Förändringar inom yrket

Alla respondenter beskriver att revisorns yrkesroll handlar om att kvalitetstesta den information som företaget ”producerar” för att höja nivån på företagets rapporteringar. Majoriteten av respondenterna nämner även att deras roll som extern oberoende revisor behövs i samhället för att skapa en tillförlitlig bild utåt åt företaget. De menar att den revisionsplikt som finns i samhället är viktig för att hålla en hög nivå på företagens rapporter. Respondent E påpekar att hen har en preventiv roll för att hindra fel och ogiltigheter men att det finns ett missförstånd att revisorn ska upptäcka alla fel, som revisor

39

har du en skyldighet att rapportera fel om de stöter på dem inom ramen för det revisorn gör. Respondent F tycker även att revisorns roll är att motverka fel som är tillräckligt stora att de skulle kunna påverka någons annans syn på bolaget.

Flera av de intervjuade respondenterna menade att digitaliseringens utveckling och inverkan på revisionsyrket har gått snabbt och att man sett den största förändringen de senaste åren. Digitaliseringen har medfört att de anställda är tvungna att arbeta på ett annat arbetssätt och att de har behövt lära sig nya system. De senaste åren har de lagt mycket tid och energi på att lära sig detta nya sätt att arbeta. Respondent E1 menar dock att de fördelar som digitaliseringen ger leder inte till att det går att utesluta människan helt.

- ” Det finns den mänskliga faktorn som man inte ska underskatta. Det tar lång tid att implementera ett nytt verktyg till exempel i organisationen. Digitaliseringen är en investering både i tid och pengar för oss och för företagen.” (Respondent E1) Den förändring som respondent E1 beskriver är att man börjar ta in hela huvudböcker och igenom det kan man göra olika analyser. Genom dataanalyser kan man upptäcka flera och olika typer av bokningar, till exempel ser man helt ologiska bokningar. Efter att huvudboken först digitaliserades har nu hela kedjan med även försystem digitaliserats. Det gör att man ser flödet bättre. Respondent E1 tror att utvecklingen går mot mer kontinuerlig revision. Ett skäl till att revisorerna vill att processer och arbetssätt ska bli digitaliserade menar majoriteten av respondenterna är möjligheten till effektivisering och den tid man sparar genom att använda digitala verktyg. “Med de digitala verktygen kan man nu lagra och arkivera dokument digitalt, vilket man inte kunde göra på samma sätt förr” enligt respondent D. Man kan också genom digitaliseringen av verktyg ta in större mängder data och se på hela populationen för att få en helhetsbild istället för att ta stickprover som man gjorde förr.

- ”Det har gått jättesnabbt de sista åren. Vi gör analyser och granskar flöden på ett helt annat sätt. Man kollar om vissa transaktioner sticker ut eller är ovanliga, där har det blivit en förändring. Förut satt man och bläddrade i pärmar för att se ovanliga transaktioner vilket man inte gör nu.” (Respondent C)

Man får ett bättre och mer gediget underlag att arbeta med enligt respondent A. Det medför att mer tid kan läggas på att göra djupare analyser baserat på en större mängd information vilket gör att man kan göra mer exakta åtgärder. Respondent D beskriver att det har blivit

40

effektivare, man kan behandla större mängder data på ett effektivare sätt och statistiska urval och statistiska metoder kan användas på ett helt annat sätt. “Det arbetet går ut på är att man med säkerhet kan säga att det fel som uppstår inte är större än ett visst belopp i sifferpresentationen i årsredovisningen” och då måste man bestämma hur stort stickprovet ska vara när man granskar inom olika områden. Det var inte möjligt alls på samma sätt som förr då man analyserade papper, vilket inte var lika säkert. Dock ska man inte helt lita på att de digitala verktygen är felfria.

- ”När vi får ut data som vi behöver för olika analyser, kan vi inte lita blint på att det är korrekt. Om det är så att kunden av någon anledning medvetet skulle påverka det eller utesluta något.” (Respondent E2)

Respondent D resonerar att arbetssättet skiljer sig åt väldigt mycket nu jämfört med när respondenten började. Hen menar att om man inte hänger med i digitaliseringen är det svårt att göra ett bra jobb. Man behöver förstå digitaliseringen vilket de yngre har en fördel inom. Dock anser respondent D att man inte ska lita sig blint på bara digitalisering, utan man behöver ha en förståelse från grunden inom yrket. De som börjar nu ser bara en datamängd, vilket kan göra det svårt att koppla sambanden.

- ” Det som jag tror är svårare för dom yngre är att dom inte har sett det analoga, jag förstår vad som ligger bakom på ett annat sätt än vad de yngre gör i och med att jag har sett från grunden hur redovisningen uppstår, hur siffrorna kommer ut i slutändan.” (Respondent D)

För respondent F har det blivit enklare och mer bekvämt att slippa det fysiska att släpa runt på pärmar. Viktigt är att sökprocessen är mer effektiv digitalt när man kan skriva in sökord och belopp istället för att sitta och bläddra i papper. Respondenten menar också att kundmötet har förändrats vilken hen ser som en nackdel eftersom man inte möter kunden fysiskt längre. Respondent F tog upp att kundmötet var viktigt för att man kunde få en känsla om företaget och höra problem som man inte skulle gjort digitalt.

- ”Det som jag tycker är lite tråkigt är att man slutar att tänka som man gjorde förut, man förlitar sig så mycket på det man får fram från de sök resultateten att man egentligen glömmer bort vad kunden håller på med, om det går bra eller dåligt. Lite av de här tankarna kring uppdraget hoppar man över när man får allt serverat till sig så lätt.” (Respondent F)

41

Samtliga respondenter är överens om att det inte är bara handlar om att ändra de tidigare arbetssätten till att bli digitala. Den största vinsten skulle vara att digitalisera allt tidskrävande, icke värdeskapande arbete som idag görs manuellt av anställda. Det skulle ge revisorn möjlighet och tid för att sätta sig in i företagens verkliga utmaningar och kunna ge mera kvalitativa råd och skapa mervärde enligt fem av de sju intervjuade respondenter. De flesta revisorerna som intervjuades beskrev revisorns yrkesroll med en gemensam benämning vilket är bollplank. De påpekar som revisor att dess uppgift är att fungera som ett hjälpmedel gentemot företaget och deras ledning. Respondent F beskrev relationen som bollplank mot företagsledningen som uppskattad både från sin sida och från ledningens. Då hen påpekade att ”företagsledningen inte har så många att prata med om sina funderingar och utvecklingsplaner” och som revisor får de stora kunskaper om de företag som revideras genom den granskning och analys som utförs i deras dagliga arbete. Dessa kunskaper gör att revisorn får en unik inblick i företaget, hen ser vilka olika delar i verksamheten som skulle kunna förbättras eller utvecklas. En av respondenterna beskriver att det oftast är relationerna som hen skapar och möjligheterna hen ser till förbättring, effektivisering av processer och rutiner som gör att de blir omvalda som revisorer av företagen.

De flesta av respondenterna nämner att arbetet innebär både revision och rådgivning. De respondenter som driver eget eller arbetar för mindre företag nämner i större drag att de arbetar mer med rådgivning för de bolagen som är deras kunder. Respondenterna som arbetar på de större byråerna nämner även de att rådgivning är en del av arbetet men att det är strikt reglerat hur mycket revisorn får göra.

- ”Jag kan säga att det generellt brukar vara ganska mycket rådgivning kopplat till revisionsuppdrag. Sen är vi också begränsade eftersom det finns ganska stränga oberoende regler kring rådgivning, beroende på vilken typ av kund det är. Om det är ett noterat bolag eller om det är den lilla kunden vi talar om.” (Respondent A) Flera respondenter beskriver regleringarna och lagarna kring rådgivning som strikta och direkt påverkande för hur mycket rådgivning de får ge ut. Respondent D påpekar att i börsbolag får man i stort sett inte göra något utöver den lagstadgade revisionen eftersom lagarna blir striktare ju större bolagen är. Majoriteten av revisorerna berättade även att de blir inhyrda av företag som rådgivningskonsulter både på företag där de utför revisionsarbete men även av andra kunder.

42