Genom att utgå från SWOT-modellen vid en granskaning av den implementering som sker i skolan, på sjukhuset, på universitetet, på den svenska ambassaden och i en organisation av förebyggande arbete gällande hiv och aids kan styrkor, svagheter, möjligheter och hot synliggöras (www.skolverket.se/sb/d/2219/a12471).
Styrkor: Lärare anser att en stark implementering av förebyggande insatser gällande hiv och aids skall göras genom att fokusera på barn/ungdomar eftersom den generationen är landets framtid. Rektorn betonar styrkan i att synliggöra epidemins problematik för alla (lärare, elever och föräldrar) genom information och kunskapsspridning i skolan men även genom det samarbete som sker mellan skolan och sjukhuset. Skolan har en kommitté som aktivt arbetar med att skydda eleverna och minimera risken att bli smittad. En av sjukhusets sjuksköterskor och dess föreståndare betonar styrkan med att försöka ge människor hopp, även om du är smittad betyder det inte slutet. Aidscentret som finns på universitetsområdet försöker vara verksam på en bred nivå med samhällsbaserade program, forskning, konfrontation, policy samt mänskliga rättigheter och på så sätt styrka kunskap och det förebyggande arbete för hiv/aids. Aidscentret försöker inte enbart se på hiv och aids som enbart död och svårmodigheter utan som ett sätt att förändra världen och finna ett nytt sätt att leva. Sveriges ambassad försöker implementera sina intressen utav det preventiva arbetet gällande hiv och aids genom att arbeta på ett strategiskt sätt med regeringen och donatorer. Ambassadens arbete särskiljer sig lite från övriga respondenter då de valt att försöka stärka de minoriteter som finns i samhället samt fokusera på grupper som inte får så stor uppmärksamhet.
40 Organisationen Love life fokuserar på att ge kunskap och information till en målgrupp mellan 12 och 19 år vilket görs genom en implementering genom sociala aktiviteter, forum som vägleder till ett mer hälsosamt liv, sport/kultur aktiviteter samt debatter för barn och ungdomar. Att synliggöra möjligheter i livet är en annan mycket viktig aspekt som organisationen fokuserar på vilken kan stärka barn och ungdomar (Intervju 1-8).
Svagheter: I dagens Sydafrika går stora sociala, ekonomiska samt kulturella skillnader att urskilja när det kommer till olika geografiska områden. Det är något som alla respondenter är helt eniga om. Det finns olika anledningar till att människor är mer eller mindre utsatta i samhället och därmed mer mottaglig för den rådande hiv och aids epidemin. Befolkningen på landsbygden saknar i regel utbildning och kunskap då inte tv och dagstidningar är ett vanligt inslag i vardagen. I de informella bosättningarna saknas till stor del livsviktig information om hiv och aids. Det förebyggande arbetet når inte alla i Sydafrika och förutsättningarna varierar stort beroende på den geografiska positionen. De människor som verkligen skulle behöva hjälp får inte tillgång till den. Även om det redan ges mycket information till landets befolkning behövs det ytterligare så att människor vet vad de kan och inte kan göra. Det finns flera orsaker till att spridning av sjukdomen sker och fattigdom, immigration samt levnadssätt exemplifierar några av de stora faktorerna som påverkar (Intervju 1-8).
Möjligheter: Att regeringen lyfter problematiken påvisar för landets medborgare att det är viktigt med kunskap samt kännedom om hiv och aids. Kan ledarna agera föredömen hjälper det landets medborgare att inse att alla har ett ansvar vilket måste tas om landet skall kunna lösa den här problematiken i framtiden. Detta innebär monogami och avhållsamhet från prostitution. Nationen skulle kunna förbättra ytterligare för sina medborgare om mer mat och mediciner kunde bistås. Därutöver måste behandlingen av de sjuka effektiviseras. Visar de människor i ledande position att detta är en stor problematik som skall lösas inger det hopp till medborgarna vilket är positivt. Att skapa en medvetenhet om att infektion kan ske vart som helst måste tydliggöras. För att ett förebyggande arbete skall fungera måste det ske på individnivå för att ge färdigheter och utveckla en motivation hos landets medborgare. Det måste även satsas mer på de sociala aspekterna i olika områden i landet vilket även skulle kunna ge förståelse om varför vissa förebyggande program inte fungerar medan andra gör det. För att möjliggöra en förändring måste fattigdomen bekämpas eftersom den påverkar hälsa, mat, sociala aspekter och tillgång till utbildning. Avslutningsvis så måste en förändring ske för att kunna lösa denna problematik (Intervju 1-8).
41 Hot: Det finns fördomar om sjukdomen – att det är en sjukdom för endast svarta människor. Det är ett hot att människor inte testar sig förrän de har en anledning att göra det. Det är en stor risk att ha oskyddat sex men trots detta är det många som inte skyddar sig. Att landets ledare inte lever som de lär skapar en problematik för befolkningen. Landet är i många fall mycket konservativt och för att göra framsteg måste mycket arbete ske på lokalnivå. Det finns en stor avsaknad av kunskap och resurser i Sydafrika. En annan problematik är den stigma som förknippas med hiv och aids vilket innebär att människor inte gärna talar öppet om epidemin och allra helst inte om att man är positiv eftersom det anses vara skamligt vilket skadar möjligheten att bekämpa epidemin (Intervju 1-8).
42
5 SLUTSATS
I detta kapitel kommer den empiriska undersökningens resultat presenteras i form av analys och slutsats. Genom att beakta Lundqvists (1992) fyra kategorier; politiker, förvaltningsverksamma, intressenter och samhällsmedlemmar som utgångspunkter vid en analys av implementeringsstyrning återfinnes samtliga respondenter inom dessa områden. Om en implementering fungerar eller inte beror helt på de aktörer som deltar och därför är relationen mellan den som styr och den som styrs väldigt viktig och om beslutet vill och kan förstås för att utföra en åtgärd (Lundqvist 1992). När en implementering sker kan hända att samhällsstyrningen avviker helt från politikens intentioner eller att oklarheter uppstår på vägen om lagen missuppfattas samt att politiker/chefer inte har kontroll över samhällsstyrningen samt att medvetenhet saknas i styrningskedjan. Dessa aspekter kan leda till en misslyckad implementering (Lundqvist 1992).
I Sydafrika finns det många anledningar till varför styrningen inte lyckas att implementera sitt förebyggande arbete gällande hiv och aids till fullo. Det är ett sargat land med en brokig bakgrund där människor bor från jordens alla hörn som fortfarande har öppna sår efter Apartheid och allt vad det innebär (Landguiden 2010). Utöver detta kämpa mot en hiv och aids epidemi är inte en helt enkel uppgift när det finns en stor avsaknad av kunskap, resurser och ett levnadssätt som gynnar spridningen av sjukdomen. Landet har en enormt hög arbetslöshet, fattigdom och en kraftig immigration (Intervju 1,2,3,4 & 5). För att kunna förstå hiv/aids måste blicken lyftas och problematiken måste ses ur ett helikopterperspektiv där hänsyn tas till den sociologiska och historiska bild som finns av landet. Det är en svår problematik när sex är involverat eftersom det är väldigt många människor som har sex utanför sina äktenskap. Dessutom bidrar fattigdomen till att människor använder droger och alkohol som i sin tur är en bidragande faktor till sex (Intervju 6).
Det finns människor som tappat tron på ett bättre liv som slutat att bry sig om vad deras handlingar kan ge för konsekvenser. Detta måste ändras och de måste förstå värdet av att ta sitt eget ansvar. Att regeringen nu gör en uppsträckning poängteras av många respondenter men även det globala samarbetet betonas för att kunna bekämpa hiv och aids (Intervju 4 &5). Landet måste dock bli snabbare och mer effektiv i sin behandling av de som blivit sjuka. En förhoppning finns om att det ska gå att leva ett så normal liv som möjligt med hjälp av
43 medicin i framtiden (Intervju 5). För att överhuvudtaget kunna lyckas att bekämpa den rådande epidemin måste landet satsa på lokal nivå. På grund av befolkningens mångkulturella karaktär fungerar vissa insatser på en plats men kanske inte på en annan. Detta är en av landets absolut största utmaningar och om detta skall kunna lösas krävs oerhört stora insatser. Dessa insatser kommer att bli nödvändiga då ingen universell lösning kan presenteras på grund av den mångsidighet som finns hos befolkningen. Det finns många saker som måste åtgärdas i Sydafrika, bland annat så är landets sjukvård under all kritik och det behövs en kraftansträngning för att komma in i matchen igen. Kanske är det en lösning att satsa på de sociala aspekterna för att skapa en förståelse över varför vissa program fungerar och andra inte. Frågan om hur det skall kunna ske en förändring i de informella bosättningarna är stor. Det är också viktigt att lyfta problematiken med hiv/aids och synliggöra den och därigenom bekämpa den stigma som förknippas med sjukdomen. Kan landet lyckas med detta har de kommit en bra bit på vägen (Intervju 1). Det måste gå att leva ett bra liv trots en positiv status (infekterad). Därför måste kommunikationen öka i relationer samt att den individuella tanken måste ändras (Intervju 1).
För att kunna påverka sin egen situation i dagens samhälle behövs kunskap och kännedom om var det går att få hjälp om det behövs. Här finns en stor problematik med landsbygd kontra förort och stad. Desto närmare staden boendet är desto lättare är tillgången till hjälp vilket betyder att om du bor på landsbygden kanske det är omöjligt att få hjälp (Intervju 6). Därutöver påverkar också de kulturella traditionerna bilden på hur sjukdomen kan bekämpas och vad som bör göras när en person blir smittad. Återigen framstår problematiken med att det inte går att generalisera eftersom det finns så stor mångsidighet bland landets invånare. Utbildningsnivåer varierar kraftigt och droger samt fattigdom är vitt spridda. Vilken framtidstro som finns beror nog i mångt och mycket på hur nedbrutet samhället är som individen kommer ifrån och ibland kanske detta påverkar dem att tro att det inte finns något bättre. Fattigdomen påverkar förutsättningarna för livets karaktär (Intervju 1). Därför måste det satsas oerhörda resurser på att försöka göra gapen mellan landets rika och fattiga befolkning mindre samt skapa humana levnadsförhållanden för alla. Det förekommer också i stor utsträckning droger och sexuellt utnyttjande i de informella bosättningarna vilket givetvis också måste försöka bekämpas (Intervju 3).
De aspekter som lyfts när det kommer till prioritet och värderingar i det förebyggande arbetet gällande hiv och aids är att satsa på de yngre så att de är rustade för framtiden med kunskap
44 och redskap så att de ska veta hur och var de ska vända sig om de behöver hjälp. Det pratas också om att det är viktigt att fokus läggs på landets framtid som är de kommande generationerna (Intervju 1-8). Dessutom betonas att det är viktigt att de fattiga får kunskap. Dialog om sjukdomen måste öppnas upp i samhället för att ta bort stigmastämpeln som tidigare nämnts. Att alla ska ta sitt ansvar ett något som återkommer som en oerhört viktig komponent i kampen mot epidemin gällande hiv och aids (Intervju 1-8). Dessa faktorer är oerhört viktiga tillsammans med ett agerande av staten som tillsammans med sina medborgare har det största ansvaret att se till att hiv och aids epidemin bekämpas.
Alla respondenter har sitt eget arbetssätt gällande det förebyggande arbetet för hiv och aids samt hur det ska implementeras specifikt till sin målgrupp. Vilket är mycket givande då alla hjälper till från varsitt håll i samhället för att sprida sitt förebyggande budskap (Intervju 1-8). De utvalda respondenternas implementeringsprocesser är ganska bra och effektiva men småskaliga. Det finns inte en chans för dem att nå ut till alla men de gör helt klart en skillnad på sitt eget specifika område. Som tidigare nämnts finns dock en avsaknad av resurser och ibland får de kämpa i motvind men anstränger sig så gott de kan. Därför måste ett slag slås för den beroendekedja som finns i samhället mellan alla dess aktörer. Finns det inte en tydlig riktning på den implementering som ska ske eller att mottagningen inte sker på rätt sätt kan det vara svårt, nästintill omöjligt, att genomföra en bra implementering. Relationen mellan den som styr och den som blir styrd måste var bra vilket kan vara svårt i det mångkulturella Sydafrika (Lundqvist 1992).
Att landets ledare nu tar ansvar för vad som pågår i landet mottas mycket positivt och ger en tro samt ett hopp om en ljusare framtid men det finns också en rädsla över att det inte kommer hända så mycket som det sägs. Det krävs mycket jobb för att lyckas att bekämpa epidemin i Sydafrika. Det har i vilket fall skett en förändring med attityden inför problematiken med hiv/aids och landet har en bra policy idag vilket välkomnas med öppna armar. Den sociala, kulturella och ekonomiska bakgrunden har betydelse för hur pass utsatt den enskilda medborgaren är för hiv och aids i Sydafrika. Avslutningsvis måste poängteras att det generella som går att utläsa av den här studien är att när förebyggande arbete görs gällande hiv och aids måste insatserna anpassas till de samhällsmedborgare som finns i aktuell region med fokus på de sociala och de kulturella aspekterna för att möjliggöra ett motiverat och positivt mottagande (Dannefjord 1999). Denna studie har bidragit till en förståelse för hur komplex hiv- och aidsproblematiken är i Sydafrika.
45
SAMMANFATTNING
Den grundläggande problematik som stått i fokus i min studie är det förebyggande arbetet i regionen runt staden Pretoria i norra Sydafrika gällande hiv och aids. Studiens utgångspunkter är kulturell, ekonomisk, social och hälsa vilket är relevant då olika nivåer i samhällets beaktas. Syftet har varit att utifrån de representerade nivåerna i samhället urskilja vad som prioriteras samt värderas såväl som vilka åtgärder samt vilka strategier som används vid implementering. Det empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa studier med respondenter från ett universitet, ett sjukhus, en skola, svenska ambassaden och en organisation för att på så sätt skapa en bild av olika nivåer i samhällets sätt att implementera förebyggande åtgärder gällande hiv och aids till sina medborgare.
Resultatet påvisar att det finns tydliga brister i landets implementeringsstyrning gällande förebyggande åtgärder för hiv och aids vilket avsaknad av resurser ligger till grund för. De olika respondenternas strategier och prioritering är välvilliga och i många fall fungerar deras metoder. Dock finns det även fall där tillvägagångssättet inte alltid är det mest effektiva. Respondenterna själva är medvetna om sin egen problematik och försöker upprätthålla ett kritiskt arbetssätt för att kontinuerligt bli bättre i sitt förebyggande arbete gällande hiv och aids. Orsaker till detta är som ovan nämnts avsaknad av resurser men även en stor problematik ligger i alla landets invånares olika bakgrund rent ekonomiskt, kulturellt och socialt. Detta gör att den problematik som finns måste lösas i småskalighet och ett arbetssätt med dynamisk karaktär måste utarbetas för att möjliggöra en förändring till varje område där förebyggande arbete görs. Något som påverkar allas arbete med hiv och aids är att Sydafrikas ledare nu tillmötesgår den problematik som finns i landet och tar ansvar vilket inger ett stort hopp för landets medborgare. Studien påvisar även att det är stora skillnader beroende på om människor bor i staden, förorten eller på landet. Alla respondenter är överens om att det allra viktigaste i landets hiv- och aidsproblematik är att ge sina medborgare kunskap och färdigheter så att de är rustade för ett liv med hiv eller aids men även för att stoppa den spridning som sker.
För att kunna lösa all den problematik som är förenad med epidemin är det en lång väg att vandra men tack vare att landets ledare nu tar ansvar så växer en tro på framtiden. Det allra viktigaste är dock att alla medborgare tar sitt eget ansvar om landet någonsin skall kunna bekämpa problematiken med hiv och aids.
46
REFERENSLISTA
Böcker
Carlström, Inge. Carlström Hagman, Lena-Pia. (2006) Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Narayana Press.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2009). Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. Författarna och Norstedts Juridik AB.
Harrison, E.F. (1996). A process perspective on strategic decision making. Management Decision 34 (1). 46 – 53.
Hartman, J (2004). Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist,Lennart (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur Rothstein, Bo (2001). Politik som organisation . Författarna och SNS Förlag.
Sannerstedth, Anders (2001). Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken. Författarna och SNS Förlag.
South African National AIDS Council (2007). HIV&AIDS and STI Strategic Plan for South Africa.
Trost, Jan, (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Tushman, ML., Nadler, D.A (1978). Information processing as an integrating concept in organizational design. Academy of Management Review 3 (3), 613-24
Utrikespolitiska Institutets länderdatabas Landguiden 2010-01-03. Hemsidor
Bertil Lindblad, (2009) Director of the UNAIDS New York Office;
http://www.unaids.org/en/KnowledgeCentre/Resources/FeatureStories/archive/2009/2009112 0_photoexib_NY.asp http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Viktiga-omraden-for-utveckling/Kunskap-halsa-och-social-utveckling/ http://www.regeringen.se/sb/d/2574/a/75575 www.afrikagrupperna.se/sydafrika/historik
47 www.fn.se/fn-info/verksamhetsomraden/utveckling-ochfattigdomsbekampning/millenniemalen www.sida.se/Svenska/Nyhetsarkiv/2009/December/Fornuftet-har-segrat---Sydafrika-vander-i-Aids www.skolverket.se/sb/d/2219/a12471 SWOT-modellen, www.skolverket.se/sb/d/2219/a/12471
Rapporter och uppsatser
Dannefjord, Per (1999) Metod och problem – en inledning till sociologisk analys, Rapport nr 1, Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö Universitet
Intervjuer
1 ansvarig på Aidscentret, University of Pretoria (Intervju 1) 7/12 2009 1 medarbete på Aidscentret, University of Pretoria (Intervju 1) 7/12 2009 1 ansvarig Mamelodi Campus , University of Pretoria (Intervju 2) 8/12 2009 1 lärare, Bophelo Primary School (Intervju 3) 9/12 2009
1 rektor, Bophelo Primary School (Intervju 4) 9/12 2009
1 sjuksköterska, Bophelong Community Hospice (Intervju 5) 9/12 2009
1 ansvarig på sjukhuset, Bophelong Community Hospice (Intervju 6) 10/12 2009 1 aidsrådgivare, Svenska Ambassaden (Intervju 7) 11/12 2009
48 BILAGA 1: INTERVJUFRÅGOR D-UPPSATS
1. How would you describe the goals you strive to reach about hiv/aids? 2. How would you describe the strategies to achieve these goals?
3. What are the main priorities for your work with hiv/aids? 4. How is the priority of the target groups?