hos befolkningen. Att lära och skapa policys hjälper folket. Den nya presidenten vill att folket ska få utbildning om detta, vilket är en stor skillnad! Allt går direkt till gräsrötterna och regeringen måste hjälpa oss (Intervju 5).

35 Ansvarig för sjukhusets verksamhet

Jag vet inte riktigt hur vi skulle kunna förbättra vårt arbete. Om jag kunde skulle jag ge barnen mer mat men det handlar alltid om pengar för att möjliggöra det. Det som är mest skrämmande är att jag inte ser framtiden. Jag vet inte riktigt hur vi ska nå en lösning. Vi har kondomer, information och vi ger barnen undervisning samt att det pratas om detta på radio och i tv. Trots att vi gör allt detta ökar problemet. Jag tror att hiv och aids är ett individuellt problem och det är viktigt att vi pratar med varandra. Det finns andra sätt att bli smittade på än enbart sex. Ofta kopplas infektion ihop med otrohet men 10 % har fått det genom kontakt med blod. De accepterar inte att ta hand om sig själva. Tänker att det här är mitt barn och jag måste hjälpa det. Viktigt att man inte skyller ifrån sig eller ger någon skulden, det gör bara problemet värre. Man måste bli medveten om att man kan bli infekterad när som helst. Det är viktigt att ha pålitliga personer som representerar landet. Vår president hade sex med en hiv- positiv kvinna och har dessutom tre fruar. Hur kan du tro på en person som lever tvärtemot vad den säger. Jag vill inte döma honom men vilka signaler sänder det ut egentligen? Vår förra president ville inte vara involverad och förstod inte problematiken. Han hade inte mycket kunskap om hiv och aids. Dessutom var hälsoministern en alkoholist (idag avliden på grund av alkoholproblem). Det är meningen att vi ska ta hand om våra barn men de gjorde det inte! De skulle gjort något tidigare! Alla personer måste ta sitt ansvar för att möjliggöra en lösning på problemet (Intervju 6).

Ansvarig för Aidscenter

Det förebyggande arbetet måste ske på individull nivå för att ge dem färdigheter och utveckla motivation för detta. Vi måste öka kommunikationen i relationer. Det är stor variation på hur mycket de pratar med varandra. Medvetenheten om problematiken som är förenad med hiv och aids är ytterst viktig. Att arbeta med individer kan vara skrämmande men produktionen av dessa påståenden är ett socialt fenomen. Dessutom behövs det arbete med lagar, struktur och tillgänglighet. Enbart ett test kommer inte att hjälpa de som är smittade så länge den fördömande stämpeln kopplas samman med att vara positiv. Det finns mycket saker runt omkring som behöver ändras. Vi måste göra något åt diskrimineringen (stigma), den individuella tanken måste ändras. Vi vill försöka förmedla en mångsidig bild av problematiken vilket vi kallar kombinerat förebyggande. Regeringen försöker att få befolkningen mer involverad i hiv och aidsproblematiken. Tyvärr finns det människor som anser att det inte spelar någon roll vad regeringen gör eftersom det idag finns stora problem i samhället. Exempelvis så är stora delar av landets sjukhussystem nedbrutet och många anser att den lokala nivån är viktigare än det som händer på regeringsnivå. Många invånare struntar

36 i att rösta och bryr sig helt enkelt inte på grund av att de måste fokusera på att klara av att överleva sin dag. Efter att landet fått en ny president och en ny hälsominister är budskapet annorlunda och de säger nu de rätta sakerna men frågan är om det verkligen kommer bli någon skillnad eftersom det finns så många problem. Sydafrika har en nationell utarbetat strategi för hiv- och aidsarbete men finns det verkligen makt och möjlighet att ändra någonting? Även regeringen behöver resurser för att något ska hända. Hälsominister behöver agera efter en nationell guidelinje. Det behövs göras nåt åt den dåliga sjukvård som finns i landet och en implementering behöver göras på ledningsnivå och där efter på fältet. Allt detta handlar om attityd. Hur ska en förändring ske i de informella bosättningarna? Vi är skeptiska och undrar om det någonsin kommer att hända eftersom det är så mycket jobb som behöver göras men vi känner oss lite hoppfulla. Vi har ett väldigt uppdelat land och det är en mardröm att komma fram till en lösning för alla i Sydafrika. Det är viktigt att komma ihåg att olika saker fungerar på olika sätt på olika platser dvs. det som fungerar i Kapstaden kanske inte alls fungerar i Durban. Se till en specifik plats och försöka förstå den. Vad som än görs finns ingen garanti att det fungerar, det är omöjligt att ha en lösning. Vi skulle vilja satsa mer på de sociala aspekterna i olika områden och därigenom få förståelse över varför vissa program inte fungerar (Intervju 1).

Ansvarig för Mamelodi Campus

Det finns många saker som behöver göras. Det är en hel del saker som har fungerat i det förebyggande arbetet men också saker som inte varit så lyckade och detta måste vi dra lärdom av. I USA var det en sjukdom för homosexuella och där gick man samman och stoppade den men Sydafrika har andra problem. Dock är det svårt att säga vad som exakt bör göras eftersom det inte finns endast en grej som skulle kunna göra skillnad. Vi måste göra något åt fattigdomen. Det skulle vara av betydelse eftersom det påverkar hälsa, mat, sociala aspekter och tillgång till utbildning. Så länge människor är fattiga är de väldigt sårbara. I de länder som inte är utvecklade har inte fattigdomen kunnat behärskas. Större delen av de utvecklade länderna har kunskap om epidemier vilket vi i Sydafrika saknar. Staten bär det största ansvaret att lösa denna problematik. De har möjlighet att leverera de resurser som behövs. Skolan, kyrkan och samhället måste också ta sitt ansvar. Det privata samarbetet med staten är också av betydelse eftersom de har stor makt och resurser att bidra med. När det gäller regeringens strategi för att bekämpa hiv och aids epidemin. Det kommer inte att bli någon större skillnad efter Mr Mbeki men jag vill se en förändring och en lösning på problemet (Intervju 2).

37 Aidsrådgivare för Sveriges ambassad

Sydafrikas nationella aidsrådgivning bildades 1999 men fungerade aldrig på grund av att hälsoministern under Mr Mbekis tid i stort sätt gjorde vad presidenten sa. Hon var verkligen på väg åt fel håll. Förändringarna som skedde av ledningen i ANC förra året har betytt mycket. Idag har inte Mr Mbeki någon som helst anknytning till partiet. De röstade in Mr Zuma istället och han arbetar efter världshälsoorganisations (WHO) råd gällande aids. Vilket innebär att människor kommer ha en bättre chans att överleva. Mr Zuma har också lyft problematiken gällande tuberkulos som också är ett stort problem i Sydafrika. 80,7 % som har tuberkulos har hiv i Sydafrika. Hälsodepartementet ska ge råd och riktlinjer om detta men det har inte fungerat. Den nya hälsoministern håller på och undersöker verksamheten. Det har skett en stor förändring sedan landet bytte president. Den gamla hälsoministern var bland det värsta jag sett och en stor massa nekades till behandling under hennes tid. Vi skämdes över hennes förslag att behandla hiv genom att prata om bra kost. Hon blev doktor rödbeta. Jag minns att jag var så glad över att representera Sverige på internationella möten istället för Sydafrika. Jag skämdes över hennes uttalanden. Hälsosystemet har brutits ner under 13 år och är nu ett stort problem. Sjukhusen fungerar inte som de ska runt om i landet men den nya hälsoministern jobbar med detta, vilket kommer göra en stor skillnad. Alla statliga sjukhus skulle förhindra antiretroviral behandling med andra ord fanns ingen fungerande sjukvård som det borde funnits. Självklart är det en svår uppgift att styra upp sjukvården och det som behöver göras när det gäller hiv och aids men befolkningen tror verkligen att vi är på gång mot någonting bättre. Attityder har förändrats och policyn är bra nu (Intervju 7).

Organisationen Love life

Love lifes kan ibland vara svårtolkad vilket jag tror kan vara bra att ändra på samt det skulle kunna vara större fokus på vår målgrupp. Ibland blir jag tveksam över om vi verkligen når de människor vi vill. Jag är dock inte helt säker på om byte av president kommer göra någon skillnad. Hoppas dock att den nya hälsoministern kommer att göra ett bättre arbete. Tanken på att vår nya president hade sex med en hiv positiv kvinna och inte är ensam om att ha det i det här landet ger en tankeställare. Dock var verkligen den förra hälsoministern dålig och jag känner mig osäker på om regeringen verkligen kommer kämpa nu trots att vi fått en ny president (Intervju 8).

4.1.6 Bakgrund