Lärarprogrammet Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv

Lärarprogrammet

Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv

Hur sker implementering av förebyggande

arbete gällande hiv och aids?

Nina Svenman

D-uppsats 15 hp Handledare: Gunnar Hansson

4

Linnéuniversitetet Kalmar

Institutionen för samhällsvetenskaper

Arbetets art:

D-uppsats, 15 hp

Lärarprogrammet

Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv

Titel:

Hur sker implementering av förebyggande arbete

gällande hiv och aids?

Författare:

Nina Svenman

Handledare:

Gunnar Hansson

ABSTRACT

This study analyzes the prevention of HIV and AIDS around the region of Pretoria in South Africa. The study's starting point is the cultural, economic, social and health which is relevant when different levels of society affirms. The aim has been the basis of the representation levels of society discern what is valued and given priority as well as the measures and the strategies used in implementation. The empirical data underlying the study is qualitative studies with respondents from a university, a hospital, a school, the Swedish Embassy and an organization in order to create an image of different levels in society means to implement preventive measures on HIV and AIDS to their citizens.

5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING 7

1.1 Problematik och syftesbeskrivning 7

2 TEORI OCH METOD 9

2.1 Organisation inom politik 9

2.1.1 Analys av implementeringsstyrning 9

2.1.2 Egenskaper hos den som styr 12

2.1.3 Beslut av implementeringsprocess 12

2.2 Frågeställning 13

2.3 Metod 14

2.3.1 Metod – vägen från problem till förklaring 14

2.3.2 Tillvägagångssätt 14

2.3.2.1 Val av område 14

2.3.2.2 Urval av informanter 14

2.3.2.3 Val av insamlingsteknik och konstruktion av intervju 15

2.3.2.4 Databearbetning och slutsatsernas generaliserbarhet 16

2.4 Metodologiska problem 16

Modell 17

3 BAKGRUND 18

3.1 Sydafrika 18

3.1.1 ANC och Apartheid 19

3.1.2 HIV och AIDS i Sydafrika 20

3.1.2.1 Sydafrikas nationella strategiska plan för hiv och aids (2007-2011) 22

4 STUDIENS RESULTAT 23

4.1 Påverkan av geografisk position 23

4.1.1 Åtgärder 24

4.1.2 Strategier av implementering utav förebyggande arbete… 27 4.1.3Prioritet och värderingar av det förebyggande arbetet… 30

4.1.4 Påverkan 31

4.1.5 Förändring 34

4.1.6 Bakgrund 37

4.2 Sammanfattning av intervjuernas resultat 39

5 SLUTSATS 42

SAMMANFATTNING 45

REFERENSLISTA 46

6 FÖRKORTNINGAR OCH TERMER

AIDS =Acquired Immune Deficiency Syndrome ANC =African National Congress

HIV =Human Immunodeficiency Virus

NGO =Non Government Organisation, Frivillig organization NP =Nationalistpartiet

TBC =Tuberkulos

Sida =Swedish International Development cooperation agency / Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete

STD =Sexual Transmitted Disease, könssjukdom

Hospice =verksamhet som arbetar med vård av människor i livets slutskede Rand =Sydafrikas valuta. En rand motsvarar cirka en krona

Rural area =traditionell landsbygd

7

1

INLEDNING

Sydafrika är ett land som står inför stora utmaningar, den allra största är hiv/aids problematiken. Landet har störst andel hiv och aidspositiva människor i hela världen. Hiv smittar huvudsakligen på följande sätt: sexuellt, via sprutor, från mor till barn och genom blodtransfusioner. Aids utvecklas i genomsnitt 7-10 år efter hiv-infektionen. Omkring 11% av landets befolkning är hivsmittad (www.regeringen.se/sb/d/2574/a/75575). För att möjliggöra en minskad fattigdom måste satsningar göras på hälsa och utbildning vilket genererar goda förutsättningar för att förbättra livsvillkor. Hiv och aids är högt prioriterade områden och för att kunna bekämpa epidemin krävs en öppen dialog om preventivmedel och sexualundervisning samt ett krav på mer jämställdhet mellan könen. Genom utbildning skapas ekonomisk tillväxt samt politisk och social utveckling ( http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Viktiga-omraden-for-utveckling/Kunskap-halsa-och-social-utveckling/). Syftet med den här studien är att utifrån kvalitativa studier som gjorts i och utanför staden Pretoria i Sydafrika undersöka hur implementering sker av förebyggande arbete gällande hiv och aids på olika nivåer i samhället.

1.1

Problemdiskussion och syftesbeskrivning

9

2

TEORI OCH METOD

I den teoretiska förankringen har jag valt att beröra den politiska organisationens verksamhet eftersom detta bidrar till en förståelse över den politiska apparatens funktion samt belysa tillvägagångssätt för implementering. Teorierna används därefter som analysverktyg för att klargöra vägen från problem till förklaring.

2.1

Organisation inom politik

För att förstå politiska processer som skapas måste den offentliga förvaltningsorganisationen analyseras. För att kunna genomföra politiska beslut bör en organisation bildas. Val av form för organisering kommer att påverka vad som slutligen blir slutprodukten av processen. Inom politikens organisationer finns både de folkvalda politikerna och tjänstemännen som utgör det byråkratiska systemets aktörer. Förvaltningspolitiken är en benämning på hur den offentliga förvaltningen skall skötas vilket brukar diskuteras av politikerna. Det är av yttersta vikt att tjänstemännen som arbetar inom förvaltningen har en stor kompetens och profession eftersom de har en betydande effekt på de beslut som tas. Dessa beslut kan få förödande konsekvenser för den enskilda medborgaren om felaktiga beslut fattas. De ansvariga politikernas intentioner stämmer inte alltid överens med utfallet av förvaltningens verksamhet. Följden av detta är att det finns ett sammanhang mellan den agerande politiska opinionsbildningen och den offentliga förvaltningens agerande (Rothstein 2001).

2.1.1 Analys av implementeringsstyrning

Eftersom syftet med den här studien är att se hur implementering av förebyggande arbete sker på olika nivåer i samhället gällande hiv och aids är det viktigt att förstå hur olika delar i ett samhälle sammanfogas och påverkar varandra när det gäller implementering. För att få en helhetsbild av implementeringsstyrning bör nivåer och egenskaperna hos den som styrs klargöras för att förstå effekter och dess utformning. Jag bygger min studie på de utgångspunkter som Lundqvist (1992) presenterar vid en analys av implementering vilka utgörs av fyra kategorier:

 Politiker – vars uppgift är att ta beslut som ska gälla i hela samhället både på nationell och lokal nivå

10

 Intressenter – i detta begrepp ingår intressegrupper i politiska partier, företag, massmedier och enskilda personer vilka bevakar policyprocesser

 Samhällsmedlemmar – utgörs av de människor som finns i samhället som påverkar det som händer i samhället

(Lundqvist 1992 s.71) Lundqvist (1992) betonar betydelsen av att förstå den politiska processen vilket innefattar politiska åtgärder och effekter. För att möjliggöra detta krävs det en analys av förvaltningens handlande vid en implementering.

1) Förvaltningsstyrning – rikspolitikerna styr förvaltningen genom riksdagen och regeringen. Statsmakterna kan i vissa fall ha fler syften med förvaltningsstyrningen, exempelvis att åstadkomma en samhällsstyrning och att skapa en beredning.

2) Organisationsstyrning – är den interna styrningen av förvaltningen där överordnade förvaltningsorgan och tjänstemän styr de underordnade förvaltningsorgan och tjänstemän. Organisationsstyrningen omfattar flera länkar vilka kan vara på lokal, regional och central nivå samt att styrning kan ske emellan dem.

12 2.1.2 Egenskaper hos den som styr

Hur en styrning lyckas eller misslyckas beror på de aktörer som deltar. En viktig komponent för att en styrning skall fungera väl är hur bra relationen är emellan den som styr och den som ska bli styrd. Där är prioriteringar och kapacitet viktiga faktorer tillsammans med huruvida den styrde vill (om aktören vill verkställa styrningen), kan (förmåga att verkställa) och förstår (begriper aktören innebörden av styrningen). Nedanstående figur tydliggör beskrivet förlopp:

(Lundqvist 1992 s.75)

2.1.3 Beslut- och implementeringsprocess

13 även behövs resurser för att genomföra ett politiskt beslut och först då blir det möjligt att uppnå det tagna beslutet (Sannerstedth 2001). Även om detta är uppfyllt kvarstår en problematik:

“demokratins svarta hål, som innebär att de som beslutar om medborgarnas välfärd är förvaltningar och tjänstemän, där det kan vara svårt för valda politiker att utöva något direkt inflytande och likaså svårt för den enskilde medborgaren att utkräva något slags ansvar” (Rothstein 2001 s.68).

Implementeringsprocessen innefattar således en viss demokratiproblematik då politikerna får svårt att styra att de organisationer som skall verkställa besluten verkligen gör det och samtidigt stå till svars inför väljarna eftersom de är ytterst ansvariga. En annan aspekt som är viktig är att politikerna inte alltid vet exakt vad som behöver göras. Politikerna kan inte förväntas att ha all den kunskap som behövs inom områden så som sjukvård och skola. Dessutom tillkommer den problematik att kunskaper inom dessa områden utvecklas i lavinfart vilket innebär att vad som var aktuellt idag kanske inte gäller nästkommande dag. Istället förväntas professionalismen inom vald yrkeskår att besitta den kunskapen. Dessutom finns det metoder inom de pedagogiska, vetenskapliga och medicinska disciplinerna som fungerar i ett fall men inte i ett annat. Detta betyder att anpassningarna mellan metod och problem måste överlåtas till de yrkesutövande (Rothstein 2001).

2.2

Frågeställning

Med utgångspunkt av implementering utav förebyggande arbete gällande hiv/aids som utgångspunkt för denna studie och utifrån teorin om implementering i samhället har följande frågeställning och frågor mejslats ut:

- Hur implementeras förebyggande åtgärder för hiv och aids samt vilka tillvägagångssätt används i det sydafrikanska samhället?

Frågor

- Vilka åtgärder och strategier brukas i olika nivåer för att implementeras i ett förebyggande arbete gällande aids och hiv?

14

2.3

Metod

2.3.1 Metod – vägen från problem till förklaring

Enligt Per Dannefjord (1999) är en samhällsvetenskaplig metod hur man löser ett uppställt problem, vilket innebär att metoden innefattar mer än insamlingen av data. De metodologiska frågorna tar sin form redan då problemet formulerats och fortgår fram till dess att de frågor som ställts i studien blivit besvarade. Därav kommer min redogörelse av metodologiskt tillvägagångssätt behandla några fler aspekter än själva insamlingstekniken.

2.3.2 Tillvägagångssätt 2.3.2.1 Val av område

Sydafrika är det land i världen som har flest hivpositiva vilket leder till att landet drabbas hårt socialt och ekonomiskt. Landets drabbade människor borde få garanteras ett liv fritt från stigma och diskriminering. Detta är främsta anledningen till valet att försöka kartlägga åtgärder och identifiera hur olika organisationer/institutioner arbetar strategiskt för att implementera det förebyggande arbetet gällande hiv/aids till medborgarna i samhället. Studien ämnar även urskilja om det förekommer några skillnader mellan staden, förorten och landsbygden gällande hiv och aids samt skapa en förståelse för bakgrunden till detta problem. För att skapa en förståelse för en särskild problematik behövs orsaker och slutsatser i samband med jämförelser (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud 2009). För att skapa förutsättningar för detta gjordes intervjuer med respondenter runt staden Pretoria från universitetet, ett sjukhus, en skola, svenska ambassaden och en organisation för att på sätt skapa en bild av olika nivåer i samhällets sätt att implementera sina strategier och åtgärder. För att tydliggöra mitt tillvägagångssätt vill jag presentera min metod med följande modell på sidan 13.

2.3.2.2 Urval av informanter

15 respondenter intervjuades varav sex var kvinnor och tre män. Intervjuerna gjordes under sju dagar. Samtliga intervjuer togs upp av en diktafon.

1 ansvarig på Aidscentret, University of Pretoria (Intervju 1) 1 medarbete på Aidscentret, University of Pretoria (Intervju 1) 1 ansvarig Mamelodi Campus , University of Pretoria (Intervju 2) 1 lärare, Bophelo Primary School (Intervju 3)

1 rektor, Bophelo Primary School (Intervju 4)

1 sjuksköterska, Bophelong Community Hospice (Intervju 5)

1 ansvarig på sjukhuset, Bophelong Community Hospice (Intervju 6) 1 aidsrådgivare, Svenska Ambassaden (Intervju 7)

1 organisationsarbetare, Love life (Intervju 8)

2.3.2.3 Val av insamlingsteknik och konstruktion av intervjuguide

16 gällande hiv och aids i det här fallet hur implementering sker av det förebyggande arbetet (www.skolverket.se).

2.3.2.4 Databearbetning och slutsatsernas generaliserbarhet

Varje intervju har efter genomförande transkriberats, bearbetats och kategoriserats för att sedan sammanställas i en resultatanalys. Diktafonen har varit ett bra hjälpmedel för att ordagrant skriva ner vad som sagts medan intervjuerna var färska i minnet (Patel & Davidsson 1994). Därefter bearbetades materialet av informanternas utsagor och kopplades sammans med teorin (Hartman 2004). Dannefjord (1999) menar att poängen med ett vetenskapligt arbete är att kunna säga någonting generellt utifrån det specifika. Är detta inte möjligt bidrar inte studien mycket för forskningens utveckling. Det är inte den empiri som samlats in som generaliseras utan den teori som empirin ger argument för. Empirins roll är att visa att teorin fungerar som analysverktyg. Teorin ger en fingervisning om en relevant empiri och kan användas vid förklaring av insamlad data. Utifrån detta hoppas jag att kunna generalisera de slutsatser som kan vara av betydelse för hur information om hiv och aids implementeras i olika organisationsnivåer i samhället samt bakgrundsfaktorer för epidemin.

2.4 Metodologiska problem

18

3

BAKGRUND

3.1 Sydafrika

För att kunna förstå det som händer i Sydafrika idag måste en beskrivning göras av landets historia med Apartheidsystemet och partiet African National Congress kamp för afrikaners frihet. Genom uppförandet av apartheidsystemet skapades förutsättningar för spridningen av hiv och aids eftersom det medförde en utbredning av fattigdom för den svarta befolkningen och gjorde att familjer splittrades när männen tvingades att flytta in till städerna för att arbeta. I kombination med en accepterad tradition att ha fler än en flickvän har detta fått förödande konsekvenser för epidemins lavinökning.

19 färgade (härstammar från nederländska invandrare, khoisan och som slavar från Asien och Afrika) lever i Kapprovinsen där den nederländska kolonin låg. Dessutom finns därutöver över fem miljoner invandrare. Tre miljoner av dessa är flyktingar från Zimbabwe men eftersom inte Sydafrika har erkänt att landet haft några problem anses inte dessa människor vara flyktingar. Invandringen som skett/sker har orsakat problem eftersom sydafrikanerna menar att dessa människor tar deras arbeten och får tillgång till samhällets resurser och anses vara kriminella (Landguiden 2010).

3.1.1. ANC och Apartheid

Holländarna, boerna, som kom till Sydafrika på 1600-talet gjorde Kapprovinsen till en handelsstat. När sedan engelsmännen kom på 1700-talet fortsatte koloniseringen av landet. Boerna lämnade Kapprovinsen på 1800-talet efter att britterna tagit över vilka även förde in rasåtskillnad successivt. Boerna förlorade kriget mot britterna 1899-1902 i boerkriget vilket gjorde att britterna tog över makten. African National Congress (ANC) grundades år 1912 för att försöka göra afrikanerna till värdiga medborgare i Sydafrika vilket inte gick så bra eftersom regeringen 1913 beslutade att införa en marklag (the Native Land Act). Detta gjorde att afrikanerna förlorade 87 % av sitt land. De vita levde på 87 % av marken med endast 3 miljoner medan 8 miljoner afrikaner fick leva i reservaten eller i de icke så kallade hemländerna som de också benämndes. År 1926 infördes the Color Bar Act som gjorde att afrikaner blev uteslutna från kvalificerade arbeten (Landguiden 2010).

20 städerna. Lagen hette the Black Urban Areas Consolidation Act. För att få möjlighet att bo där skulle de kunna visa upp att de hade en bostad och att de haft samma arbetsgivare i 10 år eller ett bevis på att de blivit födda i de 87 % av landet som de vita ansåg var deras. Det var nu helt omöjligt att bo i det vita Sydafrika där alla arbeten fanns för afrikanerna tack vare lagen. Separationen mellan de vita och svarta var nu ett faktum med helt skilda skolor, sjukhus och idrottsanläggningar och det var helt förbjudet att vistas på de vitas caféer, badstränder och offentliga toaletter för svarta och vice versa för de vita som en effekt av apartheidsystemet. (www.afrikagrupperna.se/sydafrika/historik).

År 1962 beslutades ett förbud mot ANC som verksam politisk organisation och flertalet av partiets medlemmar dömdes till fängelse. Detta var också året då Nelson Mandela fängslades. F W de Klerk blev ny president i Sydafrika år 1989 och då inleddes förhandlingar mellan ANC och regeringen vilket resulterade i att Nelson Mandela till slut släpptes fri efter 27 år i fängelse som politisk fånge. 1994 blev ett historiskt riktmärke då Sydafrikas första demokratiska val hölls. ANC fick hela 62 % av rösterna som räckte till ett majoritetsstyre. Nelson Mandela blev president och bildade tillsammans med NP och Inkatha Freedom Party (IFP) en koalitionsregering. År 1999 avgick Nelson Mandela och Thabo Mbeki valdes till ny president. Jacob Zuma tog över efter Mr Mbeki och blev landets nuvarande president (www.afrikagrupperna.se/sydafrika/historik).

3.1.2 HIV och AIDS i Sydafrika

21 År 2009 firades World Aids day den 1 december i Pretoria under vilken Sydafrikas president Jacob Zuma talade om att alla måste ta ansvar för sin egen sexuallitet och att kondom ska användas. Han deklarerade också att hivtest är nödvändigt så att alla har kännedom om sin status för att ta eget ansvar och därmed inte utsätta andra och sig själv för risker. Han sa också att vård i form av bromsmediciner och hivtest skall finnas tillgängligt i hela landet. Detta är en milstolpe i Sydafrikas arbete mot hiv/aids- epidemin där förnuftet äntligen segrat. Landets president visar vägen och belyser vikten av att alla testar sig. President Mr Zuma förklarade själv att han låtit testa sig och att han redan beställt en ny tid för ytterligare ett test (www.sida.se/Svenska/Nyhetsarkiv/2009/December/Fornuftet-har-segrat---Sydafrika-vander-i-Aids).

UNAIDS (FN:s aidsorgan) presenterade inför World Aids day nya siffror angående den globala aidsepidemin vilka är alarmerande. Det var hela 33 miljoner människor som levde med hiv under år 2008 och därutöver 2 miljoner människor som dog i aidsrelaterade sjukdomar samma år. År 2009 smittades 2,7 miljoner människor med hiv men trots detta kan UNAIDS se en minskning av antalet hiv-infektioner i världen med 17 %. Den senaste Epidemic Update 2009 påvisar också att förebyggande arbete gör en stor skillnad. Något som anses vara viktigt är att förmå politiska beslutsfattare att prioritera hiv-frågorna och Sydafrika är ett land där den politiska inställningen förändrats under den senaste tiden (www.sida.se/Svenska/Nyhetsarkiv/2009/December/Fornuftet-har-segrat---Sydafrika-vander-i-Aids).

22 hiv och aids började utformas år 1992 av National AIDS Coordinating Committee (NACOSA) och stod färdig år 1994 (South African National AIDS Council 2007).

3.1.2.1 Sydafrikas nationella strategiska plan för hiv och aids (2007-2011)

The primary aims of the NSP are:

 Reduce the number of new HIV infections by 50%.

 Reduce the impact of HIV and AIDS on individuals, families, communities and society by expanding access to an appropriate package of treatment, care and support to 80% of all people diagnosed with HIV.

In particular young people in the age group 15-24 should be a focus of all the interventions, especially for prevention based on behavior change. The interventions that are needed to reach the aims of the NSP are structured according to the following four key priority areas:

 Prevention

 Treatment, care and support

 Monitoring, research and surveillance; and

23

4

STUDIENS RESULTAT

Här nedan kommer resultatet presenteras vilket är baserat på nio respondenters (från universitet, sjukhus, skola, ambassad och en organisation) utsagor om implementering av förebyggande arbete gällande hiv och aids.

4.1 Påverkan av geografisk position Lärare

Det är en stor skillnad beroende på om människor bor i staden, förorten eller på landet. De barn som bor i informella bosättningar (kåkstäder)saknar till stor del föräldrar under veckorna eftersom de måste arbeta i förorterna. Detta gör att barnen får klara sig själva till stor del och det händer mycket otäcka saker i en informell bosättning. En liten flicka kom till skolan och sa att hon inte kunde väcka sin mamma på morgonen, så jag följde med henne hem efter skolan. Där fann vi hennes mamma avliden och med en syster som sa att vi inte kunde röra henne eftersom hon var hivpositiv. Hon sa att det skulle smitta om hon rörde sin syster, istället fick jag ordna så att mamman hämtades av polisen och se till att en begravning hölls. Det är mycket som behöver göras och människor behöver bli mer upplysta så de vet vad de kan och inte kan göra. Det saknas fortfarande mycket information (Intervju 3).

Rektor

Det är en stor skillnad beroende på vart du kommer ifrån. På landet finns det en avsaknad av utbildning och där tittas/läses sällan på tv eller tidningar. Problem som orsakar spridning av hiv/aids är exempelvis äldre män som är tillsammans med yngre tjejer, droger och förekomsten av att ha fler än en fru (Intervju 4).

Sjuksköterska

I Mamelodi (kåkstad - förort till Pretoria) finns det fler infekterade människor på grund av fattigdom och hög arbetslöshet samt immigration. Detta tillsammans med deras levnadssätt påverkar spridningen av hiv/aids. Så självklart finns det stora skillnader beroende på var man bor (Intervju 5).

Ansvarig för sjukhusets verksamhet

24 mer accepterat. Allt är var och ens ensak och alla har ett eget val att göra vad de vill (Intervju 6).

Ansvarig för Aidscenter

Det är en allmänt känt i Sydafrika att det finns mest problem i de informella bosättningarna. De levnadsvillkor som finns där möjliggör att viruset kan etableras och stanna. I städernas finns lättare tillgänglig hjälp och den är i regel mer utvecklad. Det finns större chans att överleva i ett urbaniserat område där man kan få hjälp (Intervju 1).

Ansvarig för Mamelodi Campus

Vi tror att de som är mest utsatta är de som i flesta fall blir smittade och svarta människor utgör en sådan grupp. Förekomsten av detta är lägre i förorterna dock finns ingen dokumenterad information om detta eftersom det har inte gjorts någon studie för att förstå förekomsten. Det finns många orsaker till epidemins spridning. Exempelvis när mannen jobbar i staden och har familjen på landsbygden. Många människor lider av de kulturella traditionerna, inte kommer det på tal att använda kondom när mannen kommer tillbaka. I många situationer är kvinnan väldigt sårbar. Fattiga samhällen har många problem och det är de fattiga områdena som har de större problemen med hiv och aids (Intervju 2).

Aidsrådgivare på Sveriges ambassad

Självklart finns det skillnader beroende på vart medborgarna bor i samhället. De som växer upp i de välbärgade områdena får tillgång till den livsnödvändiga information som behövs gällande hiv och aids. De människor som istället växer upp i de fattiga områdena saknar den information som de verkligen är i behov av för att skapa ett bättre liv med större förutsättningar (Intervju 7).

Organisationen Love life

Det är nu bevisat för tredje gången att hiv och aids är mer utspritt i kåkstäderna. Detta innebär att det är stor förekomst av hiv och aids i dessa områden (Intervju 8).

4.1.1 Åtgärder Lärare

25 kan få pengar av staten. En del familjer bidrar med mat varje dag klockan fyra så att dessa föräldralösa barn åtminstone kan få någon mat innan de går hem för dagen (Intervju 3).

Rektor

I november lyfts hiv och aids fram för att alla (föräldrar, lärare och elever) skall vara väl informerade om hiv och aids. Finns det någon som vill prata om hiv/aids ges denne möjlighet till detta på skolan. I skolan har vi en kommitté som aktivt arbetar med hiv/aids. Vilken lyfter strategier, rekommendationer och förändringar som behöver göras. Vi får också hjälp från sjukhuset, anordnar workshops och utbildar människor. Kommittén arbetar aktivt med att skydda eleverna och minimera risken att bli smittad. Exempelvis så använder vi handskar, vi värnar om att ingen elev tar på blod. Händer det en olycka skall eleverna ropa på en vuxen. Dessutom är det viktigt att vi ger eleverna bra mat eftersom det är en del av behandlingen när det gäller hiv och aids. De barn som inte har några föräldrar försöker vi hjälpa så att de får tillgång till statens hjälpprogram (Intervju 4).

Sjuksköterska

Vi försöker ge barn och vuxna hopp om framtiden. Det är viktigt att man även som positiv (infekterad) ändrar livsstilen. Patienterna måste inse vikten av eget ansvar även om vi på hospice (hem för sjuka) till en början tar ansvaret för den sjukes behandling. När behandlingen börjar måste klienterna äta ordentligt eftersom det är en del i behandlingen (Intervju 5).

Ansvarig för sjukhusets verksamhet

Vi försöker att ge människor hopp. Även om du är positiv betyder det inte slutet. Vi hjälper till med medicinering, kost och förmedling av kunskap om förändringar i beteendet. När det gäller föräldralösa barn hjälper vi dem att få pengar från staten, kontakt med socialarbetare samt ser till att de får mat och någon att prata med. Får de inte den hjälpen kommer de stjäla och göra andra mindre bra saker eftersom de inte har nåt att äta. Vi kan inte hjälpa alla men vi gör så gott vi kan (Intervju 6)!

Ansvarig för Aidscenter

26 stämpel som epidemin har, makt och folkets etnicitet. Vi försöker att inte se på hiv och aids som enbart död och svårmodighet utan se det som en väg att förändra världen samt finna ett nytt sätt att leva. Vi behöver ställa oss nya frågor för att finna nya svar. För att hålla all personal uppdaterade använder vi oss av bilaterala möten och vi tittar tillsammans på hur projekten fortskrider, vad som behöver göras eventuellt förändas. Vi har även månadsmöten där folk bjuds in att komma och prata för personalen. Vi producerar också varje år en kritisk recension som vi uppmuntrar alla att läsa. Därutöver kommer mycket information på mitt bord som jag ansvarar för att förmedla vidare (Intervju 1).

Ansvarig på Mamelodi Campus

Eftersom jag driver ett campus som ligger i en kåkstad så får jag höra vissa felaktigheter. Konstigt nog anses hiv och aids vara en svart sjukdom. De vita tror ofta att de inte utgör en riskgrupp för sjukdomen vilket är felaktigt. På campus finns hiv- och aidsrådgivning för personal och studenter men även för allmänheten. Vi går också ut i skolor, kyrkor och andra platser med information där pratar vi med unga människor om sjukdomen och livet. Vi ger även möjlighet till att testa sig på campus. Att få människor att öppet prata om hiv och aids är fortfarande ett problem. Det är förenat med den skam som är kopplat till sjukdomen vilket leder till ett enormt lidande för de som smittats. Vi leder kampanjer, konferenser på andra universitetet och vi bjuder in andra till oss. Varje år har vi en konferens där vi diskuterar utmaningar och institutionernas jobb. Trots att det inte är en svart sjukdom så är många involverade eftersom de i regel alltid känner någon eller vet någon som är smittad. Det är en utmaning att få de vita studenterna involverade. För att hålla vår personal uppdaterad har vi fortlöpande diskussioner och en ledare som följer upp alltsammans (Intervju 2).

Aidsrådgivare på Sveriges ambassad

Vi går inte ut och gör någonting, vi jobbar på ett strategiskt sätt med regeringen och donatorerna (Intervju 7).

Organisationen Love life

27 1200 stycken går den utbildningen varje år och har sedan fem volontärer till sitt förfogande. Dessa personer besöker 3500 skolor per år. Den grupp som information och kunskap skall gå till är mellan 12 till 19 år (Intervju 8).

4.1.2 Strategier av implementering utav förebyggande arbete gällande hiv och aids Lärare

Livsorientering är det ämne där barnen får lära sig om hiv/aids. För att alla lärare och övrig skolpersonal skall få information och kunskap om hiv/aids har vi möten där vi integrerar personer som delger sin kunskap. Varje år i november hålls en kampanj för hiv/aids där vi får lära oss mer från sjukhuspersonal samt om smittade personers rättigheter. Det är väldigt viktigt med de basala behoven det vill säga att de som är smittade får ordentlig mat och att den dåliga stämpel som sjukdomen medför försvinner i samhället (Intervju 3).

Rektor

I det här landet har vi konstitutionen som är den allra högsta lagen vilken vägleder oss gällande hiv/aids. Den belyser en människas värdighet som vi alla förtjänar att behandlas efter. Parallellt med detta finns en intern policy som säger att vi inte kan neka ett barn som är hivpositivt till skolgång och hur vi ska hantera hiv/aids i skolan. Regeringen och andra organisationer arbetar med den dåliga stämpeln (stigma) som är förknippad med sjukdomen och försöker uppmärksamma det som händer och sker när det gäller hiv/aids (Intervju 4). Sjuksköterska

28 hoppas vi få människor förstå betydelsen av att vara trogen, använda kondom, testa sig. Det är viktigt att utbilda de som inte är smittade eftersom det är väldigt dyrt att behandla människor som infekterats. Vi får vår medicin från hälsodepartementet. Beträffande barn utan föräldrar så tar vi hand om så många barn vi kan (Intervju 5).

Ansvarig för sjukhusets verksamhet

Här på vår rådgivnings center finns det hjälp för alla som vill och det är kostnadsfritt. I hela verksamheten finns; kyrka, skola, fritidshem, sjukhus (som bedriver vård på sjukhuset men även i hemmen), hem för föräldralösa barn och tillgång till rådgivning gällande det mesta. Vi driver vår verksamhet med hjälp av finansiering från en amerikansk kyrka samt från staten eftersom de bedriver volontär rådgivning samt möjlighet att testa sin status. Regeringen hjälper oss också med medicin till de sjuka. Dessutom hjälper vi också till med begravningar. Vi har kvalificerad personal för varje område och vi tillåter endast personalen arbeta inom sitt specifika område. För att hålla vår personal uppdaterad har vi fortlöpande träning och en gång varje månad pratar vi ihop oss (Intervju 6).

Ansvarig för Aidscenter

Vår organisation arbetar ofta med specifika målgrupper. Vi förhandlar med olika människor och skriver olika förslag. I största allmänhet tittar vi på utveckling och ledarskap. Vår ansats är att ge unga människor färdigheter mot den rådande hiv- och aidsepidemin. Vi gör undersökningar för att förstå den utveckling som sker. När det gäller internationella mänskliga rättigheter har vi varit involverade i utveckling gällande lagar. Strategin är en mix av projekt för att ändra människors tankar och rådgivande arbete som vi tror öppnar upp förståelsen. Vi arbetar med studenterna och driver olika projekt på campus men även dörr till dörr kampanjer, nätverksverksamhet, diskrimineringsprojekt (stigma) i kåkstäder, i städer, våld mellan könen och policyskapande (Intervju 1).

Ansvarig för Mamelodi Campus

29 vilket gör att vi får en väldigt klar struktur och policy. Dessutom har vi också utvecklat ett program för personalen för att förstå innebörden av att vara sjuk rent medicinskt men också hur agerandet skall göras på universitetet. Detta innebär exempelvis kommande jobb då den som är sjuk inte kommer att kunna jobba efter en tid. Andra aspekter som också är sammankopplade med detta är infrastruktur, institutioner samt teoretisk och praktisk policy. Relationen mellan regeringen och universitetet grundar sig på den expertis och kunskap som regeringen och ministrarna behöver. Trots en stark relation mellan regeringen och universitetet betyder det inte alltid att deras arbetssätt uppskattas. Tillgång till vård är en av de nationella strategierna och att bereda ett hälsocenter och medicinskt stöd görs av volontärer. En grupp som får bra med uppmärksamhet är gravida kvinnor. De är väldigt noggranna och seriösa med att de som deltar i programmet får pengar från regeringen. Om du är positiv har du rätt till allt detta om du har möjlighet att nå det. Vissa saker är inte tillgängliga för alla. Dessvärre rusar inte folk och testar sig. Om du väljer att införskaffa en livsförsäkring kräver bolagen ett hivtest och att du har en anställning. Är du positiv kan du inte få en försäkring. Blir du däremot smittad när du har en försäkring är det en helt annan sak. Allt handlar om pengar! Människor testar sig inte förrän de har en anledning som exempelvis oskyddat sex. Det hade varit bra om folk kunde testa sig mer och i större omfattning. Det skulle leda till ett bättre levnadssätt. När det gäller familjer som förlorat sina föräldrar har regeringen utformat en plan för dem. Barn kan få ekonomisk hjälp men för att få tillgång till det behövs en vuxen person som kan ansvara för det ekonomiska (Intervju 2).

Aidsrådgivare på Sveriges ambassad

30 Dessutom fokuserar vi på män eftersom många andra sätter kvinnor i centrum. Trots allt är det männen som har makt och pengar så vi försöker ”ändå” att se problematiken från två sidor. Våld mellan könen är också något som förekommer mycket i Sydafrika vilket vi försöker förhindra (Intervju 7).

Organisationen Love life

Love life fokuserar på förebyggande arbete gällande hiv och aids. De inriktar sig på hur barn och ungdomar kan bli infekterade samt hur de kan skydda sig själva. Trots det tar de fortfarande risken eftersom framtiden inte är så ljus och de innehåller inte så mycket möjligheter. Vi har olika strategier runt om i landet eftersom vi är en nationell organisation. Varje provins har en struktur som de jobbar efter men strategin klättar från grunden, till koordinatorn för varje område och därefter vidare till den nationella nivån. Den person som är ansvarig för varje provins träffas en gång i månaden med representanter från alla program och diskuterar olika frågor. Största delen av den generella informationen går igenom ansvarig ledare via mail och diskussion. Love life är till stor del finansierad av staten med 80 % men försöker stå på egna ben. Staten har stött organisationen ända sedan år 1999, även när regeringen inte var lika öppen för diskussioner av hiv och aids. Jag tror ändå att Love life lyckats att etablera en nationellt fungerande organisation (Intervju 8).

4.1.3 Prioritet och värderingar av det förebyggande arbetet gällande hiv och aids Lärare

Att göra det bästa möjliga för barnen med utbildning i fokus (Intervju 3). Rektor

Att vi öppet ger barnen information om hiv/aids (Intervju 4). Sjuksköterska

31 Ansvarig för sjukhusets verksamhet

Vi vill skydda våra barn eftersom de är vår framtid. Det finns myter som säger att om du har sex med en oskuld så försvinner viruset ur kroppen. Vi lär barnen att ingen får ta på dem där det känns obehagligt och är det ändå någon som gör det, berätta det för någon och be om hjälp. Detta är endast en myt som någon startat. I vår kultur tror man att en häxdoktor kan hjälpa och bota så jag har pratat med en del av dem och sagt att de inte kan bota allt och i dessa fall måste de skicka dem till sjukhuset annars kommer de att dö. De måste bli medvetna om att det krävs rätt medicin annars kommer viruset döda. Målet är att hjälpa människor leva det liv som de bör leva vilket innebär – att använda kondom och vara trogen (Intervju 6). Ansvarig för Aidscenter

Vi måste fokusera på att ge fattiga bättre undervisning (Intervju 1). Ansvarig för Mamelodi Campus

Ge alla kunskap om hiv och aids och försöka göra det naturligt att tala om sjukdomen. I samband med detta ta bort den skam som är förknippad med sjukdomen. Möjlighet att bekämpa fattigdomen skulle betyda mycket (Intervju 2).

Aidsrådgivare för Sveriges ambassad

Att fokusera på det förebyggande arbetet och bygga vidare på dialogen som ett framgångsrikt koncept (intervju 7).

Organisationen Love life

Alla måste ta sitt ansvar! Det är varje människas ansvar att ta hand om sig själv och andra. Vi måste kämpa mot fattigdomen och förse de unga med kunskap (Intervju 8).

4.1.4 Påverkan Lärare

Barnen som bor här i de informella bosättningarna är utsatta för många farligheter. Det förekommer mycket droger och sexuellt utnyttjande. Många av våra barn har blivit sexuellt utnyttjade i deras egna hem, en del av barnen berättar, andra inte. När sådant sker försöker vi att koppla in en socialarbetare. Ibland kommer barnen i enskildhet och ber om råd gällande sexualkunskap. Vilket de även kan få från socialarbetarna. Det är deras väg för att försöka påverka sin egen situation. För oss lärare använder vi oss först och främst av socialarbetarna som ger oss råd och vägledning till hur vi bör agera (Intervju 3).

Rektor

32 Sjuksköterska

I dagens samhälle har barnen kunskap om hiv och aids eftersom vi lär dem. Det är mycket viktigt att dagens ungdomar har kännedom om detta. För att kunna påverka sin egen situation måste det finnas kunskap om hiv och aids, utan det så dör vi. Det är också viktigt att kunskap förs vidare vilket är omöjligt om det inte finns någon. Jag tror att människor kan påverka sin egen situation (Intervju 5).

Ansvarig för sjukhusets verksamhet

Det är en utmaning att vara ung idag eftersom du är utsatt för så många saker. Omgivningen påverkar ditt beteende vilket innebär att man kan känna sig dum om man inte gör som sina vänner (grupptryck). Det kommer människor hit från andra länder möjliggör en försörjning för barn genom att få dem att sälja droger. När det kommer till alkohol säljs det till minderåriga trots att det finns en åldersgräns på 18 år. Det är svårt att påverka sin egen situation eftersom många är så fattiga sitter de ner och inte gör någonting. Detta resulterar i brott. Vi försöker ge dem information så att de faktiskt kan göra något åt sin situation. Jag brukar säga;” att jag inte alltid kan ge dem fisk men jag kan lära dem hur de ska fiska och ge dem information”. För många är det en lång väg att ta sig hit till vårt center vilket påverkar möjligheten att få hjälp (Intervju 6).

Ansvarig för Aidscenter

Sydafrika är ett land som inte går att generalisera eftersom det finns en så stor mångsidighet bland dess invånare exempelvis om man ser till kåkstäderna, medelklassen och så vidare. Utbildningsnivåer varierar också kraftigt! Fattigdom och droger är vitt spridda. I kåkstäderna kan livet vara tufft och enbart handla om att överleva. Kommer de hitta ett jobb? Gör de inte det är risken stor att de begår brott. Framtiden består av många frågor för de unga och de är exponerade av så många saker. Det kan vara tufft att nå upp till det liv de vill leva vilket gör att brotts begås. Många är uttråkade av att prata om hiv och aids. De har redan fått information i skolan tidigare. De vill inte tänka på hiv och aids nu när de har hela livet framför sig. Tankar och åsikter speglas självklart av vart de befinner sig i den vida rangen av olika människor i landet. Det är viktigt att ge dem hopp om framtiden. Beroende på hur nedbrutet deras samhälle är kanske deras tankar påverkas tro att det inte finns något bättre. Fattigdom påverkar dem i allra högsta grad. Klarar de att avsluta skolan är de lyckliga. Jag tror verkligen många lever endast för dagen (Intervju 1).

Ansvarig för Mamelodi Campus

33 Så jag tror att den här generationens utmaning och problematik är all den information som de har tillgång till. När jag var liten fanns inte aidsproblematiken och det värsta du kunde få var gonorré eller syfilis. Det var väldigt annorlunda då. Universitetet måste följa statens policy. Du är alltid beroende av din grundare (staten) och jobbar du tajt med staten måste du implementera deras idéer. Det finns alltid möjligheter att påverka (Intervju 2).

Aidsrådgivare för Sveriges ambassad

Eftersom vi är en del av Sida i Stockholm sker lagmöten två gånger om året både i Sydafrika och i Sverige för att hålla personalen uppdaterad. Vi gör strategiskt arbete på en politisk nivå både i Sverige och Sydafrika. Vi gör också uppdateringar om aids med informationen som vi får från exempelvis från tal av Mr Zuma, olika organisationer, andra involverade länder, världshälsoorganisationen och EU. Alla länder som är engagerade kämpar tillsammans för att nå en lösning. Regeringen arbetar utifrån flera dataregister samtidigt eftersom landet varit på efterkälken förut. Regeringen deltar också frekvent på våra möten som sker fortlöpande med dialogen i centrum. Att vara ung i dagens samhälle när det gäller aids är inte lätt. Eftersom Sydafrika har olika nivåer i samhällsskiktet har alla olika svar på hur den enskilda personen kan påverka sin situation. De som går i rika skolor får all information de behöver. För andra kan det vara otroligt svårt. De som verkligen behöver informationen får den inte. Överlag är det ett svårt problem att lösa. Omkring en fjärdedel är hivpositiva så är du man och har sex utan skydd har du ett problem likaså om du har sex med en äldre man. Att kvinnor numera träffar yngre män är också ett problem. Skillnader i ålder är ett problem. Jag tror det är svårt att påverka sin situation. Även presidenten har haft sex med en hivpositiv kvinna vilket ger tusentals av ungdomar en problematisk syn. Du kan inte bara gå och ha lite roligt, nu handlar det om livet, graviditet är inget i jämförelse med detta. Så detta är minst sagt en problematisk situation.

34 Organisationen Love life

Regeringen har det högsta ansvaret att försöka bekämpa hiv och aids problematiken. För att lösa detta måste vi jobba tillsammans i samhället. Love life försöker att ge barn och ungdomar chans att påverka sin egen situation genom ledarskap, generella program för unga om motivation samt kontakt med andra människor. Love life försöker också att ge individer ett starkare självförtroende samt ge dem möjlighet att vara aktiv i organisationen. Love life försöker tillhandahålla all service som unga människor kan behöva (Intervju 8).

4.1.5 Förändring Lärare

Det skulle vara värdefullt om det fanns en organisation som kunde gå runt och hålla ett öga på de barn som inte har en familj. Dessutom skulle det vara bra om det satsades rejält på information hela året istället för endast en gång per år i november eftersom det finns mycket att lära. Det är också bra att den nya regeringen pratar mer om hiv/aids. Mr Mbeki var inte lika drivande i frågan (Intervju 3).

Rektor

Hiv och aids är en utmaning för hela världen, inte enbart för Sydafrika. Under Mandela, Mr Mbeki och Mr Zumas tid har landet haft samma policy om hiv och aids. Problemet är hur det ska implementeras. Det har funnits fri tillgång av kondomer och information. Jag är inte säker på att enbart presidenten kan avgöra hur det kommer att bli i framtiden. För att lösa hiv/aids problematiken krävs även att folk inte tar några risker att bli smittade, endast har en partner samt slutar att köpa sex från prostituerade. Dessutom vore det bra om landet kunde bistå med mat och mediciner. Alla måste ta sitt ansvar om vi ska kunna lösa detta i framtiden (Intervju 4).

Sjuksköterska

35 Ansvarig för sjukhusets verksamhet

Jag vet inte riktigt hur vi skulle kunna förbättra vårt arbete. Om jag kunde skulle jag ge barnen mer mat men det handlar alltid om pengar för att möjliggöra det. Det som är mest skrämmande är att jag inte ser framtiden. Jag vet inte riktigt hur vi ska nå en lösning. Vi har kondomer, information och vi ger barnen undervisning samt att det pratas om detta på radio och i tv. Trots att vi gör allt detta ökar problemet. Jag tror att hiv och aids är ett individuellt problem och det är viktigt att vi pratar med varandra. Det finns andra sätt att bli smittade på än enbart sex. Ofta kopplas infektion ihop med otrohet men 10 % har fått det genom kontakt med blod. De accepterar inte att ta hand om sig själva. Tänker att det här är mitt barn och jag måste hjälpa det. Viktigt att man inte skyller ifrån sig eller ger någon skulden, det gör bara problemet värre. Man måste bli medveten om att man kan bli infekterad när som helst. Det är viktigt att ha pålitliga personer som representerar landet. Vår president hade sex med en hiv- positiv kvinna och har dessutom tre fruar. Hur kan du tro på en person som lever tvärtemot vad den säger. Jag vill inte döma honom men vilka signaler sänder det ut egentligen? Vår förra president ville inte vara involverad och förstod inte problematiken. Han hade inte mycket kunskap om hiv och aids. Dessutom var hälsoministern en alkoholist (idag avliden på grund av alkoholproblem). Det är meningen att vi ska ta hand om våra barn men de gjorde det inte! De skulle gjort något tidigare! Alla personer måste ta sitt ansvar för att möjliggöra en lösning på problemet (Intervju 6).

Ansvarig för Aidscenter

36 i att rösta och bryr sig helt enkelt inte på grund av att de måste fokusera på att klara av att överleva sin dag. Efter att landet fått en ny president och en ny hälsominister är budskapet annorlunda och de säger nu de rätta sakerna men frågan är om det verkligen kommer bli någon skillnad eftersom det finns så många problem. Sydafrika har en nationell utarbetat strategi för hiv- och aidsarbete men finns det verkligen makt och möjlighet att ändra någonting? Även regeringen behöver resurser för att något ska hända. Hälsominister behöver agera efter en nationell guidelinje. Det behövs göras nåt åt den dåliga sjukvård som finns i landet och en implementering behöver göras på ledningsnivå och där efter på fältet. Allt detta handlar om attityd. Hur ska en förändring ske i de informella bosättningarna? Vi är skeptiska och undrar om det någonsin kommer att hända eftersom det är så mycket jobb som behöver göras men vi känner oss lite hoppfulla. Vi har ett väldigt uppdelat land och det är en mardröm att komma fram till en lösning för alla i Sydafrika. Det är viktigt att komma ihåg att olika saker fungerar på olika sätt på olika platser dvs. det som fungerar i Kapstaden kanske inte alls fungerar i Durban. Se till en specifik plats och försöka förstå den. Vad som än görs finns ingen garanti att det fungerar, det är omöjligt att ha en lösning. Vi skulle vilja satsa mer på de sociala aspekterna i olika områden och därigenom få förståelse över varför vissa program inte fungerar (Intervju 1).

Ansvarig för Mamelodi Campus

37 Aidsrådgivare för Sveriges ambassad

Sydafrikas nationella aidsrådgivning bildades 1999 men fungerade aldrig på grund av att hälsoministern under Mr Mbekis tid i stort sätt gjorde vad presidenten sa. Hon var verkligen på väg åt fel håll. Förändringarna som skedde av ledningen i ANC förra året har betytt mycket. Idag har inte Mr Mbeki någon som helst anknytning till partiet. De röstade in Mr Zuma istället och han arbetar efter världshälsoorganisations (WHO) råd gällande aids. Vilket innebär att människor kommer ha en bättre chans att överleva. Mr Zuma har också lyft problematiken gällande tuberkulos som också är ett stort problem i Sydafrika. 80,7 % som har tuberkulos har hiv i Sydafrika. Hälsodepartementet ska ge råd och riktlinjer om detta men det har inte fungerat. Den nya hälsoministern håller på och undersöker verksamheten. Det har skett en stor förändring sedan landet bytte president. Den gamla hälsoministern var bland det värsta jag sett och en stor massa nekades till behandling under hennes tid. Vi skämdes över hennes förslag att behandla hiv genom att prata om bra kost. Hon blev doktor rödbeta. Jag minns att jag var så glad över att representera Sverige på internationella möten istället för Sydafrika. Jag skämdes över hennes uttalanden. Hälsosystemet har brutits ner under 13 år och är nu ett stort problem. Sjukhusen fungerar inte som de ska runt om i landet men den nya hälsoministern jobbar med detta, vilket kommer göra en stor skillnad. Alla statliga sjukhus skulle förhindra antiretroviral behandling med andra ord fanns ingen fungerande sjukvård som det borde funnits. Självklart är det en svår uppgift att styra upp sjukvården och det som behöver göras när det gäller hiv och aids men befolkningen tror verkligen att vi är på gång mot någonting bättre. Attityder har förändrats och policyn är bra nu (Intervju 7).

Organisationen Love life

Love lifes kan ibland vara svårtolkad vilket jag tror kan vara bra att ändra på samt det skulle kunna vara större fokus på vår målgrupp. Ibland blir jag tveksam över om vi verkligen når de människor vi vill. Jag är dock inte helt säker på om byte av president kommer göra någon skillnad. Hoppas dock att den nya hälsoministern kommer att göra ett bättre arbete. Tanken på att vår nya president hade sex med en hiv positiv kvinna och inte är ensam om att ha det i det här landet ger en tankeställare. Dock var verkligen den förra hälsoministern dålig och jag känner mig osäker på om regeringen verkligen kommer kämpa nu trots att vi fått en ny president (Intervju 8).

4.1.6 Bakgrund Lärare

38 föräldrars beteende. Föräldrarnas levnadssätt påverkar barnen eftersom de ser hur de vuxna lever. Det är dessutom vanligt förekommande att barnen inte lever med båda sina föräldrar. Kanske har mamma en pojkvän som i slutändan inte vill ta något som helst ansvar för den övriga familjen. Barnen bör respekteras och de vuxna borde förstå konsekvenserna av sitt handlande (Intervju 3).

Rektor

Fattigdom, hög arbetslöshet, avsaknad av kunskap, avsaknad av resurser, moraliska aspekter (polygami) och prostitution är bakgrundsfaktorer till denna problematik (Intervju 4).

Sjuksköterska

Hiv och aids är livsfarligt! Tyvärr finns det människor som ignorerar problematiken med epidemin och istället influerar de varandra till ett dåligt beteende (Intervju 5).

Ansvarig för sjukhusets verksamhet

Det är så synd att sex är involverat i den här problematiken och många människor har sex utanför deras äktenskap. Alkohol och droger gör att människor har sex samt att fattigdomen gör att de sitter hemma. Vilket slutligen leder till att kvinnan i hemmen blir smittad och en ond cirkel bildas (Intervju 6).

Ansvarig för Aidscenter

Det är inte enbart en anledning, det finns så många! Landet är i många fall väldigt konservativt och för att göra framsteg måste arbete ske på lokalnivå och uppmuntra människor till ett bättre levnadssätt. För att förstå hiv och aids måste man se till en sociologisk historisk bild för att lyckas (Intervju 1)!

Ansvarig för Mamelodi Campus

39 dessa män möter prostituerade kvinnor på vägarna (sprider smittan). Många anser att kvinnan är offret när det kommer till aids. Männen går ut och tar hem sjukdomen. För att nå en lösning måste vi se till alla och vi är sårbara i detta land. De vita måste också förstå att detta kan infektera alla, det finns ingen säkerhet (Intervju 2).

Aidsrådgivare för Sveriges ambassad

Förnekelse av epidemins omfattning är grunden till den problematik som finns idag. Staten borde redan under sent 90-tal satsat på ett stort förebyggande arbete. Istället hade staten en inställning om att det inte kommer att hända oss och det var ingen som verkligen tog situationen på allvar (Intervju 7).

Organisationen Love life

Fattigdom och avsaknad av möjligheter vilket gör att du inte bryr dig så mycket om vad som händer i livet (Intervju 8).

4.2 Sammanfattning av intervjuernas resultat

Genom att utgå från SWOT-modellen vid en granskaning av den implementering som sker i skolan, på sjukhuset, på universitetet, på den svenska ambassaden och i en organisation av förebyggande arbete gällande hiv och aids kan styrkor, svagheter, möjligheter och hot synliggöras (www.skolverket.se/sb/d/2219/a12471).

40 Organisationen Love life fokuserar på att ge kunskap och information till en målgrupp mellan 12 och 19 år vilket görs genom en implementering genom sociala aktiviteter, forum som vägleder till ett mer hälsosamt liv, sport/kultur aktiviteter samt debatter för barn och ungdomar. Att synliggöra möjligheter i livet är en annan mycket viktig aspekt som organisationen fokuserar på vilken kan stärka barn och ungdomar (Intervju 1-8).

Svagheter: I dagens Sydafrika går stora sociala, ekonomiska samt kulturella skillnader att urskilja när det kommer till olika geografiska områden. Det är något som alla respondenter är helt eniga om. Det finns olika anledningar till att människor är mer eller mindre utsatta i samhället och därmed mer mottaglig för den rådande hiv och aids epidemin. Befolkningen på landsbygden saknar i regel utbildning och kunskap då inte tv och dagstidningar är ett vanligt inslag i vardagen. I de informella bosättningarna saknas till stor del livsviktig information om hiv och aids. Det förebyggande arbetet når inte alla i Sydafrika och förutsättningarna varierar stort beroende på den geografiska positionen. De människor som verkligen skulle behöva hjälp får inte tillgång till den. Även om det redan ges mycket information till landets befolkning behövs det ytterligare så att människor vet vad de kan och inte kan göra. Det finns flera orsaker till att spridning av sjukdomen sker och fattigdom, immigration samt levnadssätt exemplifierar några av de stora faktorerna som påverkar (Intervju 1-8).

42

5

SLUTSATS

I detta kapitel kommer den empiriska undersökningens resultat presenteras i form av analys och slutsats. Genom att beakta Lundqvists (1992) fyra kategorier; politiker, förvaltningsverksamma, intressenter och samhällsmedlemmar som utgångspunkter vid en analys av implementeringsstyrning återfinnes samtliga respondenter inom dessa områden. Om en implementering fungerar eller inte beror helt på de aktörer som deltar och därför är relationen mellan den som styr och den som styrs väldigt viktig och om beslutet vill och kan förstås för att utföra en åtgärd (Lundqvist 1992). När en implementering sker kan hända att samhällsstyrningen avviker helt från politikens intentioner eller att oklarheter uppstår på vägen om lagen missuppfattas samt att politiker/chefer inte har kontroll över samhällsstyrningen samt att medvetenhet saknas i styrningskedjan. Dessa aspekter kan leda till en misslyckad implementering (Lundqvist 1992).

I Sydafrika finns det många anledningar till varför styrningen inte lyckas att implementera sitt förebyggande arbete gällande hiv och aids till fullo. Det är ett sargat land med en brokig bakgrund där människor bor från jordens alla hörn som fortfarande har öppna sår efter Apartheid och allt vad det innebär (Landguiden 2010). Utöver detta kämpa mot en hiv och aids epidemi är inte en helt enkel uppgift när det finns en stor avsaknad av kunskap, resurser och ett levnadssätt som gynnar spridningen av sjukdomen. Landet har en enormt hög arbetslöshet, fattigdom och en kraftig immigration (Intervju 1,2,3,4 & 5). För att kunna förstå hiv/aids måste blicken lyftas och problematiken måste ses ur ett helikopterperspektiv där hänsyn tas till den sociologiska och historiska bild som finns av landet. Det är en svår problematik när sex är involverat eftersom det är väldigt många människor som har sex utanför sina äktenskap. Dessutom bidrar fattigdomen till att människor använder droger och alkohol som i sin tur är en bidragande faktor till sex (Intervju 6).

43 medicin i framtiden (Intervju 5). För att överhuvudtaget kunna lyckas att bekämpa den rådande epidemin måste landet satsa på lokal nivå. På grund av befolkningens mångkulturella karaktär fungerar vissa insatser på en plats men kanske inte på en annan. Detta är en av landets absolut största utmaningar och om detta skall kunna lösas krävs oerhört stora insatser. Dessa insatser kommer att bli nödvändiga då ingen universell lösning kan presenteras på grund av den mångsidighet som finns hos befolkningen. Det finns många saker som måste åtgärdas i Sydafrika, bland annat så är landets sjukvård under all kritik och det behövs en kraftansträngning för att komma in i matchen igen. Kanske är det en lösning att satsa på de sociala aspekterna för att skapa en förståelse över varför vissa program fungerar och andra inte. Frågan om hur det skall kunna ske en förändring i de informella bosättningarna är stor. Det är också viktigt att lyfta problematiken med hiv/aids och synliggöra den och därigenom bekämpa den stigma som förknippas med sjukdomen. Kan landet lyckas med detta har de kommit en bra bit på vägen (Intervju 1). Det måste gå att leva ett bra liv trots en positiv status (infekterad). Därför måste kommunikationen öka i relationer samt att den individuella tanken måste ändras (Intervju 1).

För att kunna påverka sin egen situation i dagens samhälle behövs kunskap och kännedom om var det går att få hjälp om det behövs. Här finns en stor problematik med landsbygd kontra förort och stad. Desto närmare staden boendet är desto lättare är tillgången till hjälp vilket betyder att om du bor på landsbygden kanske det är omöjligt att få hjälp (Intervju 6). Därutöver påverkar också de kulturella traditionerna bilden på hur sjukdomen kan bekämpas och vad som bör göras när en person blir smittad. Återigen framstår problematiken med att det inte går att generalisera eftersom det finns så stor mångsidighet bland landets invånare. Utbildningsnivåer varierar kraftigt och droger samt fattigdom är vitt spridda. Vilken framtidstro som finns beror nog i mångt och mycket på hur nedbrutet samhället är som individen kommer ifrån och ibland kanske detta påverkar dem att tro att det inte finns något bättre. Fattigdomen påverkar förutsättningarna för livets karaktär (Intervju 1). Därför måste det satsas oerhörda resurser på att försöka göra gapen mellan landets rika och fattiga befolkning mindre samt skapa humana levnadsförhållanden för alla. Det förekommer också i stor utsträckning droger och sexuellt utnyttjande i de informella bosättningarna vilket givetvis också måste försöka bekämpas (Intervju 3).

44 och redskap så att de ska veta hur och var de ska vända sig om de behöver hjälp. Det pratas också om att det är viktigt att fokus läggs på landets framtid som är de kommande generationerna (Intervju 1-8). Dessutom betonas att det är viktigt att de fattiga får kunskap. Dialog om sjukdomen måste öppnas upp i samhället för att ta bort stigmastämpeln som tidigare nämnts. Att alla ska ta sitt ansvar ett något som återkommer som en oerhört viktig komponent i kampen mot epidemin gällande hiv och aids (Intervju 1-8). Dessa faktorer är oerhört viktiga tillsammans med ett agerande av staten som tillsammans med sina medborgare har det största ansvaret att se till att hiv och aids epidemin bekämpas.

Alla respondenter har sitt eget arbetssätt gällande det förebyggande arbetet för hiv och aids samt hur det ska implementeras specifikt till sin målgrupp. Vilket är mycket givande då alla hjälper till från varsitt håll i samhället för att sprida sitt förebyggande budskap (Intervju 1-8). De utvalda respondenternas implementeringsprocesser är ganska bra och effektiva men småskaliga. Det finns inte en chans för dem att nå ut till alla men de gör helt klart en skillnad på sitt eget specifika område. Som tidigare nämnts finns dock en avsaknad av resurser och ibland får de kämpa i motvind men anstränger sig så gott de kan. Därför måste ett slag slås för den beroendekedja som finns i samhället mellan alla dess aktörer. Finns det inte en tydlig riktning på den implementering som ska ske eller att mottagningen inte sker på rätt sätt kan det vara svårt, nästintill omöjligt, att genomföra en bra implementering. Relationen mellan den som styr och den som blir styrd måste var bra vilket kan vara svårt i det mångkulturella Sydafrika (Lundqvist 1992).

45

SAMMANFATTNING

Den grundläggande problematik som stått i fokus i min studie är det förebyggande arbetet i regionen runt staden Pretoria i norra Sydafrika gällande hiv och aids. Studiens utgångspunkter är kulturell, ekonomisk, social och hälsa vilket är relevant då olika nivåer i samhällets beaktas. Syftet har varit att utifrån de representerade nivåerna i samhället urskilja vad som prioriteras samt värderas såväl som vilka åtgärder samt vilka strategier som används vid implementering. Det empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa studier med respondenter från ett universitet, ett sjukhus, en skola, svenska ambassaden och en organisation för att på så sätt skapa en bild av olika nivåer i samhällets sätt att implementera förebyggande åtgärder gällande hiv och aids till sina medborgare.

Resultatet påvisar att det finns tydliga brister i landets implementeringsstyrning gällande förebyggande åtgärder för hiv och aids vilket avsaknad av resurser ligger till grund för. De olika respondenternas strategier och prioritering är välvilliga och i många fall fungerar deras metoder. Dock finns det även fall där tillvägagångssättet inte alltid är det mest effektiva. Respondenterna själva är medvetna om sin egen problematik och försöker upprätthålla ett kritiskt arbetssätt för att kontinuerligt bli bättre i sitt förebyggande arbete gällande hiv och aids. Orsaker till detta är som ovan nämnts avsaknad av resurser men även en stor problematik ligger i alla landets invånares olika bakgrund rent ekonomiskt, kulturellt och socialt. Detta gör att den problematik som finns måste lösas i småskalighet och ett arbetssätt med dynamisk karaktär måste utarbetas för att möjliggöra en förändring till varje område där förebyggande arbete görs. Något som påverkar allas arbete med hiv och aids är att Sydafrikas ledare nu tillmötesgår den problematik som finns i landet och tar ansvar vilket inger ett stort hopp för landets medborgare. Studien påvisar även att det är stora skillnader beroende på om människor bor i staden, förorten eller på landet. Alla respondenter är överens om att det allra viktigaste i landets hiv- och aidsproblematik är att ge sina medborgare kunskap och färdigheter så att de är rustade för ett liv med hiv eller aids men även för att stoppa den spridning som sker.

46

REFERENSLISTA

Böcker

Carlström, Inge. Carlström Hagman, Lena-Pia. (2006) Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Narayana Press.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2009). Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. Författarna och Norstedts Juridik AB.

Harrison, E.F. (1996). A process perspective on strategic decision making. Management Decision 34 (1). 46 – 53.

Hartman, J (2004). Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist,Lennart (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur Rothstein, Bo (2001). Politik som organisation . Författarna och SNS Förlag.

Sannerstedth, Anders (2001). Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken. Författarna och SNS Förlag.

South African National AIDS Council (2007). HIV&AIDS and STI Strategic Plan for South Africa.

Trost, Jan, (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Tushman, ML., Nadler, D.A (1978). Information processing as an integrating concept in organizational design. Academy of Management Review 3 (3), 613-24

Utrikespolitiska Institutets länderdatabas Landguiden 2010-01-03. Hemsidor

Bertil Lindblad, (2009) Director of the UNAIDS New York Office;

47 www.fn.se/fn-info/verksamhetsomraden/utveckling-ochfattigdomsbekampning/millenniemalen www.sida.se/Svenska/Nyhetsarkiv/2009/December/Fornuftet-har-segrat---Sydafrika-vander-i-Aids www.skolverket.se/sb/d/2219/a12471 SWOT-modellen, www.skolverket.se/sb/d/2219/a/12471

Rapporter och uppsatser

Dannefjord, Per (1999) Metod och problem – en inledning till sociologisk analys, Rapport nr 1, Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö Universitet

Intervjuer

1 ansvarig på Aidscentret, University of Pretoria (Intervju 1) 7/12 2009 1 medarbete på Aidscentret, University of Pretoria (Intervju 1) 7/12 2009 1 ansvarig Mamelodi Campus , University of Pretoria (Intervju 2) 8/12 2009 1 lärare, Bophelo Primary School (Intervju 3) 9/12 2009

1 rektor, Bophelo Primary School (Intervju 4) 9/12 2009

1 sjuksköterska, Bophelong Community Hospice (Intervju 5) 9/12 2009

1 ansvarig på sjukhuset, Bophelong Community Hospice (Intervju 6) 10/12 2009 1 aidsrådgivare, Svenska Ambassaden (Intervju 7) 11/12 2009